I detta avsnitt redovisas hur studien har genomförts med beskrivning av studiens design, datainsamlingen, deltagarna i studien och analysmetod. Avsnittet avslutas med etiska överväganden för den aktuella studien.
4.1. Kvalitativ ansats
En kvalitativ studie lämpar sig bäst när individers upplevelser, erfarenheter och uppfattningar om ett fenomen eller en händelse ska undersökas (Braun & Clarke, 2013). En kvalitativ ansats är lämplig för denna studie då syftet är att undersöka deltagarnas upplevelser och erfarenheter av behovet av avhopparverksamheter och vilka resurser som finns för sådan verksamhet inom ett län i Sverige. Av intresse är att få kunskap och förståelse för vad som ligger bakom deltagarnas beskrivningar av eventuellt behov och resurser. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, vilket gav deltagarna möjlighet att själva reflektera och ge exempel på egna upplevelser av det studerade fenomenet (Braun & Clarke, 2013).
4.1.1. Semistrukturerade intervjuer
Till studien har semistrukturerade intervjuer genomförts. Semistrukturerade intervjuer är en flexibel intervjumetod som ger deltagarna frihet att forma svaren på sitt eget sätt (Repstad, 2007). En intervjuguide skapades med bestämda teman och användes som utgångspunkt i samtliga intervjuer (se bilaga 1). Genom att ställa öppna frågor kunde deltagarna reflektera fritt runt frågorna. De öppna frågorna gav också möjlighet att uppmärksamma nya teman i det insamlade materialet. Utöver detta ställdes följdfrågor vilket gav utrymme för deltagarna att själva ta upp ytterligare aspekter kring det studerade fenomenet. Intervjuguiden omfattar följande teman: 1) Förekomst av kriminella gäng och våldsbejakande extremistiska miljöer.
2) Stöd och hjälp 3) Kontaktvägar och Samverkan. Samtliga intervjuer har följt dessa teman, men ordningsföljden och följdfrågorna har varierat något beroende på varje enskild
intervjusituation. Intervjuerna har också behövts anpassas på så vis att inte alla frågor varit aktuella för alla deltagare, beroende på profession har därav vissa frågor uteslutit.
4.1.2. Urval
Det föll sig naturligt att personer som arbetar inom de sju kommunerna i länet skulle erbjudas att delta i studien. Valet föll på de personer som i sitt arbete kan möta individer som vill eller har lämnat kriminella gäng eller våldsbejakande extremistiska grupper. Urvalet skedde i samråd med brottsförebyggande samordnare vid länsstyrelsen. Ursprungliga planen var att en representant från varje kommun skulle medverka, därutöver aktör inom polis och
civilsamhället. Kontakt med de tänkta deltagarna togs sedan via mejl, därefter bokades dag och tid för intervjuerna. Fyra av länets sju kommuner är representerade med deltagare i denna studie, två kommuner avböjde att delta och en kommun har inte besvarat inbjudan. Utav 34 tillfrågade personer deltar åtta i studien. Deltagarna representerar sex olika verksamheter inom länet (polis, trygghetssamordnare, socialtjänstens myndighetsutövning, kommunala aktivitetsansvaret, fältassistent och unga lagöverträdare). De tillfrågade personerna som inte valde att delta i studien tackade nej med motivering att de saknade erfarenhet av det
studerade området, eller uppgav att det inte fanns något behov av avhopparverksamhet i kommunen de arbetade i.
4.1.3. Det empiriska materialet
Det empiriska materialet omfattar åtta intervjuer med personer från sex olika yrkesgrupper inom fyra kommuner i länet. Samtliga deltagare kan komma i kontakt med individer som vill eller har lämnat kriminella gäng eller våldsbejakande extremistiska grupper. Av studiens åtta intervjuer genomfördes tre i form av fysiska möten och fem via videolänk. Enligt Braun och Clarke (2013) ses virtuella intervjuer som mejl, telefon och online i allt mindre utsträckning som sämre substitut för intervjuer på plats. Den främsta anledningen varför intervjuerna genomfördes digital var det geografiska avståndet och den rådande Covid-pandemin.
Intervjuerna genomfördes under perioden 14 oktober – 19 november 2021. Samtliga deltagare gav sitt godkännande till att intervjun spelades in och materialet transkriberades efter varje intervju. Intervjuerna varierade mellan 30 – 80 minuter, totalt omfattar
intervjumaterialet 100 sidor text.
4.2. Genomförandet av studien
Inför uppstart av studien hölls ett digitalt samtal via videolänk med den brottsförebyggande samordnaren vid länsstyrelsen i länet. Under detta möte diskuterades studiens syfte, metod och urval. Därefter har mejlkontakt hållits med den brottsförebyggande samordnaren vid länsstyrelsen för återkoppling om studiens förfarande. Kontaktuppgifter till vissa inbjudna deltagare förmedlades genom samordnaren på länsstyrelsen. Övriga deltagare har återfunnits genom egna sökningar på hemsidor, samtal till kommuners telefonväxel samt att inbjudna deltagare har förmedlat kontaktuppgifter till andra person som de bedömt som relevanta för studien.
Samtliga deltagare som bjudits in till studien har tillhandahållits skriftlig information om studien. Varje intervju inleddes med att informera om syftet med studien och vilka teman som skulle beröras. Deltagarna har också fått information om att materialet kommer att hanteras konfidentiellt och samtliga åtta deltagare gav sitt godkännande till att intervjun spelades in. Vid bokning av intervjuerna fick deltagarna information att intervjun skulle ta max en timme och de själva valde om de ville fortsätta utöver denna tid. Ingen deltagare har haft svårt att dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter och antalet nya frågor och följdfrågor varierade utifrån varje enskild intervju. Samma intervjuguide har använts under samtliga intervjuer och frågorna har resulterat i långa svar. Samtliga intervjuer spelades in via zoom eller diktafon.
4.2.1. Analysmetod
Tematisk analys (TA) är en flexibel analysmetod där teman och mönster i datamaterialet identifieras utifrån deltagarnas erfarenheter, upplevelser och åsikter (Braun & Clarke, 2013).
Då denna studie vill belysa individers upplevelser och erfarenheter kring behovet av avhopparverksamheter är TA en lämplig analysmetod. TA utgår i grunden från tre olika ansatser: induktiv, deduktiv och abduktiv. I en induktiv ansats görs en empirisk analys där teman och begrepp formuleras utifrån det insamlade datamaterialet (Braun & Clarke, 2013;
Yin, 2013). I en deduktiv ansats görs en teoretisk analys vilket innebär att begrepp och teman formuleras i förväg utifrån en vald teori och det material som passar in i dessa sorteras in under respektive tema (Braun & Clarke, 2013; Yin, 2013). En abduktiv ansats är en kombination av induktiv och deduktiv ansats som innebär att analysen är en pågående
förklaras som att teoribildning och tidigare forskning används tillsammans med iakttagelser i materialet för att skapa en större förståelse för dess innebörd (Kvale & Brinkmann, 2014).
Analysen i denna studie har utgått från en abduktiv ansats. Detta innebär att syftet inte har varit att testa en befintlig teori och inte heller att utveckla nya teorier eller begrepp. För den här studien har det i stället inneburit att teoribildningen och den tidigare forskningen haft en central plats i förståelsen av materialet.
Första steget i analysen var att läsa igenom den transkriberade texten ett antal gånger för att fånga upp intressant och väsentlig information samtidigt som stycken och meningar
markerades som kunde tydliggöra respektive tema i intervjuguiden. Därefter plockades citat ut från texten och placerades under varje tema. Denna bearbetning av texten skedde i syfte att se om texten kunde placeras under ett annat tema eller om det beskrev något annat (Quinn Patton, 2015). Analysen utgick inledningsvis från samma teman som i intervjuguiden: 1) Förekomst av kriminella gäng och våldsbejakande extremistiska grupper 2) Stöd och hjälp 3) Kontaktvägar och samverkan. Den text som placerats under respektive tema kodades genom att meningsenheterna kondenserades ner till kortare meningsenheter och märktes med en kod. Denna process skedde utifrån den abduktiva ansatsen där både nya mönster framträdde och information eftersöktes som kunde kopplas till den teoretiska referensramen. Exempel på analysprocessen:
Tema: Stöd och hjälp
Meningsenhet Kondenserad
meningsenhet Kod
“Insatsmässigt, så mig veterligen, så finns det absolut ingenting i “Kommun A” som kan stötta en sån här person. Förutom om vi tar sedvanliga insatser att du blir beviljad en behandling av socialtjänsten mot missbruket” har testat färdigt den vuxna, som dom gör, testar testar testar, finns den kvar, kommer den att säga...då kan man jobba med ungdomen sen och jobba med förändring"
Skapa relation och
När datamaterialet kodats under respektive tema framträdde förändringar av befintliga teman, två teman slogs ihop och ett nytt tema utkristalliserades, även underteman framträdde, detta enligt följande:
Tema Förekomst av kriminella gäng och våldsbejakande
extremistiska grupper Stöd och
hjälp Behov och
resurser
Undertema Samverkan Behov
Dessa är de teman och underteman som presenteras i resultatet. Där redovisas citat från studies åtta intervjuer på ett sätt som undviker att enskilda deltagare ska kunna kännas igen.
Deltagarna omnämns därav genomgående i resultatet om deltagare 1, deltagare 2 etcetera.
4.3. Etiska överväganden
Etiska övervägande innefattar flera olika aspekter, en viktig aspekt är att överväga vilka konsekvenser som deltagarna kan få av att delta i studien (Trost, 2010). Då denna studie undersöker erfarenheter och upplevelser kopplade till profession bedöms risken för att deltagarna ska drabbas av negativ känslomässig påverkan som låg. Däremot finns andra etiska aspekter i form av förvaring av insamlat material och informerat samtycke som innefattar information om att deltagandet är frivilligt och rätten att dra tillbaka sitt samtycke (Vetenskapsrådet, 2002) som har givits större utrymme.
Samtliga deltagare har fått skriftlig information om studiens syfte, utformning och att
resultatet kan bidra med en positiv inverkan på arbetet som studien berör (se Bilaga 2). Därtill har information givits om att studien genomförs i samverkan med länsstyrelsen som kommer att ta del av resultatet samt att deltagandet är frivilligt och sker efter medgivet samtycke (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna har när som helst kunnat avbryta intervjun och på så sätt återkalla sitt samtycke. Ingen av deltagarna har valt att göra detta.
Vid datainsamling till denna studie har inget behov funnits av att dokumentera namn på deltagarna även detaljer kring deltagarnas profession har utelämnats för att öka anonymiteten (Vetenskapsrådet, 2002). I enlighet med Mittuniversitetets riktlinjer lämnades en blankett in till Mittuniversitetet med information om studien och hur personuppgifter kommer att
hanteras. När denna godkänts, med förbehållet att det i studien inte får omnämnas vilket län som undersöks, kunde datainsamlingen påbörjas.
Datamaterialet i form av transkriberade intervjuer har sparats på serverutrymme som finns via Mittuniversitetets studentkonto. Ljud - text - och videomaterial kommer att raderas när
uppsatsen är avslutad och slutligt betyg erhållits.