Elever och deras vårdnadshavare gav sitt medgivande för barnens deltagande genom att underteckna och returnera ett brev som beskrev studien och forskningsetiska principer och riktlinjer
(Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 2007; Codex 2010). För att garante-ra deltagarnas anonymitet i enlighet med de forskningsetiska principerna är alla namn fingerade enligt principen att begynnelsebokstaven på skola, lärare och elev är densamma. Lärare och elever från Falkskolan har namn som börjar på ”F” och Svanskolan på ”S”. Elever som framträder mest i den löpande texten med annat modersmål än svenska, har namn som är tvåstaviga och de som har svenska som modersmål har enstaviga namn. Lärarna har trestaviga namn, Frideborg och Siglinda. All information som skulle kunna röja deltagarnas identitet har tagits bort eller avidentifierats.
Jag har förståelse för att villkoren för lärare och elever vid de två skolor är olika, vilket påverkar såväl undervisning som texter. Båda lärarna har lång yrkeserfarenhet, och jag hyser stor respekt för deras yrkeskunnande. Utifrån respektive skolas sociala praktik har jag eftersträvat att förstå undervisningen, texterna, lärarna och eleverna. Jag har försökt att med känslighet för skolornas olikheter gå in i tolkningsprocessen med en dia-logistisk hållning. Det innebär att jag har utgått från att olikheterna sätter spår i texter och praktik, och jag som uttolkare går in i en dialog i en den praktik som både elever, lärare och jag för tillfället är en del av.
3 Teori och analysmetod
Den teoretiska basen i denna avhandling utgår från systemisk-funktionell lingvistik (Halliday 1978), kritisk diskursanalys (Fairclough 1995a), dialogistisk språkteori (Bachtin 1981; Linell 2007) och skriftbruks-forskning (Gee 1990; Barton 2007). En sådan bas utvecklas i studien i gränssnittet språk som text, system och handling i praktik. Genom språket skapas mening i ”samspel mellan system och beteende” (Berge 1999:24, min översättning); varje yttrande ingår i ett sammanhang och i yttrandet samverkar språkets innehållsliga, sociala och textstrukturella sidor. Sam-manhangen i denna avhandling utgörs av de undervisningspraktiker, där elevtexterna har producerats. I studien undersöks elevtexterna och under-visningspraktikerna där elever och lärare deltar och skapar mening.
Här redovisas hur teorier och centrala begrepp används i studien. En grundläggande ståndpunkt är här liksom i min tidigare studie (Bergh Nestlog 2009a) att texter är yttranden som skapas i sina specifika sociala och diskursiva sammanhang (Fairclough 1992; Fairclough 2001) och att texter kan betraktas utifrån sina ideationella, interpersonella och textuella metafunktioner (Halliday 1978). Studien är inriktad på elevernas texter, men också på elevernas förståelse av sina texter och sitt skrivande. Därför används teorier och analytiska begrepp för att kunna beskriva och tolka dels den diskursiva praktiken, det vill säga undervisningspraktiken, dels deltagarnas meningsskapande i text och diskursiv praktik.
Med stöd i min licentiatavhandling förutsätts eleverna i en kvalificerad skrivundervisning ha stora möjligheter att skriva välstrukturerade och fungerande texter. En sådan undervisning leds av en lärare med djupa kunskaper om text, skrivande och lärande, en lärare som bygger upp lämpliga stödstrukturer10 tillsammans med eleverna under hela lärprocessen (Wood, Bruner m. fl. 1974; Rose 2005). En sådan process kan beskrivas genom transaktionscirkeln (se figur 1), som är en central utgångspunkt här. Cirkeln som förutsätts ingå i den diskursiva praktiken
utgår från att skriftspråklig utveckling kan ske genom produktion och reception av text och genom transaktioner – oftast via samtal – om text. Begreppet transaktion används för att visa att meningsskapande pågår i sammanhang där överföringar av idéer, språkliga former och sociala bete-enden ständigt pågår i ett växelspel mellan och inom deltagarna. Begreppet transaktion används istället för interaktion för att signalera att den sociala dimensionen är historiskt och kulturellt specifik och delad mellan deltag-arna inom en diskurs, eftersom de skapar mening gemensamt genom talade och skrivna texter. Vid transaktion påverkas och inbegrips parterna ömsesidigt, och situationen betraktas som en helhet genom ett givande och ett tagande av idéer och ageranden som manifesteras i parternas texter. Interaktion innebär inte nödvändigtvis någon ömsesidig påverkan, utan ingående parter ses som separerade (Bachtin 1952–1953/1997; Rosenblatt 1992). Transaktion avser meningsskapande processer både vid skrivning och vid läsande.
En förståelse inom dialogistisk teoribildning som jag också ansluter mig till, är att tänkande tar form i världen. Även om tänkande och lärande sker inom individer är det alltid tillsammans med resurser, personer eller arte-fakter från den sociala omgivningen (Linell 2005; Linell 2011:437). I enlighet med ett sådant resonemang förutsätts individer ständigt ingå i transaktioner i världen och på så sätt skapa mening för sig själva och andra. Ett sätt att uttrycka det är att transaktioner sker i dialog, antingen i samtal med andra eller med sig själv – interpersonell eller intrapersonell trans-aktion (jfr Sfard 2008). I det sistnämnda fallet förutsätts med en dialog-istisk syn, att den yttre omgivningen på något vis har kommunicerat med personen även om det inte kunnat registreras som samtal med någon. Transaktionerna sker framför allt genom språkliga aktiviteter som att tala, skriva, läsa och lyssna, men också genom tecken och uttryck av andra slag så som symboler, bilder och gester.
I avsnitt 3.1 förs resonemang om diskursanalys i ett skolperspektiv. Detta är en utgångspunkt för denna studie. I avsnitten 3.2 och 3.4 vidare-utvecklas de specifika teorier som används i studien och som har direkt anknytning till forskningsfrågorna. Avsnitt 3.2 handlar om den diskursiva praktik där produktion och reception av texter försiggår, undervisnings-praktiken där man skriver och läser. Avsnitt 3.3 inleds med ett resonemang om meningsskapande i och genom text utifrån systemisk-funktionell och dialogistisk språksyn. Inledningen i 3.3 följs av en fördjupning om indivi-ders meningsskapande som transaktioner vid textreception i 3.3.1, och textproduktion i 3.3.2. Dessa teorier leder i avsnitt 3.4 vidare till en ut-veckling av transaktionscirkeln, en förklaringsmodell för meningsskapande i och genom texter. För att förstå dynamiken vid textproduktion och möj-ligheterna under meningsskapandet utreds begreppen om rörlighet i text samt rörlighet och inriktning i praktik i avsnitt 3.5. Sist i kapitlet, i avsnitt
3.6 redovisas de analysmetoder och analysprocesser som är aktuella för analys av texter och kontexter.