faktoranalys – faktortillhörighet

Trettiosex av 41 respondenter hade en entydig faktortillhörighet. Ytterligare en – fall 21 – tillhörde två faktorer med en laddning överstigande 0,5, men räknas här enbart till den där han laddar högst. Fyra respondenter saknade faktortillhörighet enligt kriteriet och vi betraktar dem som atypiska. Se Tabell 9.

Tabell 9. Faktortillhörighet. Patienter H1 H2 H3 H4 1 (0,41) 2 0,53 3 0,56 4 0,57 5 0,59 6 0,73 7 0,69 8 0,55 9 0,53 10 0,60 11 0,71 12 0,63 13 0,54 14 0,63 15 0,57 16 0,68 17 0,59 18 (0,44) (0,40) 19 0,67 20 0,77 21 (0,52) 0,61 22 0,61

23 0,66 24 0,71 25 0,59 26 0,68 27 0,78 28 0,75 29 0,67 30 0,67 31 (0,41) (0,43) 32 0,84 33 0,78 34 0,63 35 (0,41) (0,41) 36 0,52 37 0,64 38 0,65 39 0,66 40 0,57 41 0,71 13 12 9 3

Faktortillhörighet och fullföljande av avgiftningen

Det finns ingen tendens att respondenterna från någondera faktorn visar en större eller lägre benägenhet att fullfölja avgiftningen. Faktorerna saknar alltså prediktivt värde på kort sikt. Detta i viss mån i kontrast till vårkohorten där de till synes so- cialt anpassade männen samtliga fullföljde programmet – dock utan att skillnaden mellan faktorerna tagna tillsammans blev signifikant. De tre individerna, som hör till faktor H4, fullföljde samtliga programmet, men de är naturligtvis för få för att det skall ha någon som helst statistisk vikt. Se Tabell 10.

Tabell 10. Faktortillhörighet och fullföljande av avgiftningen. H1 H2 H3 H4 Patienter som fullföljde avgiftningen 10 9 6 3 Patienter som inte fullföljde avgiftningen 3 3 3 0

χ2_{=1,38, NS.}

',6.866,21

Vår diskriminantanalytiska undersökning visade entydigt att patientsammansätt- ningen i vår- och höstkohorten skiljde sig åt. När vi trots detta återfinner liknande strukturer i båda grupperna kan vi dock med relativ trygghet sluta oss till att skill- naderna mellan vår- och höstkohorten i icke oväsentlig grad har sin grund i att vi har betydligt färre intervjuer från kvinnor och andra generationens invandrare. Bortfallet är naturligtvis oerhört i undersökningar av denna typ av patienter. Om detta bortfall här innehåller någon systematisk komponent, som gör att tänkbara patientprofiler sorterats bort ur någon av kohorterna, kan vi bara gissa. Av 91 patienter i höstkohorten stannande endast 41, d v s 45,1 %, kvar i behandlingen så länge att de kunde intervjuas. Intervjun skedde efter ca två av sammanlagt tre veckors vård. Motsvarande siffror från vårkohorten är 32 av 56, alltså 57,1 %. Skillnaden är inte signifikant, men dessa tre samverkande tendenser av färre kvin- nor, färre andra generationens invandrare och ett större totalt bortfall har natur- ligtvis en effekt på kohortens sammansättning. Ingen av kohorterna saknar dock

patienter, som inte fullföljde behandlingen. Nio respondenter i vårkohorten och 10 i höstkohorten hann att intervjuas, men fullföljde inte behandlingen enligt plane- ringen.

Det är ett kliniskt intryck att höstpatienter generellt sätt är mer nedgångna och illa däran än patienter, som blir tas in under andra delar av året. Om tillgången på nar- kotika är god representerar sommarmånaderna en period då missbrukarlivet är relativt lätt. Följaktligen är många missbrukare i ett rejält dåligt skick och i behov av vård under de tidiga höstmånaderna. I det här materialet kan vi se det genom att en signifikant större andel respondenter är hepatitsmittade.

Missbrukarkarriären

Faktorerna H1 och H2 representerar entydigt faser i missbrukarkarriären – den kompulsiva och den trötta veteranfasen. H4 – de gamla, udda invandrarna – utgör ett sidospår, som skiljer sig klart från de kriminella veteranerna, som de ålders- mässigt liknar mest. Deras mest utmärkande egenskap är kontaktlösheten med det svenska samhället och vården. De är de enda som klart anger andra missbrukare som enda nätverk. Den myndighetskontakt de trots allt har är oftast påtvingad till följd av kriminalitet och skulder. De har dock i allmänhet sjukbidrag.

Liksom i vårkohorten innehåller höstkohorten en grupp av till synes socialt välan- passade missbrukare, H3, men de 9 respondenter som hör till denna faktor är här till skillnad från våren helt unga, knappt 24 år gamla. Man kan fråga sig om det här är fråga om heroinister i gränszonen mellan en experiment- och kompulsiv fas i sin missbrukarkarriär – att vi alltså i valideringsgruppen kan urskilja tre ålders- mässigt distinkta faser i missbrukarkarriären. Vid undersökningstillfället liknade faktorpoängindex för respondenter under H3 de ytligt sett socialt välanpassade i vårkohorten mer – r=0,54 – än de yngre kompulsiva missbrukarna under våren – r=0,35 – men man skulle kunna förvänta att det bara är en tidsfråga innan förfallet gått så långt att förhållandet är det omvända. Det är dock viktigt att notera att det finns ett väsentligt avseende i vilka individerna under H3 aldrig kommer att likna de yngre kompulsiva missbrukarna ur vare sig vår eller höstkohorten, nämligen att de generellt sett är mycket bättre utbildade. Endast 1 av 9 har hoppat av påbörjat gymnasium och 1 började aldrig, vilket innebär att 7 har en fullbordad gymnasie- utbildning. När det gäller de yngre missbrukarna under H1 och V1 hoppade 11 av 13 respektive 6 av 10 av gymnasiet. Räknar vi bort dem som aldrig började hade ingen av respondenterna under H1 och 2 av 10 under V1 fullbordat gymnasiet. Att vi fäster sådan vikt vid utbildningsfaktorn är inte enbart att den kan användas som en indikator på individernas kapacitet, utan i minst lika hög grad att den innebär att de som klarat gymnasiet tillbringat en viktig del av sin andra dekad i en någor- lunda normal social inlärningssituation och inte bara i flummarkretsar med sin särskilda form av social inlärning. De yngsta respondenterna som vi beskriver med hjälp av H3 torde alltså ha större möjligheter att tillgodogöra sig terapeutiska interventioner än de andra grupperna av yngre missbrukare. Som vi kommer att visa i ett senare arbete visar sig grad av utbildning – som en indikator på personlig kompetens – vara avgörande för hur vara heroinisten klarar sig under sin missbru- karkarriär. Det förefaller vara den enda omständighet som predikterar ett bättre utfall när det gäller en rad parametrar, som mäter grad av social anpassning inom ramen för ett svårt heroinmissbruk (Jönsson & Öhlin, under förberedelse).

6/876$76(5

När vi jämför vår- och höstkohorterna av heroinister i behandling för avgiftning 2004 inom psykiatrin i Lund visar det sig finnas skillnader. Dessa har sannolikt att göra med en annorlunda köns- och etnisk sammansättning av kohorterna, samt att patienterna under höstsäsonger förefaller vara i ett allmänt sämre skick. Icke desto mindre kan vi i båda kohorterna härleda fyra grupper med faktoranalytisk metod. Två är i båda kohorterna klart kopplade till missbrukarkarriärens förlopp: yngre kompulsiva missbrukare och kriminella veteraner. Ytterligare två grupper fram- står som inte lika självklart kopplade till missbrukarkarriären och indikerar bl a att etnicitet har blivit en viktig omständighet att ta hänsyn till i behandlingen av dessa patienter. De till synes socialt välanpassades förhållande till missbrukarkarriären är mer oklart. Dock framstår dessa respondenter som väsentligt bättre utbildade jämnåriga medrespondenter. Huruvida detta är en positiv prognostisk omständig- het för framtida drogfrihet eller framgångsrik substitutionsterapi kan vi dock inte bedöma utifrån detta material.

5HIHUHQVHU

Cattell, RB. (1952). Factor analysis: an introduction and manual for the psy- chologist and social scientist. New York: Harper & Row.

Fruchter, B. (1968). Introduction to factor analysis. Princeton, NJ:D van No- strand.

Jönsson, S. & Öhlin, L. (2006). Heroinister i frivillig avgiftning: Kliniska möns- ter. En Q-faktoranalytisk studie. Lund.

Jönsson, S. & Öhlin, L. (under föreberedelse) High school education as a measure of personal competence in a group of heroin addicts in detoxification treatment. A factor analytic study. Lund.

Vegelius, J., Jansson, S. & Jonsson, H. (1980). On WHIDD analysis. Educational and Psychological Measurement 40:113-117.

Vegelius, J. & Meyer, L. (1979). On discriminating more than two cinical sub- groups by means of the weighted G analysis and the WHIDD analysis. Multivaria- te Experimental Clinical Research, 4:11-22.

$33(1',;

Faktorpoäng med värde ”1” och högre skall tolkas som ”ja” och faktorpoäng med värde ”-1” och lägre skall tolkas som ”nej”. För överskådlighetens skull har vi valt att återge faktorpoäng i intervallen 0,50 till 0,99 med ett ”+” och i motsvaran- de negativa intervall med ett ”-” för att markera att det finns en tendens för den aktuella variabeln i endera riktningen. ”0” används för intervallen 0,49 till -0,49 och innebär att ingetdera värdet – varken ett ja eller ett nej – karakteriserar fak- torn.

I varje kolumn jämförs varje faktor från höstkohorten med motsvarande faktor från vårkohorten. H1 – yngre män – liknade två faktorer i vårkohorten och jäm- förs med båda. När skillnaderna mellan faktorpoäng överstiger en intervall har vi skuggat respektive variabelvärde.

Faktorpoängprofiler

H1/V1 H1/V3 H2/V2 H3/V4 H4/V3 1. Kön (man=1) 1,3/ - 1,3/ 1,2 0 / 0 - / 1,1 0 / 1,2 2. Ålder (över genomsnitt=1) -1,0/-2,0 -1,1/ 0 1,6/ 2,3 -1,7/ 0 2,1 / 0 3. Födelseland (Sverige=1) + / 1,4 + /-1,1 1,6/ 1,6 + / 0 -1,8/-1,1 4. Moderns födelseland (Sverige=1) + / 1,5 + /-2,1 1,6/ 1,0 + / + -1,9/-2,1 5. Faderns födelseland (Sverige=1) + / + + /-1,8 1,8/ 1,6 + / + -2,0/-1,8 6. Föräldrar gifta 1,1/ 1,2 1,1 / - 0 / - -1,2/ + - / - 7. Sociala förhållanden under uppväxten (1=arbetarklass) + / 0 + / 0 - / 0 -1,2/ + 0 / 0 8. Eget civilstånd (gift/sammanboende=1) -2,0/-1,0 -2,0/ 0 0 / 1,3 +/ 0 0 / 0 9. Har egna barn 0 / - 0 /-1,5 + / 1,2 -2,0/ 1,5 2,2/-1,5 10. Sysselsättning: arbete - /-1,3 - /-1,0 - / - 0 / 1,4 -1,1/-1,0 11. Sysselsättning: studier - / 0 - /-1,5 - / - 0 / - 0 /-1,5 12. Sysselsättning: har sjukbidrag -1,6/-1,2 -1,6/-1,5 + / 1,1 -1,0/ - 0 /-1,5 13. Sysselsättning: registrerat arbetslös 1,6/ 0 1,6/ 2,5 0 /-1,2 - /-1,7 0 / 2,5 14. Har fritidsintressen - / + - / 0 - / + 2,2/ 0 0 / 0 15. Utbildning: grundskola + / + + / 1,3 + / 0 + / + + / 1,3 16. Utbildning: ej avslutat gymnasium 2,2/ + 2,2/ - - / 0 -1,3/ - -1,5/ - 17. Utbildning: gymnasium -2,2/ - -2,2/ 0 0 / 0 1,4/ 1,3 + / 0 18. Försörjningskälla: arbete -1,0/-1,3 -1,0/-1,0 - / - 0 / 1,4 - /-1,0 19. Försörjningskälla: socialbidrag 2,5/ 1,4 2,5/ + - / - - /-1,6 1,0/ + 20. Försörjningskälla: försäkringskassa -2,0/-1,2 -2,0/-1,5 + / 1,1 - / - 1,2/-1,5 21. Försörjningskälla: annat än ovan -1,0/ 0 -1,0/ - - /-1,5 0 / - - / - 22. Boende: egen bostad -2,4/ + -2,4/-1,4 1,8/ - 1,5/ 1,5 0 /-1,4 23. Boende: hos föräldrar 1,6/ - 1,6/ 0 -1,4/-1,0 - / - -1,0/ 0 24. Boende: stödlägenhet via sociala myndigheter - / - - / 0 - / - - /-1,3 - / 0 25. Boende: inneboende 0 / - - / - -1,2/ 0 -1,5/-1,3 + / - 26. Boende: hemlös - /-1,3 - / - - / 0 - / - - / - 27. Nätverk: familj 0 / + 0 / 0 1,4/ + 1,2/ 1,2 - / 0 28. Nätverk: släkt -1,0/ + -1,0/-1,2 + / + 1,7/ + - /-1,2 29. Nätverk: drogfria vänner -1,0/ 0 -1,0/-1,6 - / 0 + / 0 0 /-1,6 30. Nätverk: missbrukare - / - - / 0 - / - -1,1/-1,1 1,3/ 0 31. Nätverk: andra -1,0/ + -1,0/ - 0 / - 0/-1,1 - / - 32. Sammanlagd duration narkotikamissbruk (över gmsn=1) - /-2,1 - / 0 1,6/ 2,3 -1,8/ 0 1,9/ 0 33. Duration av aktuellt missbruk (över gmsn=1) - /-1,1 - / - 1,2/ 1,4 -1,3/ - + / - 34. Polymorft missbruk under debutperiod - / 0 - / - 0 /-1,3 - / 0 - / - 35. Debutdrog: cannabis + / + + / 1,4 + / - + / + + / 1,4 36. Debutdrog: centralstimulantia -1,0/ 0 -1,0/-2,1 0 / 0 - / 0 0 /-2,1 37. Debutdrog: opiater - /-1,2 - / 0 - / - - / - - / 0 38. Debutdrog: hallucinogener - / 0 - / 0 - /-1,2 - / - - / 0 39. Debutdrog: läkemedel - /-1,0 - / - 0 / - - / 0 - / - 40. Debutdrog: annat än det ovan nämnda - / - - / - - /-1,0 - /-1,1 - / - 41. Intagssätt vid debut: oralt - / 0 - / - 0 / 0 - / 0 - / -

42. Intagssätt vid debut: rökning + / + +/ 1,7 + / - + / 1,0 + / 1,7 43. Intagssätt vid debut: intravenöst - /-1,0 - / - - / 0 - / - - / - 44. Omfattning av missbruk vid debut/hur ofta (över gmsn=1) +/ 1,2 + /-1,0 1,0 / + 0 / 0 0 /-1,0 45. Ville ha hjälp under debutfasen - / 0 - /-1,7 0 / 0 - / - -1,2/-1,7 46. Mer än en aktuell primärdrog angiven 0 / - 0 / - - /-1,0 0 / - - / - 47. Aktuell primärdrog vid sidan om heroin: cannabis 0 /-1,1 0 / 0 - / - - / - - / 0 48. Aktuell primärdrog vid sidan om heroin: läkemedel - / - - / - - /-1,0 - / - - / - 49. Intagssätt vid missbruk av aktuell primärdrog: oralt 0 /-1,1 0 / 0 0 / - 0 / - -1,7/ 0 50. Intagssätt vid missbruk av aktuell primärdrog: rökning - /-1,1 - / + - /-1,5 0 / 0 0 / + 51. Intagssätt vid missbruk av aktuell primärdrog: intravenöst 0 / 1,1 0 / - + / 1,5 0 / 0 + / - 52. Antal aktuella droger (inkl.sekundärmissbr, över gmsn=1) 0 / 0 0 / + + / + 0 /-1,4 1,2/ + 53. Aktuell sekundärdrog: cannabis 0 / 0 0 / + 0 / + 0 /-1,4 0 / + 54. Aktuell sekundärdrog: centralstimulantia 0 / - 0 / - - / 0 -1,5/ - + / - 55. Aktuell sekundärdrog: opioider - / - - / - 0 / - -1,1/ - 0 / - 56. Aktuell sekundärdrog: hallucinogener - /-1,1 - / 0 - / - - / - - / 0 57. Aktuell sekundärdrog: läkemedel - / 0 - / 0 1,3 / + + /-1,2 0 / 0 58. Aktuell sekundärdrog: alkohol - /-1,0 - / - - / 0 - / - + / - 59. Omfattning av sekundärt missbruk/hur ofta (över gmsn= 1) - / 1,4 - / 0 1,2 / - 0 /-1,4 1,4/ 0 60. Finansiering av missbruk: arbete -1,7/ 0 -1,7/ - 0 /-1,0 1,4/ 1,3 0 / - 61. Finansiering av missbruk: lån -1,0/ 0 -1,0/-1,7 -/- 0 / 0 - /-1,7 62. Finansiering av missbruk: kriminalitet + / 0 + / 1,5 + / 1,1 0 / - + / 1,5 63. Finansiering av missbruk: sjukbidrag eller –penning - / 0 - /-1,5 - / 0 1,0/ - - /-1,5 64. Finansiering av missbruk: annat - / - - / 0 - / - - /-1,1 + / 0 65. Avgiftning på sjukhus, ggr (över gmsn = 1) 0 / 0 0 / - 0 / + - /-1,5 -1,4/ - 66. Annan vårderfarenhet 0 / 1,4 0 / 0 1,5/ 1,4 + /-1,2 - / 0 67. Öppenvård 0 / 1,7 0 /-1,0 1,4/ 1,0 0 /-1,2 0 /-1,0 68. Behandlingshem 0 / 1,0 0 / - 1,1/ + -1,4/-1,6 - / - 69. LVM-vård 0 / - - / - - / 0 0 / - -1,5/ - 70. Problem med kroppsliga hälsan -1,3/ 0 -1,3/ 0 1,4/ 0 0 / + 0 / 0 71. Hepatitpositiv + /-1,1 + / 0 1,3/ + -2,1/-1,4 1,0/ 0 72. Psykiatrisk vård - / 1,4 - / 0 + / - 0 /-1,4 -1,1/ 0 73. Erbjudits psykofarmaka 0 / 2,2 0 /-1,4 1,7/ - 0 /-1,5 -2,2/-1,4 74. Erbjudits psykofarmaka: antidepressiva 0 / 1,7 0 /-1,1 1,4/ - - /-1,4 -1,7/-1,1 75. Erbjudits psykofarmaka: lugnande och sömngivande medel - / 0 - / - 1,1/ 0 - /-1,2 -1,6/ - 76. Kontakt med myndigheter pga missbruk + / 1,2 + / + + / 1,1 + /-1,1 0 / + 77. Kontakt med myndigheter pga missbruk: socialförvaltningen 1,4/ 1,4 1,4/ + + / 1,0 0 /-1,6 0 / + 78. Kontakt med myndigheter pga missbruk: arbetsförmedlingen 0 / - 0 / 0 - / - 0 / - -1,1/ 0 79. Kontakt med myndigheter pga missbruk: försäkringskassan -1,1/ - -1,1/ - 0 / 0 0 / - -1,0/ - 80. Kontakt med myndigheter pga missbruk: polismyndigheten 0 /-1,5 0 / 0 1,4/ + 0 /-1,0 0 / 0 81. Kontakt med myndigheter pga missbruk: kronofogden 0 / - 0 / + 1,2/ 1,7 -1,2/ - 1,2/ + 82. Dömd för kriminalitet - / 0 - / 1,9 1,8/ 1,0 -1,9/ - 0 / 1,9 83. Frihetsberövad/antal månader (över gmsn=1) - /-2,1 - / 0 1,5/ 2,2 -1,7/ 0 - / 0 84. Haft skyddstillsyn - / 0 - / 1,3 2,0/ 1,5 -1,5/-1,1 -1,1/ 1,3 85. Pågående kontakt frivården 0 / 0 0 / + 1,4/ - -1,2/-1,3 -1,6/ + 86. Kontakt med myndigheter som ej berör missbruket -1,7/ - -1,7/ 0 0 /-1,1 1,5/ + 0 / 0

$SSHQGL[&

Verksamhetsområde Psykiatri Avgiftningsenheten 1 E Leif Öhlin

Socionom

Samtycke till att delta i en intervjuundersökning på avgiftningsenheten 1 E.

Avgiftningsenheten 1 E har beslutat att genomföra en studie som syftar till att utvärdera öppenvårdsavgiftningen för narkomaner och vad den enskilde anser vara betydelsefulla faktorer vid avgiftning. Vidare syftar studien till att undersöka och utveckla verksamheten på avgiftningsenheten 1 E

Din medverkan är viktig i studien för att tillvara ta patientgruppens intresse för bra vård.

Materialet kommer att behandlas konfidentiellt enligt gällande sekretesslag. Din medverkan är frivillig och Du kan när som helst välja att avbryta deltagandet i undersökningen.

Undertecknad beslutar att delta i intervjuundersökningen på 1 E och samtycker till att intervjumaterialet kommer att användas i avgiftningsenheten 1 E:s kvalitetsut- värdering.

Lund den ………..

$SSHQGL['

Intervjufrågor till patienter på Beroendevår-