Kartläggning av finansieringslösningar

Under denna del har en sammanställning av finansieringslösningar gjorts. Den har som syfte att se hur undersökningens emittenter erbjuder grön finansiering och om det finns några skillnader internt samt externt. Även belyses processen av framställning, bedömning, kriterier, system som används, rabatter, synen på klimatrisker med flera. Sammanställningen ger ytterligare insyn på marknaden och kan användas som ytterligare analysgrund för var marknaden står idag samt dess framtid. Svaren från respondent 1 kommer presenteras i vanlig text och svaren från respondent 2 kommer presenteras i kursiv stil. Studien valde att inte ta in fler utomstående aktörer att svara på frågorna för kartläggningen då kopplingen till att intervjuobjektet även har besvarat kartläggningen var viktig för arbetets analys, där djup prioriterades före bredd.

Fråga 1:

Vilka typer av grön finansiering/investeringar arbetar ni med?

Svar:

Gröna bolån: privatkunder vars bostad har en låg energianvändning kan få ta del av emittent 1:s gröna lånerbjudande som gör att man får 0,10 procentenheter extra ränterabatt. För att visa att byggnaden har en låg energianvändning måste kunden kunna visa upp ett av följande: (i) energideklaration för bostaden med energiklass A eller B, (ii) Svanenmärkt hus, (iii) Miljöbyggnad Silver (eller guld) certifiering.

Gröna lån till företag. Syftet med lånet måste möta kriteriet som är definierat i vårt gröna ramverk.

Gröna obligationer, gröna certifikat, gröna säkerställda banklån, gröna icke säkerställda banklån.

Fråga 2:

• Hur ser era erbjudanden inom dessa typer av grön finansiering ut?

• Skiljer sig erbjudandena beroende på storlek på kund, på projekt, geografi?

Svar:

• Är det ett bolag som utvecklar bostäder kan likviden från obligationen t.ex. finansiera både utvecklingskostnader och färdigställandet av bostäder så länge bostäderna är byggda för att ha en låg energianvändning – t.ex. 20% lägre energianvändning än vad byggkravet är för nya

byggnader. Detta definieras i bolagets gröna ramverk. När det gäller gröna lån beror det på vad banken har för krav i sitt gröna ramverk.

• Ja, räntan på ett lån eller obligation beror på kundens kreditvärdighet, vilket beror på en rad faktorer (t.ex. hur stort bolaget är, vilka ägare det har, vilken sektor, var bolaget är verksamt etc.).

Vi har ett grönt ramverk som definierar vad som är grönt.

Fråga 3:

Hur många gröna obligationer/lån erbjuder ni idag? Jämfört med “vanliga”/“bruna”?

Svar:

När det gäller gröna obligationer så fungerar det så att vi som bank är mellanhand mellan bolaget (”emittenten” dvs. låntagaren) och investerarna. Vi hjälper bolaget att emittera en obligation som investerare köper, och bolaget betalar sedan ränta till investerarna under obligationens löptid precis som ett vanligt lån. Av alla obligationer som vi förmedlade förra året i svenska kronor var ca en tredjedel gröna.

62 gröna (28 mdkr) och 43 vanliga (17 mdkr).

Fråga 4:

Hur gör ni era bedömningar av vad som är ett grönt projekt? Vad anser ni vara ett grönt projekt?

Vad ska det uppfylla?

Svar:

När vi hjälper låntagare att sätta upp sitt gröna ramverk och definiera gröna projekt har vi hittills baserat definitionen på ICMA’s Green Bond Principles, Climate Bond Initiative’s standarder, samt tittat på hur andra definierat gröna projekt eller hur marknaden ser ut och sedan tagit fram ett kriterie som är mer ambitiös än marknaden. Nu har EU lanserat sin Taxonomi som syftar till att ge definitioner till vad för aktiviteter/verksamheter i olika sektorer som kan anses vara gröna och det är den som framöver kommer sätta standarden för vad som är grönt.

Fråga 5:

Har bedömningarna förändrats över tid?

Ja, innan 2014 när Green Bond Principles lanserades fanns det ingen guidning för vad som kan anses vara grönt och vilken process en grön obligation bör ha jämfört med en vanlig obligation.

Fråga 6:

Vilka finansiella kriterier använder ni vid utvärderandet av gröna projekt? Varför är just dessa viktiga för er och inte andra?

Svar:

Finansiella kriteriet för gröna lån eller för obligationer är samma som för vanliga lån eller obligationer – den biten skiljer sig inte. Däremot kan låntagare ofta finansiera sig billigare med en grön obligation än en vanlig och ett grönt lån ges oftast med några punkter rabatt.

Hänvisar till deras gröna ramverk.

Fråga 7:

Finns det några skillnader mot “vanliga”/”bruna” lån? Svar:

Skillnaden mellan gröna obligationer/lån och vanliga obligationer/lån är att en grön obligation/lån ska öronmärkas för gröna projekt och man ska ha en process på plats för att kunna utvärdera gröna projekt, hantera den gröna likviden, samt rapportera på hur likviden använts under året och vilken miljönytta de gröna projekten skapat. Rent finansiellt är det ingen skillnad, gröna obligationer har samma kreditrisk som vanliga dvs. risken är att bolaget går i konkurs.

Hänvisar till deras gröna ramverk.

Fråga 8:

Vilka miljömässiga kriterier använder ni vid utvärderingen av gröna projekt? Varför är just dessa viktiga för er och inte andra?

Svar:

Använder sig av ett eget grönt ramverk. Se svar på fråga 5. När det gäller utvärderingen av gröna projekt kommer vi att använda oss av EU Taxonomin i den mån det går framöver.

Fråga 9:

Vilka typer av miljöledningssystem (lokala, nationella eller internationella) om några, använder ni er av vid bedömning av gröna projekt?

Svar:

Använder sig av deras ramverk.

LEED – brett certifieringssystem som har ett livscykelperspektiv. Inte vara energianvändning som andra system.

Fråga 10:

• Har ni olika typer av rabatter för olika nivåer av klimatpåverkan? • Om nej: Varför?

• Om ja: Vilka rabatter och vid vilka nivåer av klimatpåverkan?

Svar:

• Nej, vi kan ge en rabatt på gröna lån till företag men den är oftast snarlik för alla bolag oavsett vad pengarna ska användas till. När det gäller rabatt på obligationer beror den framför allt på hur investerarna värderar bolaget och även det gröna elementet av obligationen. Vi har sett att om obligationen emitteras av ett bolag vars gröna projekt anses ha en stor klimatnytta kan ofta bolaget få en större rabatt.

• Räntan på lånet baseras på bolagets kreditrisk.

• För obligationer beror det snarare på sektorn. En grön obligation från ett bolag inom förnybar energi eller skogsbolag värderas oftast högt av investerare.

Fråga 11:

Hur har ovanstående fråga förändrats över tiden?

Svar:

För några år sedan var det ingen större skillnad på grön eller en vanlig obligation i prissättning men i takt med att det etablerats gröna fonder och investerare fått mål att ha en viss andel av sin portfölj investerad i gröna obligationer så har efterfrågan på gröna obligationer överstigit utbudet vilket gjort att gröna obligationer oftast kommer ut billigare än vanliga obligationer.

Fråga 12:

Hur hanterar ni uppföljning och säkerställande av att de gröna projekten efterlever de kriterier och villkor ni satt för att erhålla den gröna finansieringen?

Svar:

Vi har en investerarrapport varje år där vi anger vad pengarna använts till, denna ligger som en del i årsredovisningen.

Fråga 13:

Hur ser efterfrågan ut från investerare på gröna finansieringsprojekt? Har ni märkt någon skillnad de senaste åren?

Svar:

Se tidigare svar. Efterfrågan på gröna obligationer har ökat.

Efterfrågan blir större och större för var år som går.

Fråga 14:

Hur ser intresset för grön finansiering ut från beslutsfattare på politisk-nivå? Har ni märkt någon skillnad de senaste åren?

Svar:

Ja, väldigt stort fokus på att stödja grön finansiering framför allt på EU nivå (ni kan läsa vidare om EU’s sustainable action plan och alla delar som ingår där, som kommer ha stor effekt på marknaden).

Ökat intresse, Regeringen har bl.a. gett Riksgälden i uppdrag att ge ut en grön obligation.

Fråga 15:

Vilka byggherrar arbetar ni med idag och hur ser er relation med dessa ut?

Svar:

För gröna obligationer har vi hjälpt de flesta fastighetsbolagen på svenska marknaden att emittera.

Vi jobbar med alla stora. Bra relation, vi är en av de största utvecklarna i Sverige (projektportfölj på 14 mdkr).

Fråga 16:

• Tar ni hänsyn till klimatrisker i er bedömning? • Om ja: Hur prissätts klimatrisker?

Svar:

• Ja, bedöming av ESG risker ingår i kreditbedömningen för alla lån. • Jättesvårt att säga, det är case by case.

Fråga 17:

Hur framtida finansieringslösningar skulle kunna se ut utifrån utveckling av kriterier för att bedöma grad av klimatneutralitet samt finansiella risker och möjligheter?

Svar:

Lån och obligationer som är länkade till bolagets utsläppsmål kommer med största sannolikhet att öka snabbt kommande år.

Fråga 18:

Vilken roll har banker idag?

Vilken roll skulle de kunna ha i framtiden när det gäller att finansiera byggprojekt?

(När i processen kommer banken in, kan de gröna instrumenten förändra tidpunkten för denna ingång?)

Svar:

Banken satsar just nu på att öka andelen grön finansiering så gröna lån och gröna obligationer kommer vara högt prioriterat i framtiden.

Bankerna erbjuder själva gröna finansieringslösningar men jobbar också med att förmedla gröna obligationer.