Mål för havets miljötillstånd

Mål för miljötillståndet i kustvatten och hav finns i sin helhet redo- visade i kapitlet om att Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal.

Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgårds por- talparagraf har i sin helhet stor koppling till fiskresursen och fisket genom att produktionsförmågan ska vara långsiktigt hållbar sam- tidigt som den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av upplevelsevärden samt natur- och kulturvär- den. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skär- 8 _{Prop. 2016/17:104, En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.}

gård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värde- fulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Samtliga tre preciseringar som Miljömålsberedningen föreslår till miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård har betydelse för fisk.

• Målet God miljöstatus: Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341).

• Målet God ekologisk och kemisk status: Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

• Målet Gynnsam bevarandestatus: Livsmiljöer och arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus i enlighet med om- rådesskyddsförordningen (1998:1252), artskyddsförordningen (2007:845) samt arter och livsmiljöer förtecknade inom Helcom och Ospar.

God miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv

EU:s havsmiljödirektiv syftar till att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i Europas hav år 2020 och att skydda och bevara de resur- ser som den marint relaterade ekonomin och samhällsaktiviteterna

är beroende av.9 _{I direktivet fastställde EU vad som kännetecknar en}

god miljöstatus genom elva kvalitativa deskriptorer.10 _{Havsmiljödirek-}

tivet har implementerats i Sverige genom havsmiljöförordningen (2010:1341). Havsmiljödirektivet och havsmiljöförordningen beskrivs närmare i kapitlet om EU och havsmiljöarbetet.

I princip har alla direktivets kvalitativa deskriptorer betydelse för förvaltningen av fisk eller för att säkerställa ekosystem som kan pro- ducera fiskresurser. De deskriptorer som innehåller kriterier och indikatorer för fisk eller som direkt påverkas av fisket är:

9 _{Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av}

en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi).

1. Biologisk mångfald bevaras. Livsmiljöernas kvalitet och före- komst samt arternas fördelning och abundans överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor. 2. Populationerna av alla kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur

håller sig inom säkra biologiska gränser och uppvisar en ålders- och storleksfördelning som vittnar om ett friskt bestånd.

3. Alla delar av de marina näringsvävarna, i den mån de är kända, förekommer i normal omfattning och mångfald på nivåer som är tillräckliga för att arternas långsiktiga bestånd ska kunna säker- ställas och deras fulla reproduktiva kapacitet behållas.

4. Havsbottnens integritet håller sig på en nivå som innebär att eko- systemens struktur och funktioner kan tryggas och att i synner- het de bentiska ekosystemen inte påverkas negativt.

5. Främmande ämnen i fisk och skaldjur avsedda som livsmedel överskrider inte de nivåer som fastställts i gemenskapslagstiftningen eller andra tillämpliga normer.

Havs- och vattenmyndigheten har fastställt tre särskilda miljökvali- tetsnormer som direkt berör fiskpopulationer och fiske i Nordsjön

och Östersjön.11

– Populationerna av alla naturligt förekommande fiskarter och skal- djur som påverkas av fiske har en ålders- och storleksstruktur samt beståndsstorlek som garanterar deras långsiktiga hållbarhet. – Förekomst, artsammansättning och storleksfördelning hos fisk-

samhället ska möjliggöra att viktiga funktioner i näringsväven upp- rätthålls.

– Den av mänsklig verksamhet opåverkade havsbottenarealen ska ha en omfattning som ger förutsättningar för att upprätthålla bottnarnas struktur och funktion för respektive livsmiljötyp, där bottentrålning är en indikator.

11 _{Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar}

god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön, bilaga 3.

God ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv

EU:s ramvattendirektiv12 _{syftar bl.a. till att nå god ekologisk och kemisk}

status i samtliga ytvatten, inklusive kustvatten ut till en nautisk mil

utanför baslinjen. Vattendirektivet har implementerats i svensk lag- stiftning genom vattenförvaltningsförordningen (2004:660). God ekologisk status bedöms enligt ett antal kvalitetsfaktorer. Fisk ingår som en del av bedömningen i sötvatten, men har inte inkluderats i bedömningen av god ekologisk status i kustvattenförekomster.

Gynnsam bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektiv – Natura 2000

Art- och habitatdirektivets13 _{syfte är att bidra till att säkerställa den}

biologiska mångfalden genom bevarandet av livsmiljöer samt vilda djur och växter i medlemsstaternas europeiska territorium. Direk- tivet har implementerats bl.a. genom 7 kap. miljöbalken. För marina områden som ingår i Natura 2000-områden ska enligt 7 kap. 27 § miljöbalken gynnsam bevarandestatus uppnås. Fiske bedöms i många marina Natura 2000-områden påverka möjligheten att nå gynnsam bevarandestatus.

Etappmålet om skyddade områden

Etappmålet om skydd av områden innebär att tio procent av marina områden ska vara skyddade genom ekologiskt representativa, sam- manhängande och väl förvaltade nätverk. (Läs mer i kapitlet om Marint områdesskydd). Skydd av marina områden medför ofta ett behov av att helt eller delvis reglera fisket inom området. Å andra sidan är ett viktigt syfte med skydd och förvaltningen i dessa om- råden att säkerställa bl.a. lek- och uppväxtmiljöer för fisk och där- med bidra till produktion av fiskresurser till både yrkesfiske och fritidsfiske.

12 _{Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprät-}

tande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.