Vid intervjutillfället var respondenterna i genomsnitt 32,7 (20-56) år gamla. Skill- naden mellan könen var obetydlig: Männens (N=20) genomsnittliga ålder var 33,6 (20-56) år och kvinnornas (N=12) 31,3 (21-49) år.
5.3.2 Födelseland
Av respondenterna var 26, 81,3 %, födda i Sverige och företrädesvis i Skåne. Sex respondenter, 18,7 %, var födda utanför Sverige. ”Övriga världen” representerar här i praktiken Mellanöstern. Se Tabell 4.
Tabell 4. Födelseland. Absoluta tal och procent.
Alla (N=32) Män (N=20) Kvinnor (N=12) Sverige 26 81,3 15 80,0 10 83,3 Östeuropa 3 9,4 2 10,0 1 8,3 Övriga världen 3 9,4 2 10,0 1 8,3 Nio av respondenterna i gruppen födda i Sverige tillhör gruppen ”andra genera- tionens invandrare” d v s med en eller båda föräldrarna födda utanför Sverige.
Sammantaget har således nästan hälften (46,9 %) någon form av utländskt ur- sprung. Självfallet är detta mycket högre än förväntat om man utgår från befolk- ningens sammansättning. Enligt befolkningsstatistik för 2004 utgör andelen ut- ländska medborgare 5,3 procent eller drygt 500 000 invånare av den svenska be- folkningen. Andelen utrikes födda medborgare utgör 12,2 procent och inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 11,2 procent (SCB, 2006).
34,5 % av respondenternas fäder och 37,4 % av deras mödrar var födda utanför Sverige. Se Tabell 5 och 6.
Tabell 5. Faderns födelseland. I absoluta tal och procent.
Alla (N=32) Sverige 21 65,6 Norden 2 6,3 Västeuropa 2 6,3 Östeuropa 3 9,4 Övriga världen 4 12,5 Tabell 6. Moderns födelseland. I absoluta tal och procent.
Alla (N=32) Sverige 20 62,5 Norden 5 15,6 Västeuropa 1 3,1 Östeuropa 3 9,4 Övriga världen 4 9,4
5.3.3 Föräldrarnas civilstånd och socioekonomiska status
Bland de respondenter som kommer från Östeuropa och Övriga världen är alla föräldrar gifta. I denna grupp finns ”starka familjeband att ta hand om sina egna problem/…/skamligt att vara missbrukare” (som tidigare nämnts är citat från re- spondenterna kursiv). ”Annat” omfattar antingen att respondenterna inte har kun- skap om föräldrarnas civilstånd eller att biologisk fader är okänd, glömd eller av- liden. Det kan noteras att mer än hälften av respondenternas föräldrar är skilda. Jag kan dock inte avgöra, med de data som står till buds, huruvida skilsmässan ägde rum medan respondenten fortfarande bodde kvar föräldrahemmet. Utan att jämföra med normalbefolkningen förfaller föräldrarnas skilsmässofrekvens ha varit hög. Se Tabell 7.
Tabell 7. Föräldrarnas civilstånd. I absoluta tal och procent.
Alla (N=32) Gifta 11 34,4 Skilda 17 53,1 Annat 4 12,5
Flertalet respondenter uppger sig inte komma från hem med missbruksproblem. I de familjer missbruk förekommit/förekommer är det enligt respondenterna före- trädesvis alkoholmissbruk. Gruppen med missbruksbakgrund återger en låg socio- ekonomisk status. Hänsyn måste dock tagas till åldersspannet bland respondenter- na och den samhällsutveckling som skett.
För respondenternas socioekonomiska miljö under uppväxten. Se Tabell 8. Tabell 8. Socioekonomisk status hos fadern och modern. I absoluta tal och pro- cent. Fadern(N=32) Modern (N=32) Arbetare 21 65,6 18 56,3 Tjänsteman 5 15,6 4 12,5 Egen företagare 4 12,5 0 Annat 2 6,3 10 31,3
”Annat” på moderns sida förklaras i samtliga fall att hon varit hemmafru under uppväxten. ”Annat” för faderns sida betyder att han är okänd, glömd eller avliden. Idag är många av såväl mödrarna som fäderna sjuk- eller ålderspensionärer. ”Tjänstemän” betyder anställning inom privat eller offentlig förvaltning. ”Egen företagare” har en eller flera anställda.
Enligt socioekonomisk indelning indelas den förvärvsarbetande befolkningen i arbetare, tjänsteman och företagare (SCB, 1982:4).
Andelen förvärvsarbetande män respektive kvinnor 16-64 år i procent i Sverige av samtliga män respektive kvinnor för 2003, var 78,4 respektive 72,3 procent. För samtliga var andelen förvärvsarbetande 75,4 procent. När det gäller andelen för- värvsarbetande arbetare och tjänstemän av samtliga 16-64 år med män och kvin- nor särredovisade för 2003, var andelen arbetande män 32 procent och andelen tjänstemän 37,3 procent och för arbetande kvinnor andelen 27,2 procent och tjäns- temän kvinnor 42,1 procent. Motsvarande andel för hela gruppen när det gäller företagare är 5,5 procent. Fördelningen mellan män och kvinnor som företagare är 8 procent respektive 2,8 procent (SCB, 2004). Det tidsspann som siffrorna i tabel- len täcker har inneburit visa förändringar i fördelningen mellan de olika socioeko- nomiska strata som nämns. Detta begränsar jämförbarheten med 2003 års uppgif- ter. Dock framgår klart att andelen respondenter komna från arbetarklass är större än förväntat.
5.3.4 Respondenternas aktuella sociala förhållanden.
Av männen var 7 (35,0 %) och av kvinnorna 9 (75,0 %) gifta eller levde i sambo- förhållanden. Skillnaden är signifikant ( 2=4,8, p=0,028). Elva av männen (55,0 %) var barnlösa och de övriga 9 hade sammanlagt 16 barn. Motsvarande tal för kvinnorna var 5 (41,7 %) barnlösa medan 7 också hade 16 barn. Skillnaden var inte signifikant.
Respondenterna huvudsakliga sysselsättning är arbetslöshet. Kvinnorna saknar alla arbete samtidigt som en högre andel av dem jämfört med männen studerar eller har sjukbidrag. Se Tabell 9.
Tabell 9. Sysselsättning. I absoluta tal och procent. Alla (N=32) Män (N=20) Kvinnor (N=12) Arbete 5 15,6 5 25,0 0 Studier 3 9,4 1 5,0 2 16,7 Sjukbidrag 5 15,6 2 10,0 3 25,0 Reg. arbetslös 19 59,4 12 60,0 7 58,3 Skillnaderna mellan könen är inte signifikanta.
Samtliga respondenter utom fyra anger rikliga fritidsintressen som musik-, sport- dyknings-, trädgårds-, häst-, fotbolls-, pingis-, hund-, fiskeintresse. Missbruket har dock för de flesta medfört att aktiviteterna minskat eller helt försvunnit. Samtliga respondenter anser att ett fritidsintresse är helt avgörande för att kunna lära sig att göra något på fritiden utan droger och etablera nya missbruksfria kontakter. De flesta anser det nödvändigt med föreningsliv för att utveckla ett fritidsintresse. De respondenter som uttrycker denna åsikt medger samtidigt att de har ”svårt att hantera gruppsituationer” p g a ”fobisk känsla” eller ”oro”. Hellre söker de sig aktiviteter som ger ”handlingsutrymme med enskilt agerande”. Som exempel nämns styrketräning, men även simning, som ju kan innebära aktiviteter tillsam- mans med eller i nära anslutning till andra människor.
Bland respondenterna har två (en man och en kvinna) inte fullföljt grundskola. Fler män har fullföljt gymnasieskolan än kvinnor. Flera män har avslutat fordons- teknisk utbildning på gymnasial nivå medan de tre kvinnor som avslutat gymnasi- al utbildning gjorde det på teoretisk utbildning. Se Tabell 10.
Tabell 10. Utbildning. I absoluta tal och procent.
Alla (N=32) Män (N=20) Kvinnor (N=12) Grundskola 29 90,6 19 95,0 10 83,3 Grundvux 1 3,1 0 1 8,3 Ej slutfört gymnasium 11 34,4 6 30,0 5 41,7 Gymnasium 14 43,8 11 55,0 3 25,0 Yrkesutbildning 2 6,3* 1 5,0 1 8,3 Högskola 2 6,3 2 10,0 0
* Båda yrkesutbildning utöver fullbordade gymnasiestudier.
Enbart män bor hemma hos föräldrarna. Ett stort antal av samtliga har egna hyres- kontrakt (46,9 %). Två respondenter bor i husvagn och en är helt hemlösa. Samt- liga som saknar eget hyreskontrakt önskar sådant men p g a betalningsanmärk- ningar beviljar inte kontaktade hyresvärdar kontrakt utan betalningsansvarig. Se Tabell 11.
Tabell 11. Boende. I absoluta tal och procent.
Alla (N=32) Män (N=20) Kvinnor (N=12) Eget hyreskont. 15 46,9 8 40,0 7 58,3 Föräldrar 5 15,6 5 25,0 0 Stödlägenhet 4 12,5 2 10,0 2 16,7 Inneboende/sambo 5 15,6 3 15,0 2 16,7 Hemlös 3 9,4 2 10,0 1 8,3
Resultatet här, att missbrukare inte är en homogen grupp vad beträffar bak- grundsmiljö, bekräftas även av Melin & Näsholm (1998). Ett stort antal respon- denter pekar på att de haft en problematisk uppväxtmiljö med splittrade familjer, missbruk i familjen och låg eller avsaknad av utbildning. Andra respondenter pe- kar på goda uppväxtförhållanden, missbruksfria familjer och god utbildningsnivå. För dem som är arbetslösa anger de själva inte missbruket som grundorsak utan den höga arbetslösheten i sin helhet. Könsskillnaderna bland respondenterna kan jämföras med CAN (2005), att dubbelt så många män som kvinnor prövat narko- tika. Andelarna i den vuxna befolkningen var 16 respektive 8 % år 2000. Respon- denternas nätverk uppges hos flertalet som goda eller mycket goda och för övriga som dåliga eller obefintliga. Samtliga pekar på att missbruket påverkat nätverkens storlek alltefter som tiden gått.