Filosofisk grundantaganden & forskningsansats

De vanligaste formerna av filosofiska grundantaganden är interpretivism och positivism, där interpretivism används mestadels vid kvalitativa studier och positivism vid kvantitativa studier. Studiens filosofiska grundantagande utgår från en interpretivistisk lins, i form av att studiens syfte är att begripa en ökad kunskap och förståelse (Alvesson & Sköldberg, 1994). Det interpretivistiska tillvägagångssättet möjliggör ytterligare djup genom att söka upplevelser och uppfattningar om ett särskilt sammanhang och där forskningen fokuserar på ett tolkande perspektiv, vilket överensstämmer bra med vårt syfte och frågeställningar (Alharahsheh & Pius, 2020). Interpretivism skiljer sig från posivistism, då interpretivism syftar till att berika insamlad data snarare än att försöka tillhandahålla ett ramverk som kan generaliseras och tillämpas på alla variabler eller faktorer vilket är posivistismens syfte (Alharahsheh, & Pius, 2020).

Fångsten av flera individers perspektiv ger möjligheten till att bygga en djupare förståelse i allmänhet och en mer nyanserad analys i synnerhet. Det är något som forskaren Myers (2013) överensstämmer med. Interpretativa studier har fokus på att tolka komplexiteten hos sociala fenomen, där tolkande forskare antar tillgången till verkligheten genom en social uppsättning (Myers, 2013). Det är något som denna studie ser en likhet med, detta då studien ämnar till att ingripa en större förståelse och kunskap för vilka sociala uppsättningar ur ett styrningsperspektiv som används när en verksamhet tillämpar ett CRM-system i försäljningssyfte. Kvalitativa studier har kritiserats på grund av dess subjektivism, men forskare menar att det är nödvändigt med subjektivism för att gripa komplexiteten av ett socialt fenomen (Holden & Lynch, 2004; Justesen & Mik-Meyer, 2011). Kritiken bygger på oförmågan till att vara objektiv, vilket gör studien partisk, och det är något man vill reducera i viss mån. Komplexiteten som denna studie ämnat att undersöka sträcker sig över en mer abstrakt nivå, vilket tyder på att denna studie i en större grad behöver bearbeta flera komplicerade tolkningar. Av denna anledning är det inte studiens avsikt att förhålla sig objektiv, och snarare förhålla sig subjektiv i viss mån för att begripa komplexiteten i fenomenet. Det finns mycket som talar för likheter i interpretativismen och kvalitativ forskningsstrategi, där förståelse och tolkning är fundamentalt (Myers, 2013). Utifrån vad som refererats från Myers (2013), Holden och Lynch (2004), och Justesen & Mik-Meyer (2011), bestyrker det anledningen till att ett interpretativt tillvägagångssätt lämpar sig

väl för denna studie. Förhoppningen är att uppnå en större praktisk och teoretisk förståelse över hur en verksamhet kan uppnå effektiv försäljningskontroll genom användandet av CRM. Av att undersöka och analysera denna beskrivning kommer studien utvidga befintlig kunskap i forskningsfältet intern försäljningskontroll och CRM.

Efter en förklaring av studiens filosofiska grundantaganden ska studien nu presentera forskningsansatsen som tillämpats. Den vanligaste forskningsansatsen som förknippas med kvalitativa metoder är en induktiva ansats, vilket innefattas som en tolkande och konstruktionistisk perspektiv inom forskningsvärlden (Bryman, 2011). En induktiv ansats medför data till att forma nya teorier och slutsatser, medan en deduktiv ansats ämnar till att testa teorier med hjälp av formulerade hypoteser som verifieras exempelvis med hjälp av observationer (Bryman, 2011; Patel & Davidsson, 2011). Det är dock inte studiens avsikt att använda en deduktiv eller induktiv ansats, då det inte är studiens intresse att formulera och testa hypoteser eller att generera en hel ny teori. Studiens ansats består av en kombination av en induktiv och deduktiv ansats, således abduktion (Starrin & Svensson, 1994; Myers, 2013; Patel & Davidsson, 2011).

Forskarna beskriver att en teori som ligger till grund för insamling av data kan under forskningsprocessen komma att förändra teorin, detta då nya insikter och perspektiv träder fram (Starrin & Svensson, 1994; Myers, 2013; Patel & Davidsson, 2011). Abduktiva resonemang understryker den kreativa synvinkeln av teoriutveckling och teoribildning, där kvalitativa forskare tillämpar resonabla antaganden vid utveckling av deras teori (Myers, 2013). Abduktion innebär att forskare växlar mellan empiri och teori, där förståelse och kunskap byggs successivt under en bestämd period (Patel & Davidsson, 2011; Myers, 2013).

Författarna skapade en förståelse om det studerande fenomenet genom att inledningsvis tolka information stegvis från litteratur, och från empirisk data. Under arbetsprocessen behandlar studien teori som mynnar ut till en kontinuerlig utveckling kring förståelsen av fenomenet. Studien har använt sig av befintlig teori från intern försäljningskontroll för att samla och analysera empiri, av denna empiri har det skapats en ny förståelse och kunskap kring användandet av CRM på intern försäljningskontroll. Med andra ord har vi arbetat iterativt med den insamlade empirin och teori- uppbyggnaden. Med tanke på dessa resonemang har studien ansett en abduktiv ansats som en väldigt genomförbar och tillämpbar metod som går bra i linje med studiens forskningsstrategi. För att simplifiera vad en abduktiv ansats innebär har en illustrativ figur nedan modellerats.

Figur 6. Abduktion (egenkomponerad).

På ett mer gediget sätt har denna studie använt sig en abduktiv ansats genom att först utveckla en teoretisk förståelse över intern försäljningskontroll och CRM, vilket har mynnat vidare ut till initierande problematisering och konceptualisering av intern försäljningskontroll och CRM. I figur 7 nedan befinner sig problematiseringen och konceptualiseringen mellan den teoretiska och empiriska perspektivet då det bygger både på empiriska och teoretiska resonemang. Sedan ägnade vi till att hitta empiri inom området med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, vilket hamnar i den empiriska perspektivet. Vidare bearbetas intervjuschemat för att fånga nya aspekter som tidigare respondenter talat om, men även frågor som gör att vi når ett större djup inom forskningsområdet. Efter en bearbetning av intervjufrågor undersöks det första empiriutskottet, dessa två moment har vi kombinerat i figur 7 och därför befinner de sig mellan det teoretiska perspektivet och det empiriska perspektivet. Sedermera skapades den initierande konceptualiserade teoretiska ramverket, vilket är en den första renodlade modellen, eller figuren som skapades under studieprocessen. Detta moment befinner sig givetvis under det teoretiska perspektivet. Efter detta intervjuades några respondenter ytterligare för att få in mer empiri. Därefter har den konceptualiserade teoretiska ramverket ombyggts. Sedan syntetiserade vi all empiri intill det bearbetade konceptualiserade teoretiska ramverk, och kom fram till studiens slutsatser. För att tydliggöra denna process visar figur 7 nedan hur studien har gått till väga.

Figur 7. Abduktiv process (egenkomponerad).