Ämnet grön finansiering var vid skrivandet av studien nytt och var inget ämne där författarna hade någon tidigare kunskap innan arbetets start. Det berodde främst på att ämnet som tidigare nämnt kom på uppdrag av en lärare på Linköpings Universitet inom ramen för den Lokala Färdplanen Malmö (LFM30). Med anledning av den bristande kunskapen inom ämnet började arbetet med att i bästa möjliga mån bekanta sig med grön finansiering genom
att läsa litteratur, studier och artiklar som fanns tillgängliga inom ämnet. I ett tidigt skede gick det att urskilja att det fanns begränsat med teorier kring just grön finansiering på grund av att det var ett relativt nytt fenomen. Som ett resultat av den iakttagelsen valdes en induktiv forskningsansats att tillämpas i studien. Då studien anammade en induktiv ansats ansågs det fördelaktigt att fokus lades på att hitta rätt respondenter och se till att intervjuerna hölls i ett så tidigt skede av arbetet som möjligt. På det sättet ansågs resultatet som erhölls från respondenterna få den tiden det behövde för att möjliggöra en djup analys som är grunden i en induktiv ansats. På grund av det började arbetet tidigt att hitta rätt respondenter för studien och boka in intervjuer.
Parallellt med datainsamlingen skrevs metodavsnittet. Metodavsnittet ansågs lämpligt att skriva parallellt med intervjuerna för att kunskapen om tillvägagångssättet som användes och tankar om varför det användes var i det skedet färsk. Upplägget med metodavsnittet var att börja med val av metod och ansats, därefter belysa själva utförandet av arbetet med intervjuer, och sedan avsluta med metodkritik. Upplägget ansågs lämpligt för att konstruera en bra metod med tydlig struktur som underlättade läsbarheten för läsaren. Ny information har genomgående genom studiens gång adderats till metoden för att se till att den innehöll all information om hur och varför studien utfördes.
Referensramen började skrivas i ett tidigt skede av arbetet i samband med att en bekantskap med ämnet knöts genom läsning av för ämnet relevanta artiklar, tidigare forskning och litteratur. En annan anledning till att referensramen började arbetas med i ett tidigt skede var det faktum att studiens handledare satte upp ett schema kring handläggning av olika delar av studien. I schemat var referensramen en av de första delarna som skulle opponeras på och arbetet med den prioriterades till följd av det. Då det snabbt framgick att det inte fanns stora mängder av teorier och tidigare forskning inom ämnet pausades arbetet på referensramen till fördel för att hitta lämpliga respondenter för intervjuer och således få en bra kvalité på empirin i studien. Detta för att ansatsen som tidigare nämnts, av anledning av det faktum att ämnet var nytt och att det fanns begränsat med teorier, valde att göras av induktiv karaktär.
Intervjuerna av respondenter som hölls under studien gång ägde rum under ett tre veckor långt tidsspann. Ambitionen var att se till att intervjuerna utfördes under ett kort tidsspann för att på det sättet kunna möjliggöra mer tid till att bearbeta datamaterialet. Under intervjudelen av studien turades studiens författare om att leda varannan intervju. Att turas om att leda intervjuerna ansågs möjliggöra ett bredare perspektiv vid senare granskning av det insamlade datamaterialet. Intervjuerna utfördes både i person samt på distans via skype for business med anledningen av det rådande läget med Coronaviruset. Inför datainsamlingen låg fokus på att sammanställa en intervjuguide att följa under
intervjutillfällena. Målet med intervjuguiden var att den skulle inkludera öppna frågor för att respondenterna skulle få ge sin syn på ämnet grön finansiering. Mer information om intervjuerna går att läsa under avsnitten 4.7 Datainsamling och 4.8 Utformning av intervju.
Transkriberingen av intervjuerna delades upp mellan studiens författare där den som inte höll i intervjun ansvarade för att transkribera den. Att dela upp det på det sättet ansågs lämpligt på grund av att den som endast satt med under intervjutillfället lättare kunde fokusera på vad respondenten sade under intervjun och ansågs således förstå innebörden lättare även vid transkribering. Transkriberingen av intervjuerna skedde i direkt anknytning till intervjuerna för att underlätta förståelsen för vad som sades. Arbetet med att skriva empiri och analys skede allt eftersom intervjuerna hölls, anledningen till detta diskuteras i avsnittet bearbetning och analys av data som finns längre ner i metoden.
4.6 Covid-19
Covid-19 är ett Coronavirus som började spridas över världen under december 2019. Infektionssjukdomen blev under 2020 klassat som en pandemi av Världshälsoorganisationen (Världshälsoorganisationen, 2020). Den kraftiga spridningen har inneburit stora konsekvenser för samhället då människor har ombetts utöva social distansering. Det har även inneburit konsekvenser för denna uppsats. Tanken från början var att utföra samtliga intervjuer på plats för att ta del av alla aspekter som finns i ett socialt möte. Till följd av Covid-19 har inte alla intervjuer kunnat utföras på plats utan majoriteten har istället utförts digitalt.
4.7 Datainsamling
Totalt hölls 10 intervjuer med respondenter med olika roller på den finansiella marknaden. Anledningen till att antalet intervjuer uppgick till 10 stycken härstammar återigen från det faktum att gröna finansieringslösningar vid skrivandet av uppsatsen var ett relativt nytt fenomen och att ett begränsat antal aktörer idag inkorporerar dessa i sin verksamhet. Dessutom har valet att begränsa antalet intervjuer till 10 stycken föranletts av viljan att skapa ett djup i empirin och således erhålla en god grund för analysen. Detta styrks av Kvale och Brinkmann (2014) som menar att för många intervjuer kan göra det svårare att tolka respondenternas tankar på djupet. Utöver detta var antalet respondenter ett resultat av vilka aktörer som var tillgängliga att bidra vid utförandet av studiens datainsamling. Antalet intervjuer i denna studie skulle kunna ses som något få men behöver inte betyda att innebörden eller variationen i empirin lider som en följd av detta (Ahrne & Svensson, 2015).
Respondenterna kontaktades via mail med förfrågan om intervju. Totalt tillfrågades 20 personer om deltagande vid intervju varav 10 av dessa hade tid och möjlighet att närvara.
Inspelningsutrustning användes för att erhålla datainsamlingen vid intervjutillfällena. Då semistrukturerade intervjuer användes kunde fokus under intervjun ligga på intervjupersonen och dess svar. Detta skapade förutsättning att ställa följdfrågor för djupare empiri samt analys. Sedan transkriberades intervjuerna och för att säkerställa korrekt tolkning av åsikter tillfrågades alltid respondenten när citering skulle användas. Intervjuerna varade mellan 25–45 minuter. En samtyckesblankett presenterades som syftade i att säkerställa akademisk hederlighet samt för hur behandlingen av data skulle ske. Blanketten godkändes av intervjupersonerna antingen i skrift eller muntligt. Blanketten förklarade och tydliggjorde att intervjusvaren hanterades konfidentiellt samt att allt material raderades när studien var avklarad.
Hur datainsamlingen och hela intervjuprocessen har utförts går att urskilja i figur 5 nedan.