faktoranalys – korrelationer mellan faktorpoänginde

Fortsättningsvis kommer de faktorer vi fann i vårkohorten att benämnas ”V1” till ”V4” och de från höstkohorten ”H1” till ”H4”.

Två av faktorerna från vårkohorten hade entydigt mycket klara motsvarigheter i höstkohorten, äldre kriminella veteraner av svensk härkomst (V2) och till synes socialt välanpassade missbrukare (V4), som korrelerade högt med H2 och H3 i denna. Vad beträffar faktorn unga missbrukare av svensk härkomst (V1) korrele- rar även den högt med en faktor i höstkohorten, H1, men det gör även Faktor V3, män av utländsk härkomst. Denna faktor, V3, från vårkohorten korrelerar även relativt högt med Faktor H4, som har vissa likheter med alla faktorer från vårko- horten utom V1 där det finns en signifikant negativ korrelation. Slutligen korrele- rar V1 - unga missbrukare av svensk härkomst – relativt högt med H3, som ju verkar beskriva de till synes socialt anpassade missbrukarna i höstkohorten. Se Tabell 3.

Tabell 3. Korrelationsanalys (Pearson) av faktorpoängsprofiler i respektive fyrfak- torlösning i vår- och höstkohorten.

Höstkohorten ( N=41) H1 H2 H3 H4 V1 0,46**** 0,28*** 0,35**** -0,27*** V2 0,65**** 0,28*** V3 0,47**** 0,35**** Vårkohorten (N = 32) V4 0,54**** 0,26*** ***p<0,001, ****p<0,0001

Faktorer inom en och samma analys är perfekt okorrelerade – r=0. En perfekt överensstämmelse mellan vår- och höstkohorterna skulle alltså inte enbart ha in- neburit att de fyra faktorerna från respektive analys korrelerat högt med någon från den andra, utan även att de skulle ha varit perfekt okorrelerade med alla övri- ga. Tabell 4 visar de korrelationer mellan de två analyserna som är nästan perfekt okorrelerade. V2 – äldre kriminella veteraner av svensk härkomst – är perfekt okorrelerad med H1 och H3 i höstkohorten, V3 –män av utländsk härkomst – med H2 och H3, samt V4 – till synes socialt välanpassade missbrukare – med H1 och H2.

Tabell 4. Korrelationsanalys (Pearson) av faktorpoängsprofiler i respektive fyrfak- torlösning i vår- och höstkohorten. Nästan perfekt okorrelerade profiler.

Höstkohorten ( N=41) H1 H2 H3 H4 V1 V2 0,06 -0,05 V3 0,04 0,10 Vårkohorten (N = 32) V4 -0,04 -0,05

Beskrivningar av faktorerna och jämförelse med tidigare analys

Faktor H1. Den första och största faktorn, H1, som förklarar 19,1 % av den totala

variansen, avgränsar återigen, som den första faktorn, V1, i vårkohorten, en grupp av relativt unga missbrukare av övervägande svenskt härkomst. Korrelationen mellan faktorpoängindex från de två kohorterna är 0,46 som framgått av Tabell 3. De 13 respondenter, som tillhör denna faktor från höstkohorten, har dock en rätt mycket högre genomsnittsålder – 29,5±7,7 år mot 24,4±3,9 år – och består nästan

uteslutande av män: 12 av 13 är män mot 5 av 10 i den första analysen. Sannolikt förklarar dessa två parametrar – ålder och könsfördelning – många av de skillna- der, som kan ses mellan faktorerna H1 och V1. Den högre åldern innebär en högre kriminell belastning. Fyra av de 10 respondenter tillhörande H1 har suttit i fängel- se mot ingen av dem, som tillhör V1. 11 av 13 är hepatitsmittade i H1 mot 2 av 9 (en respondent var inte testad) i V1. Den annorlunda könsammansättningen inne- bär i sin tur att respondenter under H1 har haft en väsentligt mindre kontakt med vårdapparaten; det gäller såväl sjukvårdens som kommunernas missbrukarvård och även psykiatrin i snävare bemärkelse. Såväl den högre åldern som den större andelen män i H1 torde även förklara den sämre bostadssituationen jämfört med respondenter under V1. En del har hunnit förlora de bostäder de en gång haft och man har flyttat tillbaka hem till föräldrarna. Missbruket slukar alla ekonomiska resurser och dokumenterad misskötsamhet försvårar möjligheterna att få en ny. De sociala myndigheterna är sannolikt även mer benägna att hjälpa unga kvinnor med bostäder.

Gemensamt för individerna under de två faktorerna är deras synnerligen bristfälli- ga utbildning där en del aldrig påbörjade och få har fullföljt gymnasiet. Denna tendens är något starkare och har måhända återigen med den annorlunda könsför- delningen att göra. Ingen av respondenterna under vare sig H1 eller V1 har regul- järt arbete och socialhjälpsberoendet är stort. Se Tabell 5 för översikt över mest karakteriserande egenskaper hos H1 (samtliga faktorpoäng från såväl vår- som höstkohorten finns redovisade i Appendix).

Tabell 5. Faktor H1. Yngre män med övervägande svensk härkomst Mest positiva faktorpoäng:

1. Försörjningskälla: socialbidrag 2,5 2. Utbildning: ej avslutat gymnasium 2,2

3. Boende: hos föräldrar 1,6

4. Sysselsättning: arbetslös 1,6 5. Kontakt med myndigheter pga missbruk: socialförvaltningen 1,4 6. Kön (man=1) 1,3

7. Föräldrar gifta 1,1

8. Hepatitpositiv 0,9

9. Finansiering av missbruk: kriminalitet 0,9

10. Debutdrog: cannabis 0,9

Mest negativa faktorpoäng:

1. Boende: egen bostad -2,4

2. Utbildning: gymnasium -2,2

3. Försörjningskälla: försäkringskassa -2,0 4. Civilstånd (gift/sammanboende=1) -2,0 5. Kontakt med myndigheter som ej berör missbruket -1,7 6. Finansiering av missbruk: arbete -1,7 7. Sysselsättning: har sjukbidrag -1,6

8. Problem med hälsan -1,3

9. Kontakt med myndigheter pga missbruk: försäkringskassan -1,1 10. Försörjningskälla: arbete -1,1

Faktor H1 korrelerar även den ungefär lika högt – r=0,47 – med faktor V3 här-

ledd i vårkohorten, d v s missbrukare av utländskt härkomst – födda i utlandet eller födda i Sverige, men med åtminstone en utländsk förälder. Vad som uppen- barligen händer här, när sammansättningen av kohorten förändrats på det sätt som framgår av Tabell 1 mot färre kvinnor är att likheterna mellan yngre män, som missbrukar heroin, tenderar att framträda och de etniska skillnaderna att försvinna. De yngre kvinnorna kom i höstkohorten att hamna under faktor H3, som innehål- ler ungdomar med betydligt bättre utbildning och social anpassning än de som vi

ser under V1 och H1 (se nedan). Respondenterna som hamnar under H1 är i ge- nomsnitt 29,5±7,7 år mot 31,4±6,1 år i V3. Tolv av 13 var män mot 5 av 7, 4 av 13 hade suttit i fängelse mot 3 av 7, och 11 av 13 var hepatitsmittade mot 3 av 7. H1 skiljer sig från V1 genom mindre kontakt med vården, medan den skiljer sig från V3 genom att ha något mer kontakt.

Faktor H2. Den näst största faktorn i höstkohorten, H2, förklarar 16,8 % av vari-

ansen, och korrelerar högt – r=0,65 – med Faktor V2 i vårkohorten; båda omfattar de kriminella veteranerna av svensk härkomst. Skillnaderna mellan de två grup- perna förefaller relativt små. Ett notabelt undantag är att respondenterna under H2 förefaller ha haft tämligen omfattande kontakter med psykiatrin, vilket inte var fallet med motsvarande grupp i vårkohorten. Åldersmässigt är de lika – genom- snittsålder för de 12 patienterna under H2 är 40,0±7,9 år mot 43,6±8,7 år för de 8 under V2. Könsfördelningen är ungefär densamma: 3 av 12 och 3 av 8 är kvinnor. En respondent av de 12 har inte suttit i fängelse, medan samtliga av de 8 har gjort detta. Samtliga 12 i höstkohorten är hepatitsmittade och 6 av 8 under våren. För mest extrema faktorpoäng, se Tabell 6.

Tabell 6. Faktor H2. Kriminella veteraner av svensk härkomst Mest positiva faktorpoäng:

1. Haft skyddstillsyn 2,0

2. Dömd för kriminalitet 1,8

3. Bostad: egen bostad 1,8

4. Fars födelseland (Sverige=1) 1,8

5. Erbjudits psykofarmaka 1,7

6. Sammanlagd duration av missbruk (över genomsnitt=1) 1,6 7. Ålder (över genomsnitt=1) 1,6 8. Eget födelseland (Sverige=1) 1,6 9. Mors födelseland (Sverige=1) 1,6 10. Annan vårderfarenhet än den aktuella 1,5 Mest negativa faktorpoäng:

1. Sysselsättning: studier -1,5 2. Bostad: hos föräldrarna -1,5

3. Bostad: inneboende -1,2

4. Aktuell sekundärdrog: alkohol -0,9 5. Sociala förhållanden under uppväxten (1=arbetarklass) -0,9 6. Försörjningskälla: arbete -0,9

7. Nätverk: missbrukare -0,9

8. Utbildning: ej avslutat gymnasium -0,9 9. Intagningssätt vid missbruk av aktuell primärdrog: rökning -0,9 10. Finansiering av missbruk: annat* -0,9 * Annat än arbete, lån, sjukbidrag eller -penning, kriminalitet.

Faktor H3. Faktor H3 korrelerar högt – r=0,54 – med Faktor V4 från vårkohorten

och avgränsar sålunda en grupp av ytligt sett socialt välanpassade heroinmissbru- kare. I denna analys förklarar den 14,6 % av den totala variansen. Det finns emel- lertid två helt särskiljande omständigheter mellan dessa två grupper: Respondent- gruppen från vårkohorten bestod endast av män, medan 4 av 9 av respondenter i höstkohorten är kvinnor. Genomsnittsåldern är även väsentligt och signifikant lägre. Patienterna är här mycket unga – 23,7±1,4 år mot 36,0±10,2 år (Mann- Whitney U-test, Z=-3,05, p =0,002). Att lägga märka till är att åldersspridningen i höstkohorten även den är mycket liten; det rör sig alltså här entydigt om helt unga patienter. Till skillnad från de andra yngre respondenterna är de genomgående välutbildade och har klarat gymnasiet. Två av 9 är i arbete och det är de ensamma om i höstkohorten. Två studerar. I motsvarande faktor V4 i vårkohorten hade samtliga 5 respondenter arbete och det var de likaledes ensamma om i hela denna

grupp. Respondenterna i H3 har som regel inte socialbidrag och de utan arbete hankar sig fram med hjälp av ströjobb, sjukskrivningar, bidrag från föräldrar och lån. De förnekar i allmänhet att de finansierar sitt missbruk genom kriminalitet och ingen har dömts till frihetsberövande straff. Hur dessa ungdomar förmår skra- pa ihop pengar till sitt heroin framstår ofta som gåtfullt även för den i missbruks- världen invigde. Ingen i gruppen har hepatit och så var ej heller fallet med re- spondenterna under V4 i vårkohorten. Se Tabell 7.

Tabell 7. Faktor H3. Yngre till synes socialt anpassade missbrukare. Mest positiva faktorpoäng::

1. Har fritidsintressen 2,2

2. Nätverk: släkt 1,7

3. Bostad: egen bostad 1,5

4. Kontakt med myndigheter som ej berör missbruket 1,5 5. Finansiering av missbruket: arbete 1,4

6. Utbildning: gymnasium 1,4

7. Nätverk: familj 1,2

8. Aktuell sekundärdrog: läkemedel 1,0

9. Utbildning: grundskola 0,9

10. Civilstånd (gift/sammanboend=1) 0,8 Mest negativa faktorpoäng:

1. Hepatitpositiv -2,1

2. Har barn -2,0

3. Dömd för kriminalitet -1,9

4. Sammanlagd duration av missbruk (över genomsnitt=1) -1,8 5. Ålder (över genomsnitttet=1) -1,7 6. Frihetsberövad/antal månader (över genomsnittet=1) -1,7 7. Aktuell sekundärdrog: centralstimulantia -1,5

8. Boende: inneboende -1,5

9. Haft skyddstillsyn -1,5

10. Annan vårderfarenhet: behandlingshem -1,4

Faktor H4. Faktor H4 korrelerar högst med V3 ur vårkohorten – missbrukare av

utländsk härkomst – om än betydligt lägre – r=0,35 – än de tre andra faktorerna i höstkohorten, som har mycket klarare motsvarigheter i respondentgruppen från våren. Den förklarar 9,0 % av den totala variansen. Den avgränsar dock enbart 3 individer med det krav för faktortillhörighet vi här tillämpar och beskriver en grupp av ganska udda existenser. Det är frågan om två kvinnor och en man. Ingen av den är födda i Sverige och genomsnittsåldern är hög – 44,0±1,0 år. Det är up- penbart att svenskfödda med utländsk bakgrund – 3 individer – är för få i höstko- horten för att spela en tydlig statistisk roll i denna analys. Istället tillhör var och en av dem V1, V2 respektive V3.

När det gäller den lilla gruppen som faller under Faktor H4 utgörs deras försörj- ning av sjuk- eller socialbidrag och de finansierar sitt missbruk genom kriminali- tet. Märkligt nog har ingen av dem suttit i svenskt fängelse. De har samtliga miss- brukat mycket länge. De har tidigare haft mycket sparsamma kontakter med miss- bruks- och psykiatrisk vård. Se Tabell 8.

Tabell 8. Faktor H4. Äldre missbrukare av utländsk härkomst. Mest positiva faktorpoäng:

1. Har barn 2,2

2. Ålder (över genomsnittet=1) 2,1 3. Sammanlagd duration av missbruk (över genomsnitt=1) 1,9 4. Omfattning av sekundärt missbruk/hur ofta (över genomsnitt=1) 1,4

5. Nätverk: missbrukare 1,3

6. Försörjningskälla: försäkringskassa 1,2 7. Kontakt med myndigheter pga missbruk: kronofogden 1,2 8. Antal aktuella droger (över genomsnitt=1) 1,2

9. Hepatitpositiv 1,0

10. Utbildning: gymnasium 1,0

Mest negativa faktorpoäng:

1. Erbjudits psykofarmaka -2,2

2. Fars födelseland (Sverige=1) -2,0 3. Mors födelseland (Sverige=1) -1,9 4. Eget födelseland (Sverige=1) -1,8 5. Erbjudits psykofarmaka: antidepressiva -1,7 6. Intagningssätt vid missbruk av aktuell primärdrog: rökning -1,7 7. Erbjudits psykofarmaka: lugnande och sömngivande medel -1,6 8. Aktuell kontakt frivården -1,6 9. Annan vårderfarenhet: LVM-vård -1,5 10. Utbildning: ej avslutat gymnasium -1,5