Marknadspåverkan genom regleringar, policyer eller lagstiftning

Den generella synen bland respondenterna är att de är positiva till att vi i framtiden kommer se fler styrande regler, lagar och ramverk för grön finansiering. Flera respondenter förespråkar följsamhet och flexibilitet i regelsättningen för att inte utesluta för många sektorer eller aktörer och på så sätt göra grön finansiering för smalt. Det lyfts från respondenterna risker runt regleringar att de istället för att stödja och förtydliga kan försvåra och vara bakåtsträvande. Respondenterna ser vidare att de tror på en större standardisering av den gröna finansieringsmarknaden i framtiden med en tydligare definition för vad som är hållbart. Återigen betonas vikten av att finansieringsformer för aktörer som i dagsläget inte är gröna men är på väg dit och dess fördelar.

Flertalet respondenter ser mer standardisering i antågande inom grön finansiering då de räknar med att finansieringsformen fortsätter att växa i framtiden. De nämner att marknaden hittills har utvecklats väldigt organiskt utan kontroll från myndigheter och regelverk. Eftersom marknaden har utvecklats organiskt och enligt de flesta respondenterna fungerar ganska bra motsätter de sig allt för stora eller hårda ändringar av regler och ramverk från regelsättare.

Respondent 3 som är en kapitalförvaltningschef på ett försäkringsbolag uttrycker en oro för att marknaden genom den frihet som funnits fram till nu, kommer göra att hårdare regleringar påverkar marknaden negativt. Han fortsätter och hoppas på en stegvis utveckling av marknaden för att minska risken för en värdeminskning på de värdepapper som enligt honom är “på gränsen” till gröna. Respondent 10 som är byggherre tror att det finns en risk att hårdare regler kan vara bakåtsträvande om de inte görs korrekt. “Det finns dock en risk att man i sin ambition att förenkla faktiskt förhindrar eller försvårar". Hon belyser att det har varit svårt att sätta de enhetliga talen för en sektor i hur mycket koldioxid en byggnad till exempel får släppa ut.

Det finns dock de respondenter som efterfrågar fler regler och förhållningssätt för den gröna finansieringsmarknaden. Respondent 4 som arbetar med sustainable bonds på en bank är ett exempel på en sådan respondent som tror att den gröna finansieringsmarknaden kommer öka framöver men säger att det krävs ett mer standardiserat sätt att se på grön finansiering. Respondent 4 tror exempelvis att marknaden är redo för fler styrande element men belyser vikten av att marknaden har varit fri och öppen, vilket möjliggjort den att växa och inkludera så många som möjligt.

Flera respondenter uttrycker att de ser EU:s nya taxonomi som något som belyser klimatrisker på ett helt nytt sätt. Respondent 4 berättar att hon tror taxonomin kommer skapa mer transparens och tydlighet vilket kommer minska risken för de gröna investeringarna och att pengarna kommer användas rätt, dock att den i dagens läge inte är obligatorisk utan fungerar som riktlinje, poängterar hon. Hon förutser hårdare krav framöver för att Sverige ska gå mot nettonollutsläpp 2045 inom bygg- och anläggningssektorn. Hon tror även att ett standardiserat sätt att se på grön finansiering kan minska risken för greenwashing då det tar bort egna definitioner av vad som är grönt. Respondent 3 bygger vidare på det och tror att taxonomin kommer hjälpa finansieringsmarknaden att enas om klimatrisker.

Flera respondenter tar upp EU:s taxonomi som exempel på att fler regler och lagar kommer in på den gröna finansieringsmarknaden. Respondent 7 som arbetar som rådgivare av gröna obligationer tror att taxonomin kommer bli lagstadgad men berättar också att kraven är

ganska hårt ställda vilket hon inte tror kommer bredda marknaden och därmed inte öka utbudet på grön finansiering. Hon tror endast att den kommer hjälpa att bekräfta vad som är hållbart och sätta en definition på det. För att öka utbudet av grön finansiering tror respondent 7 istället att marknaden måste fokusera mer på finansieringsformer för de som inte är gröna i dagsläget men som har ambition att bli det. Denna typ av finansieringslösning till de företag som transformerar mot grönt menar respondent 7 ger stor effekt på klimatförbättringar. Det är en åsikt som även andra respondenter menar är viktig för att öka utbudet på grön finansiering och samtidigt göra ännu mer för miljön. Respondent 1 som är miljöanalytiker på en emitterande bank betonar att det idag inte finns utbud nog av projekt på marknaden som kan klassas som gröna.

Respondent 3 ser positivt på fler styrande lagstiftningar men är inne på samma linje som respondent 7 och nämner att marknaden riskerar att bli för smal vid för mycket styrning. Han tycker det är viktigt att förändringen mot en mer reglerad marknad sker som en rörelse och inte för snabbt med för mycket på en gång.

Respondent 8 som arbetar som hållbarhetsansvarig på ett pensionsbolag är även hon inne på att regler behövs men att de måste sättas i rimlig omfattning. Hon nämner att skulle det införas regler för nettonollutsläpp inom grön finansiering som är målet för bygg- och anläggningssektorn så skulle inget kunna finansieras idag. Respondent 8 är istället positiv till regelverk som kan vara flexibla över tid.

“Så kanske det börjar, om man idag målsätter till exempel

energieffektivitet på en nivå som är ambitiös, och sedan utvecklar man hela tiden målsättningarna i linje med Parisavtalet.” (Respondent 8)

Respondent 1 som är emittent av grön finansiering är positiv till fler regler på den gröna finansieringsmarknaden och menar att det är regler och press från konsumenter som har drivit miljöområdet framåt. Han gör en liknelse vid att konsumenten endast frågar om bilens “miljöperformance” och inte stålet som bilen är gjord utav. Där menar han att lagstiftning krävs för att göra en förändring. Respondent 3 och respondent 1 ser att det i framtiden kommer ske en ökning av rapportering och transparens. Respondent 1 tror att det kommer skapas genom att det kommer bli fler regleringar samt lagstiftningar på marknaden där företagen inte bara ska rapportera finansiell data utan också rapportera hållbarhet. Respondent 1 nämner EU:s taxonomi som han ser har tydligare och hårdare regler som han idag tror kommer ha en påverkan på marknaden på kort sikt. “Inom EU får vi inte kalla det för grön finansiering om vi inte når upp till kraven av den här definitionen” förklarar respondent 1. Det tror han kommer utvecklas och bli en lagstiftad del i framtiden.