Finansiella aspekter

Under intervjuerna kunde en tydlig trend urskiljas hos respondenterna i att det finns flertalet finansiella fördelar med grön finansiering. Det nämns även fördelar som både idag, men tydligast i framtiden kommer kunna härledas från en klimatpåverkan direkt till finansiell påverkan. Respondenterna påpekar även externa fördelar som för dem skapar synergier internt samt mellan aktörerna på marknaden, även de kan härledas till finansiella effekter. Generellt kan det urskiljas att respondenterna till största del anser att fördelarna med grön finansiering överväger de kostnader och risker som medkommer.

Fler respondenter lyfter en tydlig finansiell fördel för de som kan ta del av grön finansiering. Det ger enligt respondenterna emittenterna en form av rabatt på återbetalningen till investerarna. Detta beror enligt respondent 4 som är ansvarig för sustainable bonds på en bank på att investerare är mindre priskänsliga för den gröna typen av finansiering då efterfrågan är väldigt hög. Den höga efterfrågan leder dock enligt samtliga respondenter till att avkastningen vid investering i gröna obligationer blir något lägre än deras vanliga motsvarighet. Det är något som respondenterna dock inte ser som något större problem då det i dagsläget endast handlar om en skillnad på 1-2 räntepunkter.

“Men det är ändå så små skillnader så vi tycker ändå inte att det är någon större grej utan vi får igen det genom att likviditeten är större och vi får igen det genom att vi kan använda det här för att säga att vi har en del grön finansiering.” (Respondent 3)

Respondent 3 som är kapitalplacerare på ett försäkringsbolag poängterar genom citatet ovan att den minskade avkastningen som han som investerare tar del av genom att investera i grön finansiering övervägs av fördelen av att gröna instrument är mer likvida på marknaden samt deras fördel vad gäller marknadsföringen. Respondenterna poängterar att vidareförsäljning av räntepappret kan ske enklare vid behov om instrumenten är gröna. Det menar dem är på grund av att efterfrågan på instrumenten är så hög. Den höga likviditeten påpekas av fler respondenter och att den är tillgänglig på både förstahandsmarknaden, när obligationen kommer direkt från emittenten, samt på andrahandsmarknaden när första köparen ska sälja den vidare. Respondent 9 som är portföljförvaltare på ett pensionsbolag nämner att gröna obligationer är lättare att sälja vidare även i sämre tider än vad vanliga obligationer är. Efterfrågan är väldigt hög i alla led vilket enligt respondenterna skapar en finansiell fördel för emittenterna.

Respondent 8 som är hållbarhetsansvarig på ett pensionsbolag ser dock att genom att grön finansiering blir dyrare för investerare måste de som aktörer på marknaden göra ett

övervägande till vilken gräns ett greenium är finansiellt värt för investerare. Respondent 5 som är byggnadsstrateg på en stadskommun påpekar att den rabatt som emittenterna ger idag på cirka två räntepunkter inte räcker för att få marknaden att utvecklas i den takt som behövs enligt henne. Respondent 5 säger att rabatterna måste bli större samtidigt som efterfrågan vidhålls.

Utifrån intervjuerna kommer även positiva effekter som inte direkt anknyts till finansiella fördelar av att gå mot en grön finansiering. Respondenterna 1, 6, 8 och 10 betonar att företag som inkluderar klimatfrågan och arbetar aktivt med den har ett bättre resultat genom synergieffekter på grund av exempelvis gemensamma mål runt klimatfrågan. Respondenterna menar att företag är bättre rustade för en framtid med tuffare krav och nya standarder om de redan nu förbereder sig genom att gå mot en grön finansiering. Följer de inte med i trenden menar respondenterna att det i framtiden kan skada företaget finansiellt. Respondent 7 som är rådgivare av gröna obligationer ser att grön finansiering ger företagen som emitterar det en marknadsföringsmässig fördel då de associeras positivt på marknaden hos kunden. Respondent 2 som är finanschef på en stadskommun ser sig själv ha en bättre dialog med långivare vilket i hans ögon bidrar till riskspridning. Den gröna finansieringen gör att respondent 2 tycker att han kommer närmare långivarna vilket kan ge honom finansiella fördelar genom diskussion, öppenhet samt transparens som uppskattas av långivare såväl som emittenter och investerare. Det gör att han kan få bättre förmåner, mer finansiering i tuffare tider samt en bättre relation med de aktörerna som lånar hans stadskommun pengar enligt honom.

Att uppföra en grön byggnad kan enligt respondenterna även ha positiva effekter på kostnadsbesparingar. Respondenterna lyfter som ett exempel att gröna fastighetsprojekt har en finansiell fördel mot vanliga fastighetsprojekt främst genom att driftkostnader för gröna fastigheter är billigare än för vanliga fastigheter efter att fastigheten är uppförd. Att den långsiktiga driftkostnaden alltid är lägre för en grön byggnad och att det i ett långsiktigt perspektiv gör att gröna investeringar kommer vara lönsamma är något som det råder konsensus över bland respondenterna.

Respondent 1 som är miljöanalytiker på en bank som emitterar grön finansiering nämner att det idag finns möjlighet till en effektivisering av uppförandet av fastigheten som innebär en finansiell besparing samtidigt som det innebär en mindre påverkan på klimatet. Respondent 10 som är byggherre belyser att det i byggprocessen går att spara in kostnader i uppförandet av gröna byggnader jämfört med vanliga. Respondent 10 fortsätter och ger exempel på projekt som vid uppförandet av fastigheter inte har varit dyrare än dess vanliga motsvarigheter och samtidigt skapat ytterligare en fördel i att den byggnaden var uthyrd på rekordkort tid. Hon har som byggherre kunnat dra ned på kostnaderna genom att fokusera

på materialen och leverantörerna. Hushållning med resurser som att spara in på materialmängd skapar finansiella fördelar och kan göra hela byggprocessen billigare enligt respondent 10.

Det uppkommer enligt respondenterna direkta kostnader som måste uppfyllas för att kunna emittera grön finansiering. Ramverk uppförs ofta med hjälp av en sekundär part. Att få sin gröna finansiering godkänd i en så kallad second opinion av en objektiv sekundär part är även det för emittenter en engångskostnad som tillkommer vid grön finansiering enligt respondenterna. Respondent 10 som är byggherre på ett byggföretag nämner att det är en ganska hög tröskel för att sätta upp ett grönt obligationsprogram. Har företag inte gjort det tidigare kan det vara någonting som avskräcker på grund av det extra arbete och kostnader som krävs enligt henne. Väl på marknaden sen säger hon att det tar några utställningar av gröna obligationer för att arbetet bakom ska vara värt det. Respondent 10 menar att processen inte nödvändigtvis är lönsam om företaget är mindre eller endast bygger några få hus om året. “Det tar längre tid för en mindre aktör att räkna hem det arbetet” och att det är mer sannolikt att det gröna projektet uppfattas som dyrare, det gäller tills att rutinerna börjar bli mer vana, säger respondent 10. Enligt henne är det för en mindre aktör som inte har möjlighet att uppföra lika många gröna projekt kanske inte lika finansiellt eller tidsmässigt värt att gå mot en grön finansiering. En större aktör sparar in tid och pengar på att de kan utnyttja skalfördelar enligt respondent 10.

Det nämns från flera respondenter att det uppkommer indirekta kostnader i form av tidsåtgång samt resurser i framtagningen av grön finansiering. Tidsaspekten för att sätta upp ett grönt program är enligt respondenterna liknande oavsett aktörens storlek. Respondent 10 nämner att även om det företaget hon arbetar på har 10 gånger fler projekt som behöver finansiering än ett annat byggföretag så tar det inte 10 gånger så lång tid för dem att sätta upp ett grönt program att utgå från. Även för investerare blir det en indirekt kostnad i tid då de själva måste göra en undersökning av gröna investeringar enligt respondent 9.

Respondenterna har skilda åsikter kring hur framtida gröna finansieringslösningar ska se ut. Respondent 1 som är miljöanalytiker hos en bank som emitterar grön finansiering vill att fokus ska ligga mycket mer på projektnivå med mer noggrann undersökning av projekten för att få en bättre bild av vad som faktiskt finansieras. Han menar att det underlättar för att förstå hur grönt något är och dit han vill att regleringar strävar efter att få marknaden att hamna. Respondent 6 som är finanschef på inlåning på ett byggföretag går i motsatt riktning och säger att han vill se mer lösningar i framtiden på bolagsnivå där du inte fokuserar lika mycket på enskilda projekt utan kan gå på bolagets ramverk när du finansierar grönt.

Från intervjuerna går det att urskilja att respondenterna tror på en ökning av grön finansiering framöver med en tydlig utveckling av marknaden. Hur marknaden kommer utvecklas är svårt att veta enligt respondenterna. Men exempelvis hoppas respondent 10 att det i framtiden kommer vara den enda finansieringen som kommer vara möjlig att få tag i. Hon menar att på lång sikt är det viktigaste för den gröna finansieringsmarknaden att det blir mycket dyrare att investera i icke-gröna investeringar.