Marknaden är “1 eller 0” samt greenwashing

Under det här temat kan det urskiljas att respondenterna ser några gemensamma punkter. Främst gör de tydligt att en fara finns i var fokus på klimatpåverkan ligger inom grön finansiering. Vidare kan det urskiljas en avsaknad av en gradering av marknadens instrument, projekt eller den risk som projekten står för. Det efterfrågas av respondenterna för att lättare kunna särskilja projekten från varandra samt för att skapa en bättre prissättning. Greenwashing lyfts som en risk på marknaden idag. Det förklaras enligt respondenterna genom en avsaknad av en gemensam definition av vad som är grönt samt en brist på ett gemensamt graderingssystem. Framtida aspekter lyfts slutligen av respondenter där de ser mer regleringar, homogenitet och fler typer av instrument som en del av den framtida gröna finansieringsmarknaden.

“Det jag skulle säga då är det här med att vi tror att vi är gröna fast vi inte är det. Det gör att vi lutar oss tillbaka och så får vi inte den

framdriften som vi behöver för vi tror att vi är duktiga.”(Respondent 5)

Respondent 5 som är byggnadsstrateg på en stadskommun anser att marknaden idag fokuserar på fel saker. Hon poängterar exempelvis att fokus ligger på fel delar i byggprocessen och att de som arbetar med grön finansiering berömmer sig själva över att de är progressiva medan de i själva verket inte är det. Det instämmer respondent 2 samt 10 på. Både respondent 5 och 10 poängterar att okunnighet gör att marknaden inte fokuserar på rätt saker. Respondent 5 fortsätter och ger ett exempel på att bankerna vid exempelvis en

svanenmärkning fokuserar sin klimatbedömning på energipåverkan i den färdiga byggnaden. Den står enligt henne för 2 kg av koldioxidpåverkan jämfört med materialens och byggprocessens 200 kg på samma yta.

Respondent 10 som är byggherre förklarar att hennes syn på marknaden just nu är att den är väldigt “1 eller 0”. Med det menar hon att det idag inte finns någon tydlig gradering av “hur grön man är” eller “ljusgrön mot mörkgrön”. Detta gör att företag enligt respondent 10 inte får ta del av större finansiella fördelar för att de är mer gröna än ändra. Det saknas en korrelation mellan prisdifferensens storlek och hur miljöanpassad företaget är enligt henne. Respondent 1 presenterar deras sätt att värdera projekt utifrån deras ramverk. Där finns det tydliga kriterier och analyser för hur ett företag graderas i hur gröna de är. Respondent 2 som är finanschef på en stadskommun och respondent 8 som är hållbarhetsansvarig på ett pensionsbolag belyser att de tar hänsyn till klimatrisker men att även utifrån dem är svårt att kunna gradera risken. Även den hänsyn som tas samt den fysiska påverkan på klimatet och hur de tre aspekterna påverkar sambandet mellan risk och avkastning är svårt att bedöma enligt respondent 2 samt 8. Det är enligt respondent 8 ett spel mellan marknadens aktörer där hon tar upp omställningsrisk som ett exempel men efterfrågar en mer systematisk lösning eller metod för att kunna bedöma den fysiska klimatrisken och påverkan mer strukturerat. Respondent 8 förklarar vad hon efterfrågar i citatet nedan:

“Ja man skulle ju egentligen vilja ha en modell hur man kan sätta klimatrisk i relation till finansiell risk eller så. Men det finns det inte än och därför blir det en kvalitativ bedömning av.” (Respondent 8)

Den gemensamma risken som respondenterna kan se i marknaden idag är fenomenet greenwashing. De menar att det faktum att marknaden är ganska självreglerande och att det idag inte finns någon självklar definition av vad som är grönt möjliggör risken för emittenter att ställa ut gröna obligationer som i själva verket inte är gröna. Aktörer som missbrukar marknaden genom den möjlighet till greenwashing som finns i marknaden idag menar respondenterna kan ha stora effekter på tilliten för hela den gröna finansieringsmarknaden.

Majoriteten av respondenterna anser att det finns en risk att emittenterna inte agerar i investerares intresse att investera i projekt som är miljövänliga. Respondenterna tar upp faktorer som att inte lagstadgade krav finns på återrapportering och uppföljning som anledning till att risken finns. Flera respondenter är även överens kring att konsekvensen skulle kunna vara ödesdiger för den gröna finansieringsmarknaden om det skulle uppdagas att emittenter inte finansierar vad de uttalat sig att göra. Exempelvis menar respondent 3

som är kapitalförvaltningschef på ett försäkringsbolag att det skulle kunna få mycket av den gröna finansieringsmarknaden att rasera om det uppdagades.

Respondent 6 som ansvarar för inlåningen för ett byggföretag förklarar att de använder sig utav ramverk, second opinion och rapportering för att motverka risken. Han nämner att det finns risk för greenwashing och problem med nyanser av grönt. Han berättar också att bolag glider lite på vågen genom att göra minimal ansträngning för att ta del av förmånerna med billigare finansiering och bättre marknadsföring som kommer med grön finansiering trots att de inte gör så stor skillnad totalt sätt.

Respondent 2 som arbetar som finanschef för en stadskommun menar istället att en diskussion kan föras kring hur ambitiös emittenten är i sina investeringsrutiner. Han förklarar att de har satt upp ett ramverk som har hårdare kriterier kring investeringar än vad de normalt har haft. Vidare förklarar respondent 2 att det därför inte är självklart att alla investeringar lever upp till ramverkets krav. Han menar att flera av de kriterier som krävs för att erhålla grön finansiering inte går att urskilja förrän flera år framåt i tiden. Respondent 2 säger också att de arbetar noggrant och korrekt men att det är en väldigt föränderlig marknad. “Vad som var grönt igår behöver inte vara det idag, det går väldigt snabbt”. Han avslutar med vikten av att rapportering måste bli någorlunda homogent i framtiden. Alltså, för att det ska bli lättare att jämföra projekt och dess påverkan måste alla synkroniseras, annars blir det som att “jämföra äpplen och päron” enligt respondent 2.

En tydlig framtidstro som respondent 4, 6 och 7 tror kommer uppenbara sig är finansiering som riktar sig till företag som är på väg mot en grön utveckling inom deras klimatpåverkan. Respondent 4 som är ansvarig för sustainable bonds på en bank benämner dem som “Transition obligationer”.