4.12.1 Metodkritik
Då det endast genomfördes 10 intervjuer med respondenter kan det argumenteras emot att studien har en generaliserande bild av marknaden eller att hela populationen skildras. Då endast 10 personer eller aktörer intervjuades kan det anses att en låg grad av statistisk generaliserbarhet har uppnåtts. Dock var syftet inte att på en hög nivå representera marknaden utan att utifrån urvalet få en djupare förståelse. Sedan kan det vidare argumenteras om de utvalda respondenterna påverkade studiens överföringsvärde och om undersökningen har en analytisk generaliserbarhet. Med analytisk generaliserbarhet menas om undersökningens resultat kan skapa överensstämmelse med andra fallstudier eller teorier samt att resultatet kan vara vägledande för vad som kan hända i en annan situation (Justesen och Mik-Meyer, 2011). Det är av vikt att ta upp det då respondenterna har koppling till eller någon form av koppling med personer som är insatta i initiativet LFM30. Det gör att respondenterna har en koppling till bygg- och anläggningssektorn samt en utvecklad bild av grön finansiering. Det kan argumenteras att de aktörerna är mer utvecklade runt grön finansiering och kan med det försvaga studiens överföringsvärde och analytiska generaliserbarhet på aktörer utanför initiativet. Det har dock varit av värde för att få stort djup inom ämnet grön finansiering vilket i sin tur kan vara vägledande för framtida studier.
Den gröna finansieringsmarknaden var vid skrivandet av studien fortfarande ung. Hur väl studiens resultat, analys och slutsats överensstämmer med framtida forskning på ämnet är därför svårt att säga. Det är dock möjligt att den gröna finansieringsmarknaden kan se helt annorlunda ut i framtiden, varpå den här studien blir föråldrad och inte applicerbar. Även om inte marknaden förändras nämnvärt framöver kan nya insikter och djupare kunskap bland aktörer på marknaden uppstå som även det kan göra att studien blir föråldrad och inte längre applicerbar.
I studien ingick endast en byggherre som kunde svara utifrån en byggherres perspektiv. Att inte studien fick ta del av tankegångarna och åsikterna från flera byggherrar kan ses som en svaghet i studien. Inkluderandet av flera byggherrar med olika stora marknadsandelar skulle kunna givit studien en mer nyanserad bild över den typen av aktörers syn på grön finansiering. Byggherren i studien var respondent 10. Hon var egentligen hållbarhetsansvarig på ett byggföretag men agerade byggherre i studien. Respondentens roll som hållbarhetsansvarig kan ha påverkat hennes svar och kan således påverkat resultatet i studien. Respondent 10 skulle även med tanke på sin befattning som hållbarhetsansvarig kunna tänkas inte fullt kunna redogöra för sitt finansiella synsätt på frågorna av finansiell karaktär.
Studien ämnade att presentera en kartläggning av erbjudanden från emittenter till bygg- och anläggningssektorn på den gröna finansieringsmarknaden. I kartläggningen redogjordes det endast för två svarande emittenters erbjudande. Det skulle kunna anses som en svaghet då andra emittenters erbjudande av grön finansiering till bygg- och anläggningssektorn inte nödvändigtvis behöver spegla de två svarande emittenternas erbjudande.
En aspekt som tydliggjorts under studiens process är att författarnas kunskap runt marknaden för grön finansiering påverkade studiens resultat. En jämförelse kan göras genom att titta på författarnas kunskap jämfört med de respondenter som intervjuats för undersökningen. Här kan det vara så att författarna saknade spetskunskap likt respondenterna inom ämnet vilket gjorde att författarna emellanåt fick en mer ytlig bild av problemet inom vissa aspekter. Detta tydliggjordes vid analys av ramverk, riktlinjer eller kartläggningar. En liknande undersökning skulle kunna genomföras av individer som är mer insatta på ämnet och med det kunna få ytterligare djup i undersökningen.
Det bör redogöras för den avsaknad av stor mängd tidigare forskning som finns runt ämnet grön finansiering och då ännu mer specifikt inom bygg- och anläggningssektorn. Tidigare forskning inom grön finansiering fanns till viss grad vilket ska belysas, men var i ett tidigt stadie. Det gör att undersökningen, utan djupgående tidigare forskning att jämföra med, var lite av ett startskott för grön finansiering inom bygg- och anläggningssektorn i Sverige. Ämnet har stor utvecklingspotential och flertalet förslag till vidare forskning utifrån resultatet i undersökningen.
Undersökningens val av metod samt val av ansats gjorde att undersökningen kunde fått en försvagad koherens samt konsistens. Då undersökningen hade en kvalitativ metod med en induktiv ansats skapades svårigheter att genom undersökningens alla delar skapa ett logiskt sammanhang mellan uppsatsens enskilda delar, vilket är koherens (Justesen och Mik-Meyer, 2011). Det berodde på att undersökningen hade som mål att skapa frågor och teorier runt ämnet vilket kunde leda till svar som var av stor skillnad från vad som tidigare sökts efter. Detta kunde fortfarande göras på ett generaliserbart sätt utifrån observationer och data (Bryman & Bell, 2011). Under undersökningens gång kunde koherensen öka genom att ändringar och tillägg gjordes till undersökningens tidigare delar för att vara i linje med resultat och analys. Det för att resultatet samt analysen var delarna som skapade undersökningens avslutande frågor samt teorier. Konsistens förklaras av Justesen och Mik- Meyer (2011) som vikten av att teorier, metoder samt begrepp belyses på samma sätt genom hela undersökningen. Det säkerställdes i undersökningen genom att de bakomliggande teorier, begrepp, metoder samt tidigare forskning som användes som underlag i undersökningen, genomgående återbesöktes. Dock, ska det belysas att precisionen i tolkningen av teorier, metoder, begrepp och tidigare forskning är någonting som alltid finns
där genom att de tolkades utifrån eget perspektiv. Tydlighet i definierande av teorier, metoder samt begrepp är någonting som motverkar detta (Justesen & Mik-Meyer, 2011).
4.12.2 Validitet
Validitet förklaras av Justesen och Mik-Meyer (2011) som undersökningens giltighet, har undersökningen belyst eller prövat den undersökningsfråga som skulle åskådliggöras? Vikten för den kvalitativa undersökningen var att belysa och presentera i vilken mån begreppsdefinitionen eller resultatet av analysen har fångat det som beskrivits (Justesen och Mik-Meyer, 2011).
Datainsamlingen gjordes som tidigare nämnt utifrån en kvalitativ ansats i form av intervjuer med flertalet respondenter. En intervju är en social interaktion och validiteten går till skillnad från kvantitativ data inte att mäta till samma grad (Bryman, Bell & Harley, 2019). Då en social interaktion påverkas av flertalet faktorer går det inte att säkerställa att exakt samma resultat hade erhållits om intervjuerna skulle ägt rum igen. Tolkningar av respondenternas svar har förekommit vilket kan ha påverkat innebörden av det som respondenterna har svarat. Guba och Lincoln (1994), som omnämns i Bryman, Bell och Harley (2019), menar dock att en absolut sanning inte existerar i den sociala världen varför det är omöjligt att inte tolka sociala möten och att det därför inte borde påverka validiteten av studien.
Datainsamlingen av de material som ligger till grund för kartläggningen samlades in genom att emittenterna fått frågorna skickade till dem på förhand. Frågorna var mer faktabaserade och kunde således besvaras innan själva intervjuerna ägt rum. Det underlättade i sin tur då intervjuerna kunde fokusera på de mer kvalitativa och analyserande frågorna i intervjuguiden. Det innebar att de emittenterna kartläggningen gjordes utifrån fick mer tid att presentera en sammanställning av deras erbjudande. Det skulle dock kunna ha lett till en sämre förståelse för vad exakt erbjudandet innebar då det endast besvarades i skrift. Om kartläggningsfrågorna diskuterades under intervjuerna hade det möjligtvis blivit enklare att förstå innebörden av erbjudanden samt deras nyanser.
Urvalet av respondenter skedde baserat på vilka som ansågs ha kunskap inom ämnet grön finansiering men eftersom ämnet i sig var väldigt outforskat gick det inte att säkerställa att dessa respondenter var de bäst lämpade att intervjua. Urvalet hade även tendenser av att uppfylla vad som kan anses vara ett bekvämlighetsurval. Detta då endast de första 10 att svara och tacka ja till intervjun av de tillfrågade valdes som intervjuobjekt. Detta skedde till följd av avsaknaden av tid och viljan att tidigt säkerställa intervjuobjektens deltagande, men kan ha påverkat studiens resultat. Empirin samlades in från intervjuer med endast 10 individer och kan således inte nödvändigtvist ses som den generella synen på ämnet. Detta kan
innebära att åsikterna och i slutändan den analysgrundande empirin avviker från vad andra tycker kring ämnet.
Kartläggningen av den gröna finansieringen som emittenter erbjuder utgick från emittenter som medverkade i initiativet LFM30 samt emittenter via kontakt från handledare. Det kan således finnas andra emittenter vars erbjudande av grön finansiering var uppbyggda på annat sätt samt har skilda kriterier mot vad som redovisas i denna studie.
Referensramens innehåll valdes ut för att försöka täcka ämnet finansiering så mycket som möjligt. Då studien analyserade gröna finansieringslösningar som var ett väldigt nytt fenomen fanns inte mycket tidigare forskning att tillgå kring ämnet. Mer generella teorier och forskning inom finans om bland annat risk, avkastning och agentteorin adderades därför till referensramen.
4.12.3 Reliabilitet
En studies reliabilitet syftar till hur upprepningsbar studien är och hur konsekvent den är vid sin upprepning (Bryman, Bell & Harley, 2019). Då denna studie var av kvalitativ karaktär och därmed fick sitt resultat utifrån sociala interaktioner med respondenter är det svårt att hävda att den skulle vara helt konsekvent vid upprepning. Det då många aspekter kan påverka en social interaktion och i förlängningen också påverka studiens resultat. Bryman och Bell (2011) menar att de som utför den kvalitativa forskningen har stor inverkan på dess riktning då de ofta har subjektiva bedömningar.
Det går självklart inte helt att utesluta från studien men åtgärder vidtogs för att försöka influera resultatet och riktningen av uppsatsen till så liten grad som möjligt. Dessa åtgärder återfinns bland annat i hur frågorna till respondenterna konstruerades där frågorna ställdes som öppna i syfte att inte försöka leda respondenten. Öppna frågor ansågs möjliggöra för respondenten att själv styra samtalet dit personen vill och minska intervjuarens påverkan på samtalet. Mallen som skapades inför intervjumomentet såg dock till att alla respondenter fick ta del av samma frågor för att skapa en kontinuitet mellan de olika intervjuerna. Detta var nödvändigt för att säkerställa att respondenterna fick möjlighet att svara på samma frågor vilket ansågs bidra till en bättre reliabilitet i studien. Detta styrks även av Kvale och Brinkmann (2014) som menar att intervjumallar bidrar till ökad reliabilitet.
En annan åtgärd som genomfördes för att öka studiens reliabilitet var att inkludera flera olika aktörer på den finansiella marknaden i studien. Detta gjordes för att erhålla en mer nyanserad och heltäckande bild av grön finansiering då olika aktörer ansågs kunna ha skilda åsikter och perspektiv kring denna typ av finansiering.
Inför intervjuerna fick även respondenterna ta del av samma information i form av ett standardiserat mail där syftet framgick och vad de ansågs kunna bidra med till studien. Detta ansågs skapa samma förutsättningar för respondenterna inför intervjuerna och således öka reliabiliteten i studien. Utförandet av intervjuerna var i första hand tänkt att ske på plats för att möjliggöra för forskarna att ta del av hela den sociala interaktionen med respondenterna. Det ansågs även viktigt att alla intervjuer genomfördes på samma sätt för att öka reliabiliteten i studien. Med tanke på rådande omständigheter i form av viruset COVID-19 som drabbade Sverige kunde dock inte majoriteten av respondenterna intervjuas på plats. De som inte kunde ha möte av den anledningen fick istället intervjuas via länk. Detta kan ha påverkat resultatet då det är svårare att ta in alla intryck i en intervju över en länk än det är i person. För att öka reliabiliteten ställdes dock samma frågor som vid intervjun i person och samma protokoll följdes.
4.12.4 Källkritik
I studien är de primära källorna de respondenter som deltog i studien och empirin är konstruerad utifrån intervjuerna med dessa. Det ska återigen nämnas att grön finansiering var ett relativt nytt fenomen som sannolikt kan komma att förändras mycket framöver varpå informationen och synsätten som erhölls från respondenterna kan skilja sig mot framtida åsikter i detta ämne. Detta gör i sin tur att resultatet och analysen som presenterades i arbetet också kan komma att bli utdaterad och kanske även skilja sig mot liknande framtida studiers analys samt resultat.
De sekundära källorna i detta arbete som användes i teoridelen är från vetenskapliga artiklar och böcker som har blivit kvalitetsgranskade. Det förekommer även sekundärkällor i arbetet som inte har blivit kvalitetsgranskade och som inte är varken böcker eller vetenskapliga artiklar. Exempel på dessa är bland annat information som har hämtats från Förenta Nationernas hemsida. Dessa är inkluderade för att beskriva viss fakta men granskades av författarna och användes sparsamt i arbetet. Som nämnt i stycket ovan var grön finansiering ett relativt nytt fenomen och de vetenskapliga artiklar och böcker som användes i teoriavsnittet som belyste fenomenet kan komma att skilja sig mot framtida vetenskapliga artiklar och böcker i ämnet. Sekundärkällorna bedömdes överlag vara av trovärdig karaktär och visade en hög grad av tillförlitlighet då den överväldigande majoriteten var kvalitetsgranskade.
4.13 Etik
Ett etiskt förhållningssätt var viktigt under studiens gång. Fokus lades inte endast i samband med intervjuerna utan det etiska förhållningssättet vidtogs genomgående under arbetets gång. Exempelvis skickades en förfrågning via mail till företaget SBI i Danmark för att
möjliggöra användandet av deras data för certifieringar. Vidtaganden gjordes för att säkerställa en akademisk hederlighet och för att se till att ingen skadades av studiens genomförande. Efter intervjuerna fick respondenterna även frågan om de ville ta del av transkriberingen från intervjun, resultatet från arbetet och om de kunde kontaktas vid vidare frågor eller förtydliganden. Det gjordes för att säkerställa att respondenterna inte hade feltolkats under intervjun. Det etiska förhållningssättet har grundat sig i de fyra huvudkraven i Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2019), nämligen
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet uppfylldes genom att respondenterna innan intervjutillfället fick ta del
av uppsatsens syfte och vad de ansågs kunna bidra med i arbetet. Respondenterna fick också ta del av kontaktinformation till båda studiens författare samt studiens handledare för att underlätta vid eventuella frågor kring studien.
Samtyckeskravet uppfylldes genom att respondenterna inför intervjun fick läsa igenom och
signera en samtyckesblankett som innehöll en kort beskrivning av studiens syfte, hur datan samlades in, respondentens frivilliga medverkan samt dennes möjlighet att när som helst avbryta intervjun. Dessa aspekter var väldigt viktiga att informera respondenten om och är enligt Kvale och Brinkmann (2014) viktiga etiska frågor att ta hänsyn till i forskning.
Konfidentialitetskravet uppfylldes genom säkerställandet av respondenternas anonymitet
samt att respondenterna informerades om att inspelningen, transkriberingen och andra anteckningar från intervjun skulle raderas vid arbetets slut i linje med dataskyddsförordningen (GDPR). Materialet från intervjuerna förvarades på molntjänster bakom lösenordsskyddade hemsidor. De besluten togs för att säkerställa att personlig information som kan ha förekommit under intervjuerna inte spreds vidare.
Nyttjandekravet uppfylldes även det. Dels genom att respondenterna innan intervjuerna
informerades om att deras uppgifter endast användes i forskningssyfte samt att en stor vikt lades vid att se till att det efterlevdes. Respondenternas uppgifter har på grund utav det inte delats med någon annan än de två författarna till arbetet.