3 Polisens befogenheter
3.4 Fjärrstyrd hemlig kameraövervakning
De straffprocessuella tvångsmedlen återfinns främst genom rättegångsbalkens 24–28 kapitel.94 Här utgör hemlig kameraövervakning, tillsammans med hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk information och hemlig rumsavlyssning en speciell grupp av tvångsmedel genom det hemlighållande som tvångsmedlen kräver. Utgångs-punkten för dessa tvångsmedel är att den misstänkte ska hållas ovetandes om användningen av tvångsmedel för att dessa ska få önskad effekt.95
Hemlig kameraövervakning regleras således inte genom KÖL utan reglerna om sådan verksamhet återfinns i 27 kap. rättegångsbalken, RB. Även genom lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ges polisen befogenhet att utöva hemlig kameraövervakning, vilket lämnas utanför detta arbete.96 I 27 kap. 20 a § anges
94 Westerlund s. 37.
95 Lindberg s. 481 f.
96 För den intresserade se t.ex. prop. 2013/14:237 s 48 ff.
vad som avses med hemlig kameraövervakning och i vilka situationer detta tvångsmedel får användas. Hemlig kameraövervakning innebär att fjärrstyrda TV-kameror, andra optisk-elektroniska instrument eller därmed jämförbara utrustningar i hemlighet används för optisk personövervakning. Det som åsyftas med teknisk apparatur ska motsvara den legaldefinition av övervakningskameror som finns i KÖL (se ovan).97 Dock finns vissa skillnader, då bland annat hemlig kameraövervakning endast omfattar bildupptagning och inte ljudupptagning.98
Till skillnad från kameraövervakning enligt KÖL regleras inte för vilka ändamål hemliga tvångsmedel får användas.99 Däremot räknas i 27 kap 20 a § upp i vilka situationer hemlig kameraövervakning får användas och som huvudregel krävs att en förundersökning är inledd. Den första situationen utgörs avseende brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Den andra situationen är vid de brott som anges i 27 kap. 2 § RB, vilket rör sig om vissa brott inom Säkerhetspolisens verksamhetsområde. Den tredje situationen rör brott som innebär försök, förberedelse och stämpling till sådana brott rörande de två nämnda situationerna ovan, med förutsättningen att handlingarna är straffbelagda. Den fjärde situationen som polisen får nyttja hemlig kameraövervakning är om det kan antas att brottet i det enskilda fallet har ett straffvärde som överstiger två års fängelse. Detta utgör den så kallade straffvärde-ventil som har betydelse främst vid förmögenhetsbrott och vid ekonomisk brottslighet, där straffvärdet inte är tillräckligt högt för att huvudregeln i den första situationen ska kunna användas.100
Vem som får övervakas är enligt huvudregeln i 27 kap. 20 b § den som är skäligen misstänkt, vilket betyder att det ska finnas konkreta omständigheter av viss styrka som pekar på att den misstänkte har begått brottet.101 Därutöver krävs det att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Detta innebär att polisen i princip ska ha uttömt andra möjligheter att komma framåt i utredningen och först när ingripande metoder har prövats utan framgång innan hemliga tvångsmedel kan aktualiseras. Det kan även vara tillåtet om alternativen skulle innebära en orimligt hög insats av personal eller att en avsevärd risk för att den pågående utredningen avslöjas för tidigt.102 Vad gäller all form av tvångsmedelsanvändning gäller utöver de beskrivna förutsättningarna ovan
97 Prop. 1995/96:85 s. 38
98 Jfr. 2 § KÖL.
99 Jfr. avsnitt 6.2.
100 Lindberg, Rättegångsbalk (1942:740) 27 kap. 20 a §, Lexino 2017-10-01.
101 SOU 1995:47 s. 158 f.
102 Prop. 2013/14:237 s 94 f.
ändamåls- behovs- och proportionalitetsprincipen som ställer ytterligare krav på förutsättningarna för att använda hemliga tvångsmedel.103
I vissa fall är det även möjligt för polisen att övervaka en särskild plats, enligt 27 kap.
20 c § RB. Dock krävs det att övervakningen endast får ske vid en brottsplats eller en nära omgivning till en sådan plats. Därutöver måste syftet med sådan övervakning vara att fastställa vem som skäligen kan misstänkas för brottet och även här gäller det att åtgärden ska vara av synnerlig vikt för utredningen. Ett exempel kan vara en plats där narkotika förvaras och syftet med övervakningen är att en gärningsman påträffas på bar gärning.104
Tillstånd till hemlig kameraövervakning får medges för högst en månad, men kan förlängas en eller flera gånger. Tillståndet i sig meddelas av rätten efter ansökan från åklagare enligt 27 kap. 21 § RB. Vidare ska, innan ett beslut om tillstånd till hemlig kameraövervakning fattas, ett sammanträde hållas där åklagaren och ett offentligt ombud ska närvara enligt 27 kap. 28 § RB. Dock är det genom 27 kap. 21 a § RB möjligt för åklagare att fatta interimistiska beslut om hemlig kameraövervakning i vissa situationer, vilket omgående ska meddelas till rätten. Enligt 27 kap. 26 § st. 2 RB kan såväl åklagaren som det offentliga ombudet överklaga ett beslut om hemlig kamera-övervakning. I förarbetena framhävs vikten av att ett offentligt ombud endast bör överklaga i de fall där ombudet anser att beslutet inte är förenligt med lag eller där rätten har gjort en felaktig bedömning sett till motstående intressen.105 Tillsynen över brottsbekämpande myndigheters handläggning av hemliga tvångsmedel utövas av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden vilket diskuteras mer utförligt nedan under avsnitt 4.3.106
Sammantaget möjliggör reglerna om hemlig kameraövervakning för polisen att övervaka såväl platser som enskilda individer, med förutsättning att vissa allvarligare brott ska ha begåtts eller förväntas begås. Under år 2016 användes hemlig kamera-övervakning mot 117 misstänkta personer, jämfört med 122 personer 2015, 89 personer 2014 och 86 personer 2013. Detta innebär i sig en minskning i jämförelse med det föregående året, men sett till antalet meddelade tillstånd så ökade antalet. För 2016 gavs 143 tillstånd, 2015 114 stycken och 2014 69 stycken tillstånd till hemlig
103 A.a. s. 43.
104 Prop. 2002/03:74 s. 54.
105 A.a. s. 23.
106 1 § lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet.
övervakning.107 Detta visar på att hemlig kameraövervakning används i relativt stor omfattning, och att polisens befogenheter i detta avseende utnyttjas. Däremot innebär, enligt min uppfattning, reglerna om när polisen får genomföra sådan övervakning relativt stora begränsningar för polisen sett till vad som gäller för kamera-övervakning i KÖL, och som kommer synliggöras längre fram, vad gäller manuell kameraövervakning. En viktig begränsning innefattas av att en förundersökning alltid måste vara inledd samtidigt som brottet som huvudregel måste vara av allvarlig grad med tanke på straffskalan. Bland annat dessa två rekvisit borde begränsa riskerna för integritetsintrång, eftersom kretsen av människor som är föremål för förundersökningar och dessutom som huvudregel den som är skäligen misstänkt för brottet. Dock öppnar 20 c § för övervakningar av platser där brott har begåtts, vilket kan medföra icke befogade integritetsintrång gentemot enskilda som är oskyldiga.