Interaktioner – utsjön och kusten

Forskningen börjar se tydliga interaktioner mellan ekosystemen i ut- sjön och vid kusten. Det behövs mer kunskap för att fullt ut förstå effekterna på fiskbestånd och fisket på grund av dessa interaktioner. Två områden som har uppmärksammats de senaste åren i Östersjön är 1) betydelsen av sill och strömming på andra kustnära arter av fisk, fågel och däggdjur och 2) ökningen av bestånden av spigg och spiggens predation på kustbestånd som abborre och gädda.

Sill och strömming är skärgårdens motor som föda för kustfiskbestånden, fåglar och sälar

Under januari till april eller på hösten samlas sill och strömming i stora stim för att senare gå in i skärgårdarna för att leka. Den invand- rande strömmingen bidrar med näring från utsjön genom att fiskens rom och yngel utgör viktig föda för många av skärgårdarnas fiskarter som exempelvis abborre, gädda och öring.

Preliminära resultat från länsstyrelsen i Stockholm indikerar att sillgrissla och tordmule, när de häckar i Stockholms ytterskärgård, påverkas av mängden födofisk i områden utanför trålgränsen (se av- snitt nedan för förklaring av trålgränsen). Storväxt strömming utgör viktig föda för gråsäl. Populationen av gråsäl har ökat avsevärt under

den senaste 20-årsperioden och även dess närvaro inne i skärgårdarna har ökat.126

Befintlig forskning visar på att strömmingen antagligen består av ännu fler genetiska delbestånd. Exempelvis finns tydliga skillnader mellan vår- och höstlekande bestånd. En del av sillen och ström- mingen är kustlekande medan andra leker på utsjöbankar. Det är inte klarlagt hur många olika lekbestånd som finns i Östersjön. Delar av forskningen förespråkar därför en försiktighetsansats i förvaltningen. ICES rådgivning hanterar för närvarade Östersjöns sill och ström- ming som fyra bestånd: västra Östersjön, centrala Östersjön, Riga- bukten, Bottenhavet och Bottenviken. Havs- och vattenmyndigheten anger att denna uppdelning är en kompromiss mellan att separat be- handla alla de sill- och strömmingspopulationer som har beskrivits på biologiska grunder och de praktiska begränsningar som finns i form av områden för fångstrapportering och möjlighet att korrekt

hänföra enskilda fiskar till en viss population.127 _{Havs- och vatten-}

myndigheten har informerat om att ICES ser på möjligheten till mer differentierad rådgivning.

Fram till 1990 utförde ICES separata beståndsuppskattningar för dessa populationer, men de har sedan dess slagits ihop, eftersom det inte var möjligt att samla in biologisk information för alla områden. Analyser av konsekvenserna av sammanslagningen i beståndsuppskatt- ningen för de mindre populationerna visar t.ex. att fiskeridödlig- heten kan vara högre, och den relativa biomassan lägre i vissa av populationerna jämfört med värdena i analyserna av hela beståndet.

Sillens och strömmingens förekomst vid kusten har minskat

Rapporter från både kustfiskare och fritidsfiskare vittnar om att traditionella lekplatser för strömming kan vara tomma på lekfisk från ett år till ett annat. Det storskaliga pelagiska fisket bedriver i huvudsak fiske i det berörda området under januari–april. Forskare, bl.a. vid Östersjöcentrum samt Länsstyrelsen i Stockholm befarar nu att detta kan ha stor negativ inverkan på invandringen av lekmogen strömming till kusten vilket både innebär att underlaget för ett små- 126 _{Länsstyrelsen i Stockholm 2019, Begäran om fiskeregleringar i Svenska Högarnas natur-}

reservat, dnr 6232-43021-2019.

127 _{Havs- och vattenmyndigheten 2020, Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2019,}

skaligt kustfiske försvinner och medför en negativ påverkan på skär- gårdens ekosystem. I kusten vid Bottenhavet har samma problem uppmärksammats av kustfisket och IVL har på uppdrag av Kust- fiskarelyftet och Nordanstigs kommun, gjort en förstudie om fiske-

fritt område i Bottenhavet utanför trålgränsen.128

Enligt SLU Aqua föreligger för stor osäkerhet för att kunna dra slutsatsen att det pelagiska fisket orsakar minskad förekomst av sill och strömming. Havs- och vattenmyndigheten har gett i uppdrag till SLU Aqua att ta fram och utveckla kunskapsunderlaget.

Länsstyrelsen i Stockholm tog i sitt granskningsyttrande av havsplanerna upp vikten av att minska det pelagiska fiskets påverkan på kustens naturvärden och det småskaliga fisket genom att i havs- planeringen ange särskild hänsyn till höga naturvärden i havsområdet

närmast kustzonen.129 _{Länsstyrelsen i Stockholm anser även att det}

skärgårdsnära storskaliga pelagiska fisket har inneburit att gråsälens födounderlag till havs har minskat, vilket de också anser indikeras av Havs- och vattenmyndighetens senaste bedömning av gråsälens status

avseende späcktjocklek och dräktighetsfrekvens.130 _{Länsstyrelsen}

anser att ett minskat födounderlag till havs har inneburit att gråsälen sökt annan föda längre in i skärgårdsområdet och därmed blivit ett hot mot redan utsatta fiskarter som sik, abborre och gädda. Dess- utom har sälskadorna för ett redan hårt drabbat fiske inne i skär-

gårdarna ökat ytterligare.131

SLU Aqua genomför på uppdrag av Havs- och vattenmyndig- heten projektet Kunskapsförsörjning pelagiskt fiske i Östersjön som till december 2020 ska identifiera och utveckla en metodik för att provta fångstsammansättning av pelagiska fångster i Östersjön vid

landning.132

Havs- och vattenmyndigheten har under sommaren 2020 gett tre uppdrag till SLU Aqua som samtliga syftar till att närmare under- söka kust – utsjö interaktioner.

128 _{IVL 2020, Förstudie fiskefritt område i Bottenhavet, Nr U 6330.}

129 _{Länsstyrelsen i Stockholm 2019, Granskningsyttrande – Förslag till havsplaner för Sverige,}

Östersjön, dnr 101-12059-2019.

130 _{Havs- och vattenmyndigheten 2018, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2018–}

2023, Bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys, Rapport 2018:27.

131 _{Länsstyrelsen i Stockholm 2019, Begäran om fiskeregleringar i Svenska Högarnas natur-}

reservat, dnr 6232-43021-2019.

132 _{Havs- och vattenmyndigheten 2020, Beslut om bidrag från anslag 1:11 Åtgärder för havs-}

och vattenmiljö till SLU Aqua för projektet Kunskapsförsörjning pelagisk fiske Östersjön, dnr 02462-2020.

Storspiggen expanderar

Under senare år har det skett en kraftig expansion av storspigg i hela Östersjön. År 2015 fanns det femtio gånger mer spigg i Östersjön

än under 1980-talet.133 _{I de områden där storspiggen expanderar är}

det konstaterat att bestånden av bl.a. abborre och gädda minskar, medan t.ex. mört inte verkar bli påverkad eller till och med ökar. En teori är att storspiggens kraftiga expansion i skärgården kan vara en effekt av det storskaliga fisket på strömming samt att det även på- verkar balansen mellan strömming, sill, skarpsill och storspigg i ut- sjön. Detta behöver dock undersökas närmare. Spiggens tillväxt kan också vara resultat av ett regimskifte i Östersjön där effekterna av mer näringsriktigt vatten börjar få genomslag.

Länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Kalmar och Gotland föreslår att det genomförs försök med reduktionsfiske på storspigg på kust- sträcka för att utröna bifångsterna i ett sådant fiske och effekten på

kustfisksamhället.134

Havs- och vattenmyndigheten har under sommaren 2020 gett två uppdrag till SLU Aqua om spigg. SLU Aqua ska till december 2021

genomföra projektet Spigg i Östersjön.135 _{SLU Aqua ska även genom}

projektet Spiggens roll i ekosystemet, analysera risker och möjlig- heter med ett kommersiellt spiggfiske. Analyserna ska inkludera risk för bifångster och felrapportering samt eventuella miljövinster av ett

kommersiellt spiggfiske.136