Hur mår fisken? Når vi målen?

Havs- och vattenmyndigheten anger sammanfattningsvis i den för- djupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande

kust och skärgård 2019 att en del fiskbestånd håller på att återhämta

18 _{www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/samverkansomraden/framtidens-}

fiske/gemensam-strategi-for-framtidens-fiske.html, 2020-09-30.

sig men flera har ett högre fisketryck än vad som är långsiktigt håll-

bart.20 _{Ingen av de preciseringar i miljökvalitetsmålet som är av bety-}

delse för fisk, bedöms kunna nås till 2020.

17.4.1 Bedömning av fiskbestånden

Enligt Naturvårdsverkets årliga uppföljning av miljömålen 2020, har antalet fiskbestånd som bedöms nyttjas hållbart endast varierat mar-

ginellt mellan 2015 och 2018.21 _{Andelen hållbart nyttjade bestånd har}

minskat från drygt 50 procent 2016 till 42 procent 2018. Minsk- ningen beror på att flera bestånd av sill både i Västerhavet och i Östersjön har gått från ”hållbart nyttjade” till ”ej hållbart nyttjade”.

Det är miljömålsindikatorna Hållbart nyttjade fisk- och skaldjurs-

bestånd i kust och hav som ligger till grund för bedömningarna.

Indikatorn baseras på den resursöversikt över kommersiellt nyttjade fisk- och skaldjursbestånd som Havs- och vattenmyndigheten ger ut årligen och som sammanställs av SLU Aqua. Havs- och vattenmyn- digheten påpekar till Miljömålsberedningen att underlag för många kommersiellt nyttjade fisk- och skaldjursbestånd är bristfälliga. För de allra flesta kommersiellt nyttjade nationella arterna saknas fram- för allt en geografisk upplösning för att kunna ge adekvat bedöm- ning. Fritidsfiskets uttag är större än yrkesfiskets för vissa kustnära arter och det skulle behövas mer data för att kunna göra en bättre årlig utvärdering av beståndsutvecklingen.

Geografiskt fördelade resultat för 2018 (se figur 17.1.) visar att andelen hållbart nyttjade bestånd är högst i Bottenhavet (63 procent), följt av Östersjön (45 procent) och Västerhavet (44 procent), och lägst i Bottenviken (33 procent).

20 _{Havs- och vattenmyndigheten 2019, Fördjupad utvärdering av Hav i balans samt levande}

kust och skärgård, Rapport 2019:3.

21 _{Naturvårdsverket 2020, Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål,}

Figur 17.1 Hållbart nyttjande i Västerhavet respektive Östersjön 2018

Kartan visar andelen hållbart nyttjade bestånd (grön), icke hållbart nyttjade bestånd (rött) och andel bestånd där underlag saknas (grått), i svenska havsområden. Int visar bedömningar för de internatio- nellt förvaltade bestånden bedömda av ICES och expertbedömningar, och Nat visar bedömningar för de nationellt förvaltade bestånden vars råd baseras på expertbedömningar.

Källa: Sverigesmiljomal.se. Bedömningarna baseras på Havs- och Vattenmyndighetens rapporter Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten.

Bestånden av sill och strömming har god status i centrala Östersjön och Bottniska viken, dock ses en lägre medelvikt. Sämre ser det ut för gös och gädda längs kusten i Egentliga Östersjön (från Ålands hav till de danska sunden). Torsken i östra beståndet i Östersjön har

dålig tillväxt och är mager.22 _{Torskfisket med trål stoppades akut i}

områden i södra Östersjön mellan juli 2019 och årsskiftet 2019/2020, med undantag för det småskaliga fisket och fritidsfisket. Under 2020 förbjöds riktat fiske efter torsk. Bifångstkvoten har sänkts ytterligare

för 2021.23 _{För torsken i det västra beståndet i Östersjön beslutade}

Rådet om en kvot för 2020 som var 63 procent mindre än 2019, men kvoten stabiliserades för 2021. Det har även rapporterats om histo- riskt få stora individer bland Östersjötorsken. Även för torsken i Skagerrak och Nordsjön beslutade Rådet en mindre tillåten fångst- mängd för 2020. Torsk i Kattegatt befinner sig på historiskt låga nivåer.

I Västerhavet har bestånden av kummel, rödtunga och rödspätta relativt god status. För öring har rekryteringen försämrats under de senaste åren. Bestånden av havskatt, hälleflundra och skoläst har så dålig status att de inte bör fiskas i Skagerrak och Kattegatt, enligt statusrapporten. Rekryteringen av både vår- och höstlekande sill är fortsatt på låga nivåer sett över de senaste decennierna.

Ekosystemtjänster, livsmedel och näringsvävar

För att bedöma preciseringen Kusternas och havens viktiga ekosystem-

tjänster är vidmakthållna, har Havs- och vattenmyndigheten identi-

fierat 23 marina ekosystemtjänster. Två av dessa ekosystemtjänster är livsmedel och näringsvävar. Enbart en bedömning har genomförts. Statusen för näringsvävar och livsmedel bedömdes då – 2014 – som dålig för alla tre havsområden; Västerhavet, Egentliga Östersjön och

Bottniska viken.24

17.4.2 Miljögifter i sill och strömming

Fet östersjöfisk som sill och strömming innehåller höga halter av giftiga substanser som dioxiner och dioxinlika PCB:er. Sverige har ett perma- nent undantag sedan 2012, från de rättsligt bindande gränsvärdena inom EU. Livsmedelsverkets rekommendationer anger dock att barn, ung- domar och unga kvinnor som vill bli gravida i framtiden inte ska äta sill och strömming från Östersjön mer än två till tre gånger per år. Detta är 23 _{Council agreement on 2021 catch limits in the Baltic Sea, Press release 19 October 2020.} 24 _{Havs- och vattenmyndigheten 2019, Fördjupad utvärdering av Hav i balans samt levande}

en av orsakerna till att merparten av fångsterna från trålfiske i Östersjön i dag går till fiskmjöl och i princip inte alls till humankonsumtion.

Miljögifter i sill och strömming från Östersjön,25 _{har enligt den}

fördjupade utvärderingen av miljömålen minskat sedan början av 1980-talet och exponeringen för ämnena ligger nu ofta nära gränsen

för hög miljörisk i Östersjön.26 _{Havs- och vattenmyndigheten kom-}

pletterar i den fördjupa uppföljningen indikatorn Miljögifter i sill och

strömming med uppföljning av havsmiljödirektivets deskriptor åtta

om Farliga ämnen. Enligt den inledande bedömningen av havsmiljön bedöms inte god status uppnås vad gäller farliga ämnen även om hal-

terna av vissa ämnen minskar.27

Enligt producentorganisationen för Sveriges pelagiska fiskare (SPF) ligger halterna för sill och strömming i Egentliga Östersjön nu under EU:s gränsvärde för saluföring för samtliga fångstområden förutom öster om Gotland. Detta medför dock inte att Livsmedelsverkets kost- råd har ändrats efter som de baseras på intaget per kroppsvikt per dag.