Intervjuer används ofta som ett komplement till deltagande observationer vid fältstudier (Bogdan & Biklen, 1992; Burgess, 1984; Hammerley & Atkinson,
Metod och forskningsstrategi
1995; Patton, 1990). De kan hjälpa forskaren att få insikt i det, som inte kan observeras eller ge fördjupad förståelse kring observerade fenomen. Genom att kombinera de båda metoderna, kan man både följa det som händer samt få deltagarnas uppfattningar och reaktioner kring det. Beach (1995) beskriver två slags intervjuer som är vanliga vid etnografisk forskning.
One is the formal interview; where the researcher asks to speek with a potential informant for the purpose of interviewing him or her about research specific issues at a location agreed upon in advance. The other is field interviews which involve the researcher creating conversation about research issues with other participants ”in the field”. (s. 75)
I likhet med Beach (1995, 1997) användes båda formerna av intervju. Utmärkan-de för Utmärkan-den typ av kvalitativa intervjuer ”Interviews as Conversations” som genomfördes i studien var, att de kan ses som samtalshändelser (Burgess, 1984; Mishler, 1991; Beach, 1997), där samtalet konstrueras gemensamt av intervjuare och intervjuad och innebörden av frågor och svar är kontextgrundade. Det är enligt Mishler viktigt, att miljön där intervjun sker känns naturlig. Varje intervjusituation är unik och respekt för den andres inställning är grundläggande. Syftet är att få den andre att vilja och våga berätta. Oreflekterade uppfattningar kan bli medvetna genom samtalet. Det sociala kontraktet, det vill säga hur den intervjuade förstår intervjuarens avsikter, är betydelsefullt för intervjuns förlopp. För den intervjuade ingår intervjun ofta i ett personligt sammanhang, medan forskaren är ute efter något speciellt och har hela tiden sitt syfte i tankarna. Frågorna bestäms inte helt i förväg utan konstrueras utifrån det som sägs. För att fördjupa förståelsen kan man använda spegling, fördjupning, knyta ihop och ställa utsagor mot varandra eller bli personlig. Det gäller hela tiden att vara sensibel och kunna känna av hur mycket man kan ”pressa” den intervjuade, ha strategier för hur man löser blockeringar samt försöka följa den intervjuades förståelse. Under intervjun görs tolkningar utifrån det som sägs genom intervjuarens orientering mot processen. Vid en bra intervju uppnås en gemensam förståelse av den intervjuades uppfattning av fenomenet. Intervjun in-gick i studien naturligt i anslutning till observationerna, exempelvis när läraren hade några minuter över, när eleverna arbetade självständigt eller på väg från klassrummet till personalrummet.
Forskaren passar alltså på att ställa frågor så fort tillfälle ges. Intervjun är därigenom svår att skilja från andra forskningsaktiviteter och samtalet avbryts ofta innan det avslutats. Kvale (1997) menar att samtal som vävs in i naturliga aktiviteter ger en mer fullständig bild än en intervju i intervjuarens arbetsrum. En fördel med denna form av intervjuer är att forskaren kan vara följsam och direkt anknyta till rådande situation men det begränsar möjligheterna att anteck-na och att spela in på band (Patton (1990). Beach (1995, 1997) diskuterar för- och nackdelar med att spela in intervjuer och anger flera skäl till, att han föredrar att inte bandinspela. Förutom att inspelningen kan påverka den information den intervjuade är villig att ge, menar Beach att den långa tid det tar att lyssna på och skriva ut intervjuer ibland inte är befogad i förhållande till det som uppnås. Det viktigaste skälet är dock att man i etnografiska studier inte i första hand är ute efter den exakta ordalydelsen, utan meningen i det som sägs. Beach anser att
kvaliteten på intervjun blev bättre när han antecknade i stället för att spela in på band. Den bandade intervjun ger däremot forskaren större möjligheter att i efterhand studera samtalsmönster, forskarens inflytande på det som sägs, samspelet och maktbalansen – graden av ”Co-structuring” – i intervju-situationen.
Beach (1995, 1997) anger relevanta skäl för att inte spela in på band. Då studiens ämnesinnehåll av deltagarna ofta upplevdes som känsligt, bedömde jag att bandinspelning skulle ha begränsat den information jag skulle få. Det prövades vid några intervjuer i den andra pilotstudien. Liksom Beach upplevde jag mig själv som mer passiv under intervjun och vid utskrivandet var jag huvudsakligen inriktad på att uppfatta den exakta ordalydelsen i stället för innehåll och mening i det som sades. Vid analys av utskriften upplevde jag det svårare än vid obandade intervjuer att lyfta mig från ordnivå till innehålls- och meningsnivå. Dessa erfarenheter liksom tidsfaktorn, på grund av det stora antal samtal som ingick i studien, motiverade att anteckningar i stället låg till grund för utskrifter.
Skolan utgör en arbetsplats där lärare och annan personal ständigt är inbe-gripna i olika aktiviteter. Det var därför svårt att under skoldagen, om det inte planerats i förväg, få tillfälle till längre samtal. Det är vanligt (Bogdan & Biklen, 1992) att forskaren bestämmer tid för en mer formell intervju mot slutet av observationsperioden, för att komplettera och få mer specifik information utan avbrott av pågående aktiviteter. Samtalen i anslutning till observationerna kom-pletterades med en längre intervju vid skoldagens slut, då jag också allt efter önskemål informerade och svarade på frågor angående det aktuella syndromet. Oftast deltog klassföreståndaren samt speciallärare och/eller elevassistent som arbetade i klassen/gruppen. Intervjuer med skolledare gjordes inte separat men i flera fall deltog en skolledare vid intervjun. Samtalens längd varierade mellan 30 minuter och 90 minuter, dels beroende på personalens möjligheter att avsätta tid, dels på intresset för ett ömsesidigt utbyte. Jag utgick i första hand från reflek-tioner kring observareflek-tionerna och använde alltså inte någon i förväg bestämd intervjuguide. Frågorna fokuserade det pedagogiska arbetet. Därvid vidgades frågorna till ett vidare sammanhang som innefattade strategier, planer samt ställ-ningstaganden och motiveringar på individ- grupp- och organisationsnivå.
Vid skolbesöken tog jag också del av planer i form av individuella åtgärds-program samt övergripande planer av olika slag och diskuterade dessa med skol-personalen. Då det inte klart uttalats vid den första kontakten via föräldrarna att jag skulle få ta del av åtgärdsprogrammen varierade tillgängligheten. I de fall där åtgärdsprogram fanns och det ansågs möjligt, fick jag antingen en kopia eller ta del av dem på plats under dagen. Denna form av datainsamling utgör komple-ment till övriga data och har av beskrivna orsaker inte konsekvent genomförts på alla skolor.
Intervjuerna med föräldrar före skolbesöket innebar, att jag sökte information om barnets skolgång och förhållanden i skolsituationen som föräldrarna bedöm-de som viktig för studiens syfte och genomföranbedöm-de. Efter skolbesöket bedöm-delgav jag föräldrarna intryck från mitt besök och samtal fördes med det som utgångspunkt, varvid jag sökte bekräftande, motsägande och kompletterande information samt föräldrarnas uppfattningar om det jag delgivit dem. Av etiska skäl intervjuades
Metod och forskningsstrategi
eleverna inte systematiskt, då ett antal föräldrar inte ville att deras barn skulle bli direkt berörda av studien. Många elever och även syskon deltog dock vid samtalen i hemmet och tillförde viktig information. I några fall inverkade sys-kons närvaro hämmande på samtalet, då de drog till sig uppmärksamhet på bekostnad av fokuseringen på studiens syfte. En flicka som ingick i studien erbjöd sig att ta en promenad med mig efter samtalet och gav då en ingående bild av, hur hon upplevde sin situation samt gjorde reflektioner kring existen-tiella frågor i anslutning till identitet och framtidsutsikter.
ANALYSPROCESS
Analysen fokuserade i enlighet med de två frågeställningarna i syftet dels förut-sättningar och villkor, sammanhang och relationer av betydelse för hur skolsituationerna gestaltade sig, dels syndromdiagnosens funktion och betydelse. Beskrivningar av tillvägagångssätt vid analyser enligt olika kvalitativa forskningsinriktningar som etnografi, grounded theory och fallstudier flyter in i varandra och samma referenser återkommer. Hammersley och Atkinson (1995) anser att tillvägagångssätt vid kvalitativa analyser inte direkt kan kopplas till den enskilda metoden, utan att det är det aktuella forskningsobjektet samt studiens inriktning och syfte som avgör hur analysen bäst genomförs. Mina analyser har influerats av olika forskares beskrivningar (Alvesson & Sköldberg, 1994; Beach, 1995, 1997; Bogdan & Biklen, 1992; Hammersley & Atkinson, 1995; Merriam, 1994, 1998; Saar, 1999).