4.8.1 Intervjuguide
För att intervjun skulle hålla en gemensam och tydlig struktur användes en intervjuguide. Intervjuguiden hade till syfte att genom dess struktur skapa förutsättning för intervjuerna att kunna uppnå dess syfte. Detta var, utöver att samla relevant empiri för arbetet, även relevant för att skapa förutsättning för jämförbarhet, analys och särskiljning mellan intervjupersonerna men även skapa frihet för tolkning. Utformningen av intervjuguiden strukturerades utifrån tre delar samt de tre olika typer av urvalsrespondenter som användes i arbetet. Intervjuguiden innehöll en introduktionsdel, en huvuddel inklusive en kompletterande del, samt en avslutningsdel. Beroende på vilken av de tre urvalsgrupperna intervjupersonen tillhörde var delarna anpassade för att säkerställa resultatet av intervjun. De tre delarna presenteras mer ingående nedan och intervjuguiden bifogas som bilaga.
Då det fanns risk för ledande frågor eller partiskhet från intervjuare ställdes frågorna neutralt och öppet.
4.8.2 Intervjuns introduktionsdel
I intervjuns inledningsdel ombads respondenterna först och främst ge en introduktion till vilka de var samt en kortare presentation om deras arbetsgivare och deras roll. Detta gjordes för att ge en grundläggande förståelse till vilken typ av aktör personen var på marknaden och kunde då senare kopplas till de svar som gavs. Vidare ställdes bredare frågor som skulle ge en form av inledande åsikter och tankar kring huvudämnet. Sist tillfrågades respondenternas om deras kunnighet inom grön finansiering samt deras yrkesrolls koppling till ämnet. Detta för att koppla ihop med undersökningens syfte där olika aktörer på marknaden har olika syn på ämnet och kan skapa mervärde för resultatet. Det var även av stor vikt då olika insikter och djup av förståelse för ämnet gav en insikt i hur utvecklat ämnet var som en dimension i undersökningen.
4.8.3 Intervjuns huvuddel
Huvuddelen i intervjun hade som övergripande syfte att utifrån de intervjuade aktörerna och deras svar, skapa empiri som sedan kunde vara till grund för analysen samt som kunde återkopplas till undersökningens syfte och frågeställningar.
Intervjuns huvuddel var strukturerad utifrån vilken kategori aktören tillhörde i urvalet. En generell del benämnd “Allmänna frågor kring risker och möjligheter med grön finansiering & investering” med diskussionsfrågor som hade till syfte att skapa breda åsikter och diskussion runt ämnet grön finansiering tillfrågades alla intervjupersoner.
Här ställdes frågor som skulle skapa förutsättning för intervjuaren att få kunskap om respondentens syn på: kortsiktig och långsiktig avkastning, fördelar och risker med grön finansiering och hur dessa förhöll sig till varandra. Utöver dessa frågor ställdes även frågor kring respondenternas syn på framtida lösningar samt hur styrande lagstiftning och regleringar kan påverka den gröna finansieringen & investeringen. Patel och Davidson (2019) beaktar graden av standardisering och strukturering i intervjun. För att få ut både en gemensam analysgrund och möjliggöra en fri tolkning och syn på problemet användes en intervjuguide med hög standardisering men låg strukturering (Patel & Davidson, 2019). Med hög standardisering samt låg strukturering innebar det att huvudfrågorna i detta avsnitt var samma för alla respondenter, men att respondenterna kunde tolka fritt utifrån deras perspektiv och roll. Detta öppnade även upp för följdfrågor specifika för den aktör som intervjuades. Detta går i linje med vad Bryman (2011) definierar som semistrukturerade intervjuer där målet är både informationsinsamling av ämnet samt analyserande och nyanserade svar utifrån eget perspektiv och roll.
För urvalsgruppen som inkluderade emittenter av grön finansiering inkluderades frågor för att stödja huvuddelen. Patel och Davidson (2019) graderar kartläggande frågor med faktabaserad karaktär som hög grad av strukturering samt hög grad av standardisering. Med ett syfte att kartlägga de erbjudanden inom grön finansiering som emittenterna erbjöd, deras utformning, bedömning samt kriterier kunde författarna få en förståelse hur erbjudanden såg ut. Det går i linje med diskussionen av Patel och Davidson (2019) angående strukturering samt standardisering. De frågor som ställdes i detta avsnitt var av informativ och faktabaserad karaktär och hade med det ingen grund i vad den enskilda intervjupersonen i fråga hade för personlig syn på frågorna. De hade genom deras karaktär ingen efterfrågan på spontanitet och personlighet, till skillnad från frågorna som ställdes under intervjun. Vikten låg i att informationen som svaren gav kunde jämföras direkt utan djupare analys. Därav kunde frågorna delas med intervjupersonen i förväg för att kunna få så väl förberedda svar som möjligt. Frågornas detaljerade karaktär och vikten av att svaren var exakta kunde göra att intervjupersonen inte kunde veta det exakta svaret på frågorna utifrån deras egen kunskap och roll. Därför var det av största vikt att dessa förbereddes av intervjupersonerna.
För undersökningens sista urvalsgrupp som var erhållare av finansieringen, tillfrågades utöver de frågor som skapade den generella analysgrunden även två extra frågor. Dessa var för att kunna se specifikt vad erhållarna av grön finansiering ansåg det finnas för specifika fördelar och nackdelar med grön finansiering utifrån deras sida. Detta då erhållare av grön finansiering har en speciell roll i värdekedjan och är de som i slutändan utför arbetet som avger projektets koldioxidavtryck.
4.8.4 Intervjuns avslutningsdel
I intervjuns avslutningsdel gavs intervjupersonerna möjligheten att lägga till avslutande åsikter, ämnen eller kommentarer runt grön finansiering. Ytterligare gavs chans för respondenterna att få reflektera över intervjun i sin helhet för att kunna förtydliga, ändra eller ställa följdfrågor kring de svar som givits i intervjun. Avslutningsvis tillfrågades intervjupersonen till vilken grad personen ville ta del av resultatet av undersökningen samt om vidare kontakt var möjlig vid behov. Denna del var mer ledigt framställd än tidigare delar.