Fisket kan bidra till miljöåtgärder

Miljömålsberedningen erfar att det finns ett allt större intresse inom yrkesfisket att aktivt bidra till en hållbar förvaltning men även aktiva insatser för att bidra till ett gott miljötillstånd. Regeringen har lyft fram att den vill underlätta för fiskare att delta i aktiviteter som bidrar till att minska de negativa effekterna på havsmiljön och på- skyndar återhämtningen av fiskbestånden. Ambitionen är att för- bättra miljösituationen och återskapa balansen i ekosystemen med

hjälp av fiskerinäringen.58 _{Havs- och vattenmyndigheten anger att de}

enligt sitt regleringsbrev arbetar med att få igång olika miljö- och forskningsprojekt där yrkesfiskare kan delta och erhålla en viss er- sättning för sitt deltagande.

Eftersom flera kvoter sänks finns även kapacitet inom fisket att mer aktivt bidra till åtgärder. I den inbjudan om dialog som lands- hövdingarna i Skåne, Blekinge, Kalmar och Gotland län har skickat till Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket, anser läns- styrelserna att ett lokalt småskaligt kust- och skärgårdsfiske inte är en del av de stora problem som finns inom det svenska yrkesfisket

i dag, utan mer en del av lösningen.59 _{Yrkesfiskarnas erfarenhet, obser-}

57 _{Havsmiljöinstitutet 2019. Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige,}

Rapport 2019:3.

58 _{www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/05/miljoprojekt-stottar-bade-fiskare-och-}

havsmiljon/, 2020-05-25.

59 _{Länsstyrelserna i Skåne län, Blekinge län, Kalmar län och Gotlands län 2020, Inbjudan till}

vationer och kunskap är enligt landshövdingarna dåligt nyttjad och kan bidra med ovärderlig information till vetenskapen och myndig- heter som har till uppgift att förvalta resursen och bevara en mång- fald av fisken i levande kustsamhällen.

Miljöåtgärder som har lyfts fram av myndigheter eller från yrkes- fisket själv där fiskarnas verksamhet och kunskap kan nyttjas bättre är t.ex.:

• Marint skräp och förlorade fiskredskap: Yrkesfisket rensar ofta bort skräp ur havet utan att få betalt för det då skräp hamnar i trålen eller fastnar i garnen. Här görs betydande frivilliga insatser. Ett problem fisket har uppmärksammat är att det inte finns ett ut- byggt system för mottagning av det skräp fisket samlar in. Havs- och vattenmyndigheten genomför enligt regleringsbrevet en sats- ning som riktar in sig på att samla in och ta hand om förlorade fiskeredskap och marint skräp. Satsningen gynnar fiskare dels direkt genom alternativ inkomst, dels genom en förbättrad havs- miljö. Fishing for Litter, där bland andra Marint centrum i Simrishamn medverkar, är ett initiativ för att omhänderta skräp som yrkesfisket fört i land som resulterat i att 65 ton skräp har

fiskats upp under två år och förts i land.60 _{Några lyfter fram att}

yrkesfiskarna kan få medel till att tråla efter skräp även i ytvattnet i utsjön.

• Miljöövervakning: Yrkesfisket täcker stora ytor till havs och yrkes- fiskare har erfarenheter och kunskaper om ekosystemen i sjöar och hav. Fisket kan bidra med data som kan användas för att bedöma beståndens utveckling och mer detaljerad kunskap om påverkan från fisket i tid och rum. Detta skulle kunna utvecklas till avlönade provfisken. Detta gäller även fritidsfisket, som kan ge viktig information om utvecklingen av kustområdenas rov- fiskbestånd och hur de beskattas. Fisket kan också bidra med observationer av ovanliga, främmande och hotade arter där miljö- övervakningens omfattning inte medger fullgoda skattningar av förekomst och trender.

• Minska bifångster av fågel, marina däggdjur och fisk: Tillsammans med forskare fortsätta redskapsutveckling och test av selektiva och skonsamma redskap för minskade bifångster och minskad 60 _{Göteborgsposten 2015-05-20. Projekt: Västkustfiskare blir sopbärgare.}

miljöpåverkan. Utveckling av sälsäkra redskap. Öka kunskapen om dödlighet hos bifångster av fisk t.ex. klarlägga dödligheten hos utsorterad sill vid fiske med 32 mm maska. Det svenska fisket kan vara ett bra exempel för att främja redskapsutvecklingen inter- nationellt.

• Ökat ansvar för förvaltningen: Många, både Havs- och vatten- myndigheten och fisket själv lyfter fram att fiskets medverkan i förvaltningen måste stärkas. Havs- och vattenmyndigheten lyfter fram de regionala beredningsgrupperna som viktiga för fiskets deltagande. En ökad samförvaltning i mindre områden kan för- modligen öka incitamentet för ett ekologiskt hållbart fiske (exem- pel norra Bohuslän, Kustlandet för siklöjefisket i Bottenviken samt Vättern).

• Förvaltning av säl: Aktiv kontakt med säljägare för att bidra till att jakt prioriteras i konfliktområden eller på individer som utgör problem för fisket.

• Försök med ändrad beståndsbeskattning eller utsättning: Delta i försök med fiske på spigg eller provfiske för att bedöma effekter av utsättning av fisk i svaga bestånd.

• Fiskekontroll och tillsyn: Fisket kan bidra med fiskekontroll, upp- följning och tillsyn av skyddade områden.

Yrkesfiskets organisationer tar även upp att fisket, förutom att pro- ducera goda och nyttiga livsmedel, bidrar till att ta upp närings- ämnen som är bundna till biomassan och därmed minska övergöd- ningen i havet. Fiske på sill och strömming bidrar till uttag av dioxi- ner eftersom som miljögifterna renas bort i produktion av t.ex. fisk- mjöl.

Det pelagiska fiskets producentorganisation (SPF) har även lyft fram att de ställer sig positiva till mer inspektion och observatörer samt krav på självprovtagning. De anser även att det kan införas maskinell kontroll (flödesmätare) för bränsleförbrukning.

Fiskets organisationer efterfrågar även ersättning för motorer för att minska maskinstyrka och koldioxidutsläpp. Detta är en stöd- åtgärd inom EU:s havs- och fiskefond, men som Sverige valt att inte tillämpa.

Finansiering och genomförande

Finansiering av omställning och miljöåtgärder inom fisket finns främst inom EU:s havs- och fiskerifond där stöd kan ges till bl.a. yrkesfiskare eller producentorganisationer för bevarandeprojekt för att återställa akvatisk mångfald, insamling av förlorade fiskeredskap och marint skräp, bevarandeprojekt i skyddade områden eller för att utveckla skonsamma och selektiva fiskeredskap. Stödet täcker in flera av de områden som lyfts fram ovan. Miljömålsberedningen erfar att yrkesfisket anser att det kan vara krångligt och att det tar lång tid att få stöd för att testa nya och innovativa havsmiljöåtgärder.

För budgetåret 2020 finns ett villkor i anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö att högst åtta miljoner kronor får användas för utveckling av selektiva och skonsamma samt rovdjurssäkra redskap i samverkan med fiskenäringen och Sveriges lantbruksuniversitet.

Bidrag för omhändertagande av förlorade fiskeredskap (spök-

garn) kan betalas ut med stöd av LOVA-förordningen.61