Fiskets utveckling och ekonomi

Fångsterna i det yrkesmässiga fisket i havet under år 2019 uppgick

till cirka 178 000 ton i levande vikt.33 _{Både den svenska fiskeflottan}

och antalet fiskare har minskat kontinuerligt under många år. Det 33 _{SCB 2020, Det yrkesmässiga fisket i havet 2019, JO 55 SM 2001.}

finns regioner med låg lönsamhet, en stor andel fartyg med liten fiske- aktivitet och äldre fiskare, men i andra regioner finns fiske med god ekonomisk avkastning och yngre fiskare. Generellt ger fiske med trål bättre ekonomisk avkastning än mer kustnära fiske med garn, krok och bur. På västkusten uppvisar fisket bra ekonomiska resultat medan fisket längs Östersjökusten går ekonomiskt sämre. Men det finns undantag, exempelvis fisket efter siklöja i Bottenviken som är mycket lönsamt.34

Producentorganisationer

Fiskare och fiskodlare kan gå samman i producentorganisationer för att göra sin produktion hållbar och för att effektivt marknadsföra sina produkter. De gör detta genom att utarbeta produktions- och marknadsföringsplaner. Dessa organisationer är nyckelaktörer inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. Det finns sex producentorganisatio- ner i Sverige för fiskenäringen.

Antal fartyg, fiskare och fiskeflottans utveckling

Den svenska fiskeflottan består av allt från små fartyg avsedda för kustnära fiske till stora trålare som bedriver fiske hela vägen från

Östersjön till Nordsjön.35 _{Utvecklingen i den svenska fiskeflottan visar}

på en nedåtgående trend för såväl antal fartyg som fartygskapacitet. Antalet fartyg i den svenska fiskeflottan har minskat från 1 600 far- tyg 2005 till 1 079 fartyg 2019. Detta är även en minskning jämfört

med 2018 då det fanns 1 162 fartyg.36 _{Mellan 2008–2017 har minsk-}

ningen varit störst på sydkusten med cirka 35 procent och västkusten med cirka 28 procent.

Pelagiska segmentet

Störst har minskningen varit i det pelagiska segmentet med närmare en halvering av fartyg mellan 2008 och 2017. Detta är en effekt av systemet med överlåtbara fiskerättigheter. När systemet infördes 34 _{AgriFood 2020, Var är det lönt att fiska? – En analys av fisket i svenska regioner, Fokus 2020:2.} 35 _{STECF 2018, Värden i svenskt yrkesfiske.}

2009 fanns det 81 fartyg med särskilda tillstånd. Under åren 2008– 2010 lämnade 29 fartyg den svenska fiskeflottan med hjälp av bidrag till skrotning från Europeiska fiskerifonden (EFF). Det svenska pela- giska fisket som ingår i producentorganisationen för det pelagiska fisket (SPF) består 2020 av cirka 35 fartyg i storlek mellan tio och 60 meter. För 2020 hade tolv fartyg tilldelning i Östersjön, ytter-

ligare nio fiskade 2019. I Östersjön är 14 av 21 fartyg lokala fartyg.37

Antal yrkesfiskare

Antalet yrkesfiskare har en liknande utveckling där antalet anställda har minskat från 1 980 år 2008 till 1 423 år 2018, en minskning med nästan 30 procent. Alla yrkesfiskare arbetar dock inte heltid. Över- satt i heltidsekvivalenter var det 1 133 anställda 2008 och 793 anställda

2017.38 _{Det pelagiska trålfisket står för två tredjedelar av antal hel-}

tidsekvivalenter med cirka 450.39

Fångster och ekonomisk utveckling

Fångsterna i det yrkesmässiga fisket i havet under år 2019 uppgick

till cirka 178 000 ton i levande vikt.40 _{Det innebär att fångsten har}

minskat med cirka 37 000 ton eller 17 procent jämfört med år 2018. Minskade fångstmängder noteras framför allt för sill och strömming vilket till stor del beror på minskad kvot i Östersjön. Fångsterna av torsk har minskat med nästan 40 procent jämfört med 2018. Cirka två tredjedelar av fångsterna kommer från Östersjön.

37 _{Havs- och vattenmyndigheten 2020, Årlig flottrapport.}

38 _{STEFC 2019, Annual Economic Report on the EU Fishing Fleet.} 39 _{SCB 2020, Det yrkesmässiga fisket i havet 2019, JO 55 SM 2001.} 40 _{SCB 2020, Det yrkesmässiga fisket i havet 2019, JO 55 SM 2001.}

Figur 17.4 Fångster per fångstområde 2010–2018

Tusen ton levandevikt

Källa: SCB, Det yrkesmässiga fisket i havet 2018, JO 55 SM 1901.

Värdet av landningarna

Fångsvärdet i förstahandsledet 2019 uppgick till drygt 864 miljo- ner kronor, vilket innebär en minskning med cirka 57 miljoner kro-

nor eller 6,1 procent jämfört med år 2018.41

De i utlandet (företrädesvis Danmark) direktlandade fångsterna under år 2019 utgjorde 67 procent av den totala svenska ilandförda fångsten. Värdet av utlandslandningarna var 40 procent av det totala fångstvärdet.

Fiske till industriändamål som fiskmjöl och fiskolja

Under 2019 rapporterades cirka 127 000 ton foderfisk jämfört med cirka 130 000 ton 2018. Foderfisk utgjorde 2019 cirka 75 procent av den totala fångsten mot 63 procent 2018. Foderfiskvärdet uppgick 2019 till cirka 278 miljoner kronor och andelen motsvarar 32 pro- cent av det totala värdet. Värdet per kg är alltså betydligt lägre för foderfisk.

41 _{SCB 2020, Det yrkesmässiga fisket i havet 2019, JO 55 SM 2001.}

0 50 100 150 200 250 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt Östersjön inkl. Öresund Västerhavet

Ekonomiska skillnader mellan olika typer av fiske och olika regioner

En nyligen publicerad rapport från AgriFood visar att svenskt yrkes- fiske som helhet går ekonomiskt bra men att det finns stora skillna-

der mellan olika kuststräckor och typer av fiske.42 _{Det svenska yrkes-}

fisket domineras av små företag.

Det svenska pelagiska fisket i Östersjön

Det ekonomiskt mest framgångsrika fisket är det pelagiska segmen- tet (sill, skarpsill, makrill). Enligt producentorganisationen för det pela- giska fisket (SPF) står det pelagiska fisket för 90 procent av volymen

och två tredjedelar av landningsvärdet.43

Det pelagiska systemet består av individuella överlåtbara fiske- rättigheter med en koncentrationsspärr på tio procent av kvoten per fartyg. Fångsten regleras av årliga fiskemöjligheter och fördelas på regionalkvoter och kustkvoter.

Enligt SPF:s egna analyser är styrkorna med det pelagiska fisket att det har ett välfungerande förvaltningssystem med goda fiske- möjligheter. Fisket är MSC-certifierat med ett hållbart fiske på be- stånden och ett optimerat resursutnyttjande t.ex. genom minimerad användning av bränsle. Det pelagiska fisket är det mest klimatvänliga

fisket mätt i CO2_{-avtryck. Fiske av sill har ett klimatavtryck på 0,6}

CO2 _{– ekvivalenter, medan norsk odlad lax ligger på 2,4 och svensk-}

producerat nötkött på 27.44

Det pelagiska fiskets förvaltningsstruktur ger enligt SPF bättre möjligheter till strukturutveckling, lönsamhet samt bättre arbetsmiljö och därmed lättare rekrytering. Enligt AgriFood är det pelagiska fisket ett typexempel där antalet minskande fartyg har gett stora ekonomiska vinster. Det pelagiska fisket har enligt SPF goda möjlig- heter att tillgodose en ökad efterfrågan på fiskprodukter och anima- liskt protein av fisk i framtiden.

Ett problem är miljögifter som leder till svårigheter att få avsätt- ning av sill och strömming till humankonsumtion. Fisket bidrar enligt SPF till uttag av kväve och fosfor samt rening av dioxiner. 42 _{AgriFood 2020, Var är det lönt att fiska? – En analys av fisket i svenska regioner, Fokus 2020:2.} 43 _{SCB 2020, Det yrkesmässiga fisket i havet 2019. JO 55 SM 2001.}

Det demersala fisket

Enligt AgriFood går även annat fiske som bedrivs med aktiva red- skap (trål) ekonomiskt bra. Dessa typer av fiske är i stor utsträck- ning förknippade med västkusten där stora delar av den pelagiska flottan ligger och där fisket med aktiva redskap efter räka och havs- kräfta bedrivs. Agrifood lyfter fram att förvaltningen har lyckats skapa förutsägningar för näringen att utvecklas. Västkustens minskande flotta kan vara ett tecken på produktivitetsutveckling för de fartyg som är kvar i den regionala flottan. Även trålfisket efter siklöja i norra Östersjön är ekonomiskt lönsamt. Framför allt på västkusten verkar näringen kontinuerligt gå med vinst. Trålfisket efter torsk längs sydkusten och södra ostkusten går däremot med förlust och analysen visar tydligt hur ekonomin har försämrats de senaste åren.

Det kustnära yrkesfisket

Småskaligt fiske, som i AgriFoods rapport är definierat som allt fiske med passiva redskap, går generellt med ekonomisk förlust. Det enda undantaget är kräftfiske med bur på västkusten.

Det kustnära yrkesfisket längs ostkusten har minskat drastiskt under den senast 20-årsperioden.

På sydkusten har antalet fartyg minskat i ungefär samma utsträck- ning som på västkusten, men analysen av den regionala ekonomin visar att fartygen gör ekonomiska förluster. En uppenbar faktor är enligt AgriFood torskbeståndens utveckling som lett till ett fiske- stopp på torsk i stora delar av Östersjön 2020.

Enligt Länsstyrelsen i Stockholm har under den senaste tioårs- perioden antalet fiskare i Stockholm län minskat från 33 till 25. Alla fiskare använder passiva redskap. Fångsterna har under samma period halverats. Den samlade fångsten av strömmingsfisket i Stockholm och Uppsala län uppgick under tioårsperioden 2008–2018 till totalt 574 443 kg. Det kan finnas flera orsaker till minskning i landningarna av det kustnära fisket. En orsak som många aktörer lyfter upp är att det storskaliga fisket inriktat på en eller få arter missgynnar till-

strömningen och tillväxten av fisken i de kustnära områdena.45

45 _{Länsstyrelsen i Stockholm 2019, Granskningsyttrande – Förslag till havsplaner för Sverige,}

Vinster och lönsamhet

Jämfört med befolkningen som helhet tjänar en yrkesfiskare 89 pro- cent av en genomsnittsinkomst (men ungefär lika mycket som inom jord- och skogsbruk).

Att det småskaliga fisket går med förlust under hela perioden ska enligt AgriFood tolkas med försiktighet. Företagen är som regel små enskilda firmor vilket exempelvis innebär att ägaren har stor flexi- bilitet i fråga om hur mycket lön hen tar ur företaget. Preliminära siffror för 2017 och 2018 pekar på fortsatt röda siffror för det små- skaliga fisket (cirka -53 respektive -52 miljoner kronor per år) och fortsatt god lönsamhet i det storskaliga fisket (cirka 340 respektive

160 miljoner kronor i vinst per år).46 _{Detta innebär att det storskaliga}

fisket också är ett större bidrag till samhällsekonomin i form av

ekonomiska vinster än det småskaliga.47

Enligt en sammanställning från 2020 av Östersjöfiskets värde och potential så uppgick stödet till fisket från EU:s strukturprogram till i snitt 322 miljoner per år mellan 2014 och 2020, varav 116 miljoner

per år kan hänföras till Östersjöfisket.48 _{Stödet fördelas mellan stöd}

till främjande av ett miljömässigt hållbart, resursmässigt effektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske, främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken, ökning av sysselsättning, främjande av saluföring och beredning, främjande av den integrerade havspolitikens genomförande och till slut tekniskt stöd.

Registrerade fiskefartyg är i likhet med annan sjöfart skattebefriade vad gäller bränsleskatt.

Fiskets bidrag till livsmedelsförsörjning

Enligt Havs- och vattenmyndigheten går cirka 17 procent av all fisk som svenska fiskare får fånga till konsumtion i någon form; – fryst, färsk eller processat livsmedel. Det demersala fisket genererar mest mat på bordet i form av torsk, sej, kolja, vitling, rödspätta, piggvar, rödtunga, bergtunga, sjötunga, räka, kräfta, krabba och hummer. I det pelagiska fisket går även sill, strömming och makrill till mat på 46 _{STECF 2018, s. 52. Räknat på en eurokurs på 10 kronor per euro.}

47 _{AgriFood 2019, Värden i svenskt yrkesfiske, Rapport 2019:1, s. 24.} 48 _{BalticSea2020 2020, En vision för Östersjöns fiske.}

bordet men i avsevärt mindre omfattning. Men de största volymerna, 75 procent 2019, blir inte konsumtionsfisk utan går till foder, fisk- mjöl etc. (vilket kan bidra indirekt till livsmedelsstrategin om dessa inte exporteras). Svensk fiskerinärings bidrag till livsmedelsstrategin är därmed begränsad.

Även om vi i dag inte i någon högre grad är beroende av svenskt fiske för att få mat på bordet kan vi i framtiden bli det. Att ha ett aktivt yrkesfiske kan få ökad betydelse i tider av kris då vi inte längre kan förlita oss på importerade livsmedel. Yrkesfisket kan alltså bidra

till en tryggad livsmedelsförsörjning framöver.49

Effektivisering kontra mål om levande kustfiskesamhällen

För att fisket på lång sikt ska kunna betala konkurrenskraftiga löner, vilket man har svårt med inom svenskt fiske, krävs att produkti- viteten ökar vilket i många fall innebär färre fiskare och större fartyg (alternativet är att nuvarande fiskare producerar varor till ett högre värde t.ex. genom förädling eller premiumprodukter). Effektiviser- ingar av produktionsprocesser är inget unikt för fisket utan finns i alla näringar, men i fisket kan en sådan utveckling innebära att fiskeri- politiska målsättningar om levande kustfiskesamhällen inte uppfylls.

Yrkesfisket lockar till turism och rekreation samt bevarar kulturmiljöer

Yrkesfisket bidrar till att bevara kulturmiljöer såsom hamnars utse- ende och yrkesfiskarnas unika kunskaper som präglar kustsamhällen och fiskebyar, vilket är en positiv extern effekt av fisket. Dessutom är kulturmiljöer en form av socialt kapital som sprider kunskaper

och inspirerar individer att delta i ortens gemenskap.50

Hur stora inkomster turismen bidrar med tack vare just yrkes- fisket är svårt att avgöra eftersom det är svårt att isolera och skilja på betydelsen av turisters olika resemotiv. Dock har sannolikt yrkes- fisket många gånger en viktig roll för den sammantagna upplevelsen

av ett besök i ett fiskesamhälle.51

49 _{AgriFood 2019, Värden i svenskt yrkesfiske, Rapport 2019:1, s. 41–42.}

50 _{Riksantikvarieämbetet 2019, Kulturmiljön i miljömålssystemet, Kulturmiljööversikt del-}

rapport I.

Måste yrkesfisket vara aktivt för att bidra till turism och rekrea- tion? Kustsamhällen och gamla fiskebyar har kvar mycket av sin charm trots att yrkesfisket krymper eller försvinner. Man kan skilja på fak-

tiska fiskesamhällen vars inkomster i huvudsak kommer från fisket

och virtuella fiskesamhällen som inte längre är beroende av yrkes- fisket som näring utan snarare av att ha en framtoning som fiske- samhälle.