Genomsnittsåldern för respondenterna i den fjärde gruppen är relativt

hög, 36 år, men de har varit i ett kontinuerligt heroinmissbruk i endast ungefär 5 år. Det handlar alltså om en grupp män, som kunnat använda det viktiga tredje decenniet för att utbilda sig, förankra sig på arbetsmarknaden och bilda familj. Att vid denna i sammanhanget höga ålder inleda ett missbruk av en så farlig drog som heroin ter sig visserligen absurt och tämligen omoget, men innebär samtidigt att de flesta bör ha klara minnen av livsfaser med väsentligt positivare innehåll. Detta ställer dem i skarp kontrast mot de övriga grupperna – i all synnerhet den första. Frågan är om denna grupp sammanfaller med vad Svensson (2005) kallar ”glida- re” – en kategori som diskuterats i internationell litteratur under beteckningen ”chippers” (Zinberg & Jacobson, 1976) – d v s personer som under en ganska lång period lyckats upprätthålla ett kontrollerat bruk av heroin. Förvisso stämmer många av de karakteristika som nämns i litteraturen om ”chippers” väl överens med den faktorprofil vi fått fram, t ex deras benägenhet att undvika myndighets- och vårdkontakter, som kan medföra att deras vana blir känd. Det här aktuella vårdtillfället torde emellertid indikera att den kontroll de eventuellt en gång haft över sitt heroinbruk nu sviktar.

För denna grupp bör målsättningen vara att till varje pris upprätthålla den sociala förankring som redan finns. Det gäller arbete, bostad och kontakt med det nätverk bland annat i form av familj, barn och drogfria vänner, som redan finns. Dessa respondenter har emellertid inte haft och vill inte ha någon kontakt med vården eller andra myndigheter utöver avgiftningen, eftersom de är mycket rädda för att missbruket skall bli känt t ex för arbetsgivare eller sociala myndigheter, som handlägger bl a vårdnadsfrågor kring deras barn. Skälet till att de nu sökt sig till avgiftning är sannolikt att den sköra anpassning de ändå hotas. Två av dem hade t ex trots allt fängelsestraff bakom sig. Vad de har fått för ultimata från arbetsgivare eller anhöriga är mindre känt av oss. Problemet för den fortsatta kontakten är att dessa respondenter explicit uttrycker att de inte vill ha någon öppenvårdskontakt när väl avgiftningen fullföljts. Såtillvida kan de beskrivas som ensamvargar. De- ras attityd till substitutionsbehandling i ett längre perspektiv än själva avgiftning- en är avvaktande och i detta skiljer de sig mycket tydligt från t ex respondenter under Faktor 3. Resultatet av den aktuella vårdepisoden kan i bästa fall bli att de faktiskt uppnått varaktig drogfrihet eller att en positiv kontakt skapats för att på- börja en substitutionsbehandling om allvarliga återfall skulle inträffa.

6$00$1)$771,1*2&+6/876$76

Det finns ett samband i det här undersökta materialet, som har ett helt överskug- gande förklaringsvärde, och det är det som råder mellan ålder och antal månader respondenterna suttit i fängelse. Om vi alltså använder fängelsestraff som en indi- kator för allmänt socialt och mänskligt förfall kan vi se ett linjärt samband med den enkla tidsfaktorn. De syndrom som vi kunnat härleda i faktoranalysen ter sig i allt väsentligt som stadier i en karriär, som antingen leder till ett brott med tillva- ron som illegal heroinmissbrukare eller ett tilltagande förfall. De två sista fakto- rerna antyder att det finns alternativa ingångsvägar till ett kroniskt missbruk. Till- sammans tror vi att de fyra faktorerna indikerar både de olikartade svårigheter och möjligheter som finns till terapeutiska interventioner vid olika stadier i missbru- karkarriärens förlopp.

5()(5(16(5

Agar, M. & Reisinger, HS. (2001). Open marginality: heroin epidemics in differ- ent groups. Journal of Drug Issues 31:729-747.

Alksne, N., Lieberman, L. & Brill, L. (1967). A conceptual model of the life cycle of addiction. International Journal of the Addictions 2:221-240.

Andersson, B., Fridell, M., Nilsson, K. & Tunving, K. (1986). Sjuttiotalets nar- komaner. Patienter vårdade på St Lars sjukhus 1970-78. Lund: Institutionen för psykiatri och neurokemi.

Brottsförebyggande rådet (2005). Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. Författare: Peter Martens, Stina Holmberg. Rapport 17.

Byqvist, S. (2005). Missbruksmönster hos narkotikamissbrukare i Sverige: Köns- skillnader. Narkotikamissbrukande kvinnor i Sverige: Marginalisering och social belastning. Mobilisering mot narkotika Rapport 11. Stockholm.

CAN, (2005). Drogutvecklingen i Sverige 2005. Rapport 91 Stockholm: Central- förbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Cattell, RB. (1952). Factor analysis: an introduction and manual for the psy- chologist and social scientist. New York: Harper & Row.

ECNN, (2005). Situationen på narkotikaområdet i Europa. Årsrapport 2005. Eu- ropeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, Lissabon (http://annualreport.emcdda.eu.int).

Fruchter, B. (1968). Introduction to factor analysis. Princeton, NJ:D van Nostrand.

Holley, JW. & Guilford, JP. (1964). A note on the G index of agreement. Educa- tional and Psychological Measurement 24:749-753.

Holley, JW., Robertsson, L., Jonsson, H. & Vegelius, J. (1975). Some basic equa- tions and computer programs for G analysis. Psychological Research Bulletin, Lunds University 15:6.

Jönsson, SAT., Jonsson, H., Nyman, AK. & Nyman, GE. (1991). The concept of cycloid psychosis: sensitivity and specificity of syndromes derived by multivariate clustering techniques. Acta Psychiatrica Scandinavica 83:353-362.

Kristiansen, A. (1999). Fri från narkotika – om kvinnor och män som varit narko- tikamissbrukare. (Diss.) Rapport 28, Institutionen för socialt arbete, Umeå Uni- versitet.

Olsson, B., Adamsson Wahren, C. & Byqvist S. (1998). Det tunga narkotikamiss- brukets omfattning i Sverige 1998. Max-projektet, delrapport 3. Stockholm: Cen- tralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Tunving, K. & Nilsson, K. (1985). Young female drug addicts in treatment: A twelve years perspective. The Journal of Drug Issues 15:367-382.

Zinberg NE. & Jacobson RC. (1976). The natural history of ”chipping”. Ameri- can Journal of Psychiatry 133:37-40.

$33(1',;

I detta appendix redovisar vi faktorpoäng på samtliga de i analysen använda vari- ablerna, som därmed också redovisas. Faktorpoäng med värde ”1” och högre skall tolkas som ”ja” och faktorpoäng med värde ”-1” och lägre skall tolkas som ”nej”. För överskådlighetens skull har vi valt att återge faktorpoäng i intervallen 0,50 till 0,99 med ett ”+” och i motsvarande negativa intervall med ett ”-” för att markera att det finns en tendens för den aktuella variabeln i endera riktningen. ”0” används för intervallen 0,49 till –0,49 och innebär att ingetdera värdet – varken ett ja eller ett nej – karakteriserar faktorn.

F1= Yngre missbrukare av svensk härkomst. F2= Kriminella veteraner av svensk härkomst. F3= Missbrukare av utländsk härkomst. F4= Till synes socialt anpassade missbrukare.

Faktorpoängprofiler för fyra faktorer härledda i en kohort med 32 heroinmissbru- kare.

F 1 F 2 F 3 F 4

1. Kön (man=1) - 0 1,2 1,1

2. Ålder (över genomsnitt=1) -2,0 2,3 0 0 3. Födelseland (Sverige=1) 1,4 1,6 -1,1 0 4. Moderns födelseland (Sverige=1) 1,5 1,0 -2,1 + 5. Faderns födelseland (Sverige=1) + 1,6 -1,8 + 6. Föräldrar gifta 1,2 - - + 7. Sociala förhållanden under uppväxten (1=arbetarklass) 0 0 0 + 8. Eget civilstånd (gift/sammanboende=1) -1,0 1,3 0 0 9. Har egna barn - 1,2 -1,5 1,5 10. Sysselsättning: arbete -1,3 - -1,0 1,4 11. Sysselsättning: studier 0 - -1,5 - 12. Sysselsättning: har sjukbidrag -1,2 1,1 -1,5 - 13. Sysselsättning: registrerat arbetslös 0 -1,2 2,5 -1,7 14. Har fritidsintressen + + 0 0 15. Utbildning: grundskola + 0 1,3 + 16. Utbildning: ej avslutat gymnasium + 0 - - 17. Utbildning: gymnasium - 0 0 1,3 18. Försörjningskälla: arbete -1,3 - -1,0 1,4 19. Försörjningskälla: socialbidrag 1,4 - + -1,6 20. Försörjningskälla: försäkringskassa -1,2 1,1 -1,5 - 21. Försörjningskälla: annat än ovan 0 -1,5 - - 22. Boende: egen bostad + - -1,4 1,5 23. Boende: hos föräldrar - -1,0 0 - 24. Boende: stödlägenhet via sociala myndigheter - - 0 -1,3 25. Boende: inneboende - 0 - -1,3 26. Boende: hemlös -1,3 0 - - 27. Nätverk: familj + + 0 1,2 28. Nätverk: släkt + + -1,2 + 29. Nätverk: drogfria vänner 0 0 -1,6 0 30. Nätverk: missbrukare - - 0 -1,1

31. Nätverk: andra + - - -1,1

32. Sammanlagd duration narkotikamissbruk (över genomsnitt=1) -2,1 2,3 0 0 33. Duration av aktuellt missbruk (över genomsnitt=1) -1,1 1,4 - - 34. Polymorft missbruk under debutperiod 0 -1,3 - 0 35. Debutdrog: cannabis + - 1,4 + 36. Debutdrog: centralstimulantia 0 0 -2,1 0 37. Debutdrog: opiater -1,2 - 0 -

38. Debutdrog: hallucinogener 0 -1,2 0 - 39. Debutdrog: läkemedel -1,0 - - 0 40. Debutdrog: annat än det ovan nämnda - -1,0 - -1,1 41. Intagssätt vid debut: oralt 0 0 - 0 42. Intagssätt vid debut: rökning + - 1,7 1,0 43. Intagssätt vid debut: intravenöst -1,0 0 - - 44. Omfattning av missbruk vid debut/hur ofta (över genomsnitt=1) 1,2 + -1,0 0 45. Ville ha hjälp under debutfasen 0 0 -1,7 - 46. Mer än en aktuell primärdrog angiven - -1,0 - - 47. Aktuell primärdrog vid sidan om heroin: cannabis -1,1 - 0 - 48. Aktuell primärdrog vid sidan om heroin: läkemedel - -1,0 - - 49. Intagssätt vid missbruk av aktuell primärdrog: oralt -1,1 - 0 - 50. Intagssätt vid missbruk av aktuell primärdrog: rökning -1,1 -1,5 + 0 51. Intagssätt vid missbruk av aktuell primärdrog: intravenöst 1,1 1,5 - 0 52. Antal aktuella droger (inklusive sekundärmissbruk, över genomsnitt=1) 0 + + -1,4 53. Aktuell sekundärdrog: cannabis 0 + + -1,4 54. Aktuell sekundärdrog: centralstimulantia - 0 - - 55. Aktuell sekundärdrog: opioider - - - - 56. Aktuell sekundärdrog: hallucinogener -1,1 - 0 - 57. Aktuell sekundärdrog: läkemedel 0 + 0 -1,2 58. Aktuell sekundärdrog: alkohol -1,0 0 - - 59. Omfattning av sekundärt missbruk/hur ofta? (över genomsnitt = 1) 1,4 - 0 -1,4 60. Finansiering av missbruk: arbete 0 -1,0 - 1,3 61. Finansiering av missbruk: lån 0 - -1,7 0 62. Finansiering av missbruk: kriminalitet 0 1,1 1,5 - 63. Finansiering av missbruk: sjukbidrag eller –penning 0 0 -1,5 - 64. Finansiering av missbruk: annat - - 0 -1,1 65. Avgiftning på sjukhus, ggr (över genomsnitt = 1) 0 + - -1,5 66. Annan vårderfarenhet 1,4 1,4 0 -1,2

67. Öppenvård 1,7 1,0 -1,0 -1,2

68. Behandlingshem 1,0 + - -1,6

69. LVM-vård - 0 - -

70. Problem med kroppsliga hälsan 0 0 0 + 71. Hepatitpositiv -1,1 + 0 -1,4 72. Psykiatrisk vård 1,4 - 0 -1,4 73. Erbjudits psykofarmaka 2,2 - -1,4 -1,5 74. Erbjudits psykofarmaka: antidepressiva 1,7 - -1,1 -1,4 75. Erbjudits psykofarmaka: lugnande och sömngivande medel 0 0 - -1,2 76. Kontakt med myndigheter pga missbruk 1,2 1,1 + -1,1 77. Kontakt med myndigheter pga missbruk: socialförvaltningen 1,4 1,0 + -1,6 78. Kontakt med myndigheter pga missbruk: arbetsförmedlingen - - 0 - 79. Kontakt med myndigheter pga missbruk: försäkringskassan - 0 - - 80. Kontakt med myndigheter pga missbruk: polismyndigheten -1,5 + 0 -1,0 81. Kontakt med myndigheter pga missbruk: kronofogden - 1,7 + - 82. Dömd för kriminalitet 0 1,0 1,9 - 83. Frihetsberövad/antal månader (över genomsnittet = 1) -2,1 2,2 0 0 84. Haft skyddstillsyn 0 1,5 1,3 -1,1 85. Pågående kontakt frivården 0 - + -1,3 86. Kontakt med myndigheter som ej berör missbruket - -1,1 0 +

$SSHQGL[%

HEROINISTER I FRIVILLIG AVGIFTNING: ETT FÖRSÖK ATT VALI-