Bronfenbrenner (1979) framhåller vikten av ett flervetenskapligt angreppssätt vid studier av mänsklig utveckling. “The ecology of human development lies at a point of convergence among the disciplines of the biological, psychological, and social sciences as they bear on the evolution of the individual in society” (s.13). Skidmore (1996) menar också att ett teoretiskt ramverk för special-pedagogik som baseras på konvergens mellan olika nivåer och paradigm “would be able to overcome the limitations inherent in the existing paradigms” (s. 44). Flervetenskaplig samverkan utgjorde i studien ett viktigt inslag och pågick under
hela forskningsprocessen men med störst intensitet under det inledande skedet32. Samverkan ingick i studien främst av två skäl:
- För att garantera val av medicinskt entydiga diagnoser samt att med utgångspunkt från de i samråd valda diagnoserna ge tillgång till en lämplig undersökningsgrupp.
- För utveckla kunskaper om hur medicinska diagnoser kan bidra till att ge insikter om vad man bör vara speciellt observant på i
pedagogiska situationer.
Det flervetenskapliga samarbetet var i den första pilotstudien omfattande under hela arbetet från planering till rapportering. Mötet mellan främst de två kun-skapsområdena pedagogik och psykologi fördjupade förståelsen av den proble-matik som blev aktuell i de skolsituationer där eleverna i undersökningsgruppen ingick (Jakobsson, 2000a, 2000b; Jakobsson & Aronson, 2001). Samarbetet bestod av teoretiskt kunskapsutbyte i samtal och diskussioner samt i viss mån praktisk samverkan vid studierna i skolmiljöer. Avsikten var att undersöka hur kunskaper från olika perspektiv kan bidra till en mer mångsidig förståelse av elevers skolsituationer, då företrädare för olika discipliner och yrkesgrupper samverkar. Det teoretiska samarbetet var initialt viktigt för att skapa en gemen-sam bas av förståelse av olika yrkesspråk och perspektiv inför studiens genom-förande och det pågick sedan kontinuerligt under hela forskningsprocessen. Samarbetet inleddes med ett antal samtal och planeringsmöten, vilka till stor del bestod av utbyte av information, presentation av de olika perspektiven samt diskussion kring begrepp, uppläggning och strategier. Samtal fördes också kring olika yrkesspråk och begreppsdefinitioner. Vid flera tillfällen upptäcktes att vi hade olika tolkningsramar och därför tolkade in olika betydelser eller värder-ingar i vissa begrepp. Ett sådant begrepp var ”helhetssyn” som kunde förstås som hela individen eller hela sammanhanget. Samtalen ledde till en medvetenhet om vikten av att definiera hur begrepp används och förstås, för att gemensam förståelse skall uppnås.
I det praktiska genomförandet av skolstudierna i den första pilotstudien samverkade psykologen och jag själv som pedagog. Vi besökte tillsammans först de flesta barn och ungdomar, vars skolsituationer skulle studeras, i deras hemmiljö. Psykologen gjorde en utvecklingsbedömning med relevanta test och intervjuade föräldrarna. Jag deltog oftast vid dessa tester och samtalade dess-utom med föräldrar och barn om tidigare och nuvarande skolgång. Efteråt disku-terade vi gjorda erfarenheter, varvid också pediatrikern deltog vid planerade möten. Den betydelse studiens flervetenskapliga inriktning fick i den praktiska skolverksamheten varierade. I några fall, där den psykologiska utvecklings-bedömningen gjorts tidigare, deltog psykologen vid skolbesöken och vi informe-rade tillsammans med föräldrar om CDGS och resultatet av bedömningen redovisades. I andra fall gjordes utvecklingsbedömningen i skolan vid samma tillfälle som skolsituationen observerades och skolpersonalen fick då del av
32 Samarbetet med neuropsykolog Marita Aronson pågick under hela forskningsprocessen. Marita Aronson ingick också i den flervetenskapliga referensgrupp som bildades inför huvudstudien.
Metod och forskningsstrategi
psykologens omedelbara intryck. I den andra pilotstudien fördjupades och ut-vecklades samarbetet mellan psykologen och mig själv, vilket ytterligare ökade min förståelse för komplexiteten i de studerade skolsituationerna.
Den flervetenskapliga och gemensamma förståelse som utvecklades under pilotstudierna var betydelsefull för de fortsatta studierna, då samarbetet övergick i en mer extensiv form av samverkan med andra företrädare för olika kun-skapsområden och verksamheter inom sjukhuset. Vilka forskare och yrkes-företrädare jag samverkade med varierade för de olika syndromen. Genom min studies anknytning till medicinska forskningsprojekt gällande de olika syn-dromen, deltog jag också i flervetenskapliga forskningsnätverk kring syndromen 22q11 och TS. Dessa bestod vardera av ett stort antal forskare och yrkes-verksamma inom sjukhuset, exempelvis olika slag av specialistläkare, psyko-loger, logopeder, neuropsykiatriker, sjuksköterskor och socionomer. Ett närmare samarbete utvecklades för 22q11 med specialistläkaren och tillika forsknings-ledaren för det medicinska projektet kring diagnosen samt för TS med en behandlingsansvarig sjuksköterska, en psykolog och en socionom. Samarbetet bestod av återkommande möten med erfarenhetsutbyte, där den pågående stu-dien diskuterades utifrån våra olika perspektiv och erfarenheter samt utifrån mina intryck från skolbesök och lägesbeskrivningar under pågående analyser.
Jag deltog i samverkansträffar med forskare inom psykologi, medicin och socialt arbete, nätverksträffar och konferenser med professionella inom sjuk-vården samt föräldraträffar i olika former. Konferenserna var dels forsknings-konferenser, dels konferenser i samband med familjeträffar, anordnade av natio-nella föräldraföreningar för familjer med barn med samma diagnos. Dessutom medverkade jag tillsammans med forskare inom medicin, psykologi och socialt arbete vid Ågrenskas familjeveckor för familjer med barn med samma diagnos33. Anteckningar från dessa tillfällen inklusive respons från deltagarna på det fram-växande resultatet i olika stadier ingår som data och bidrag vid analyserna. Lägesbeskrivningar från pågående analyser presenterades och diskuterades dess-utom vid flervetenskapliga forskningskonferenser34.
Under den avslutande formuleringsprocessen vid sammanställandet av avhandlingsrapporten läste forskare på de olika syndromen hela eller delar av texten och kommenterade utifrån sina perspektiv och specialkunskaper. Det bi-drog på olika sätt till den slutliga utformningen av text och innehåll. Speciellt stor inverkan hade kommentarer från den psykolog som ingått i referensgruppen och som medverkat under hela forskningsprocessen. Samverkan sker också i på-gående skrivande av vetenskapliga artiklar.
33 Ågrenska är ett kunskapscentrum som bedriver olika verksamheter för barn och ungdomar med funktionshinder, deras familjer och övriga i den närmaste omgivningen, till exempel skolpersonal. I samband med familjeveckor ges nyhetsbrev ut, med aktuell information om diagnosen, på grundval av föreläsningar och fallbeskrivningar.
34 Nämnas kan den årliga konferensen inom det Nordiska nätverket för handikappforskning (NNDR), konferens kring specialpedagogisk forskning anordnad av Göteborgs universitet, Svenska barnläkarföreningens årsstämma, konferenser anordnade av Allmänna Barnhuset kring fosterbarns skolgång respektive barn med alkoholfosterskador samt konferens kring projekt med ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen.