Sekvenskopplade texter

4 av de 12 texterna som visas i bilagorna 1–12 är tydligt sekvenskopplade (se tabell 12). Sets text har drag av båda kategorierna och de sekvens-kopplade dragen framträder framför allt på mellannivåer i hans text. Be-greppet sekvenskopplad ska inte blandas samman med textsekvens. Det förstnämnda begreppet syftar på det drag texterna har av att textenhet läggs till textenhet i en horisontell räcka, en additiv och ibland associativ princip för textuppbyggnad.

Tabell 14. Elevtexter med sekvenskopplade drag

Elev Årskurs Skrivprojekt Skola

Faraz 5 Florin 5 Fjona 5 Firmesk 5 Klasstidning Falkskolan Set 4 Samhällsorienterad ämnestext ^Svanskolan

Som exempel på sekvenskopplade texter visas analysen av Faraz grupptext i figur 23. Han skriver texten tillsammans med Florin och två andra kam-rater inom tidningsprojektet i årskurs 5.

Figur 23. Faraz grupptext från årskurs 5

Texten är uppbyggd av 32 minsta funktionella textenheter enligt figur 24 nedan.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 FBK X

Hur blir man medlem i X?

I fotbollen är man medlem genom att komma till träningen och ta ett snack!

Hur gammal måste man vara för att vara med i klubben? Man börjar från 6 år

fast de flesta börjar från 9 år. Hur många medlemmar finns det? Vilka åldrar? Pojkar och flickor? Sammanlagt 220 barn 5 pojklag

och ett seniorlag. Inga flicklag,

Sedan när har FBK X funnits? Sen 1962 oktober 22

Hur ska man bli riktigt bra på fotboll? Man måste ha stor vilja

Man måste ha talang Jobba hårt

för att uppnå sina mål Bra tränare som kan lära bra

Och tur att inte skada sig med mera……. Hur hinner du med alla saker

t.ex. träning eller matcher?

Är ansvarig för läget och bra organisation och ha kul med det man håller på med Vad finns i först förbandslådan?

Sårförband, Vätska för att tvätta sår, Klisterbinden, Kylsprej,Fotbollstejp, Sax, Bomull, Plåster, värmeelement m,m

Jobbar du med detta eller är det ideellt arbete? Det är ideellt arbete,

sportchef och tittar runt och kontrollerar.

I föregående avsnitt visades Saras text med numrering av textenheter och reliefen markerad i figur 21, som motsvaras av figur 25 här. Eftersom Faraz text är så omfattande och dessutom har ett repetitivt figurmönster, redovisas inte analysen på samma sätt som i föregående avsnitt. Läsaren fick en tydlig ledning genom analysen av Saras text och på så sätt blev analysprocessen förhoppningsvis klarlagd. Faraz text har genomgått samma analysprocess. För att inte överlasta texten har jag gjort bedömningen att analysen inte behöver skrivas ut lika tydligt i detta avsnitt.

I Faraz text aktualiseras åtta teman som vart och ett framställs i texten genom skribenternas fråga följt av informantens svar. Den retoriska struk-turen visar på så sätt en enkelhet genom att varje fråga och svar står för sig själva utan att egentligen visa hur de åtta blocken hänger samman med varandra. Fråga och svar motsvarar problem och förklaring i den förklarande sekvensen.

Retoriska strukturer och funktionella relationer mellan kärnor och satelliter

(RST)

Textenheter i förklarande textsekvens Fråga och svar –

konjunktion Fråga och svar – konjunktion Fråga och svar – konjunktion Fråga och svar – konjunktion Fråga och svar – konjunktion Fråga och svar – konjunktion Fråga och svar – konjunktion Lista med 8 likställda tematiska kärnor. I varje kärnblock finns 2–6 textenheter som utgör de minsta kärnorna.

Fråga och svar – konjunktion Inom de 8 blocken med intervjufråga och intervjusvar finns ytterligare 1– 2 textnivåer med 16 konjunktionellt relaterade och 2 disjunktionellt relaterade block, samt 5 satelliter som relateras genom utarbetning av de tematiska kärnorna och 1 satellit som utgör ett syfte till kärnan.

Varje fråga utgör ett problem och svaret en förklaring.

110

I figur 25 visas en sammanfattande sammanställning av de funktionella relationerna på den översta nivån, näst översta nivån och underliggande nivåer i de tre första kolumnerna (jfr figur 26). I högerkolumnen anges de delar som ingår i den förklarande textsekvensen och hur de är kopplade till de funktionella relationerna i texten.

I figur 26 nedan visas den retoriska strukturen över texten i sin helhet. Numreringen bygger på analysen av minsta funktionella textenheter (se figur 24). Textenheterna är relaterade i fyra textnivåer med 9–21 block av textenheter på varje nivå. RST-analysen visar att texten domineras av kärnor i likställda relationer, 52 kärnor i 26 likställda relationer (ramar för-bundna med bågar). Det finns 6 satelliter i texten relaterade till lika många kärnor (ramar förbundna med pil riktad från satellit mot kärna).

Förgrunden markeras med fetstilta ramar och siffror. Blå skuggning markerar ideationellt och gul textuellt kategoriserad relation mellan text-block (se vidare nedan).

När vi studerar figuren nedan uppifrån och ner, ser vi att texten är uppbyggd i fyra nivåer med textblock, kärnor och satelliter markerade med ramar. På översta textnivån framträder åtta block med likställda kärnor relaterade till varandra genom en tematisk lista. Varje block i den under-liggande nivån är uppdelat i två likställda kärnor konjunktionellt relaterade till varandra. På den översta och näst översta nivån är således alla block kärnor. Även på den tredje nivån är det mest kärnblock, 6 av 9, ett av dessa utgör en disjunktion och de andra är konjunktioner. De tre satelliterna på denna textnivå kopplas till kärnorna genom utarbetning. Fördjupningarna på den fjärde och nedersta textnivån, kan härledas till två av de översta kärnblocken, 7–12 och 15–22 (se figur 26). Där finns tre satelliter relate-rade till kärnorna genom utarbetning och syfte. Dessutom finns på fjärde nivån tre kärnor relaterade som konjunktioner.

Figur 26. RST -analys av Fara z gr upptext – hi erarkier och re lief

111

Figur 26. RST-analys av Faraz grupptext – hierarkier och relief

Figur 26. RST -analys av Fara z gr upptext – hi erarkier och re lief

Vi kan notera att texten karaktäriseras av många framträdande relationer med textuell metafunktion. På de två översta textnivåerna är dessa helt dominerande. Däremot på de nedersta textnivåerna framträder några idea-tionella relationer, som visar hur idéer och logiska samband utvecklas. Relationer med interpersonell metafunktion är inte alls märkbara.

Således visar RST-verktygen inte tecken på att texten är i dialog med läsaren. RST-analysen visar däremot att texten till största delen byggs upp med den typ av relation som är mest öppen för betydelsetolkning av inne-hållsliga och personliga kopplingar. I texten finns några relationer där idéer utvecklas och logik klargörs. De flesta sådana är av kategorin utarbetning.

Parallellt med RST-analysen som hittills redovisats, framträder textens relief för läsaren. I reliefanalysen av texten får läsaren alltså ingen vägled-ning genom interpersonella metafunktioner, eftersom sådana inte framträ-der i texten. Texten byggs upp enligt principen fråga–svar. Intervjufrågorna utgör kärnor, och dessa tillsammans med kärnorna i svaren träder alla fram som viktiga textenheter. I den ursprungliga texten markerades intervju-frågorna med fet stil och punktlista, vilket kan tolkas som en markering till läsaren att de ska placeras i förgrunden. Minsta funktionella kärnor i frågor och svar, 28 stycken definieras därför som förgrund. De utgör alla minsta funktionella textenheter som är kärnor i texten på de tre nedersta textnivå-erna. Eftersom alla dessa minsta funktionella enheter av kärnor har sitt ursprung i likställda kärnblock, inte satellitblock, på de översta textnivå-erna, innebär det att hela förgrunden står på samma textnivå. Likställda kärnblock betyder att ingen över- och underordning visar sig, vilket är en förklaring till att förgrunden inte heller kan ordnas i olika nivåer. Av totalt 32 textenheter bildar 4 textens bakgrund. Dessa markeras med mager stil och indrag i figur 27 nedan. Förgrunden markeras med fet, understruken stil. I kolumnen till vänster anges textenheternas nummer. Rubriken står utanför analysen och får därför nummer 0.

Relief- och RST-analysen visar att nästan allt framträder som lika vik-tigt i texten genom textens förgrund, och att bakgrunden som ska under-bygga förgrunden är minimal.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 FBK X

Hur blir man medlem i X?

I fotbollen är man medlem genom att komma till träningen och ta ett snack!

Hur gammal måste man vara för att vara med i klubben? Man börjar från 6 år

fast de flesta börjar från 9 år.

Hur många medlemmar finns det? Vilka åldrar? Pojkar och flickor? Sammanlagt 220 barn 5 pojklag

och ett seniorlag. Inga flicklag,

Sedan när har FBK X funnits? Sen 1962 oktober 22

Hur ska man bli riktigt bra på fotboll? Man måste ha stor vilja

Man måste ha talang Jobba hårt

för att uppnå sina mål

Bra tränare

som kan lära bra

Och tur att inte skada sig med mera……. Hur hinner du med alla saker

t.ex. träning eller matcher?

Är ansvarig för läget och bra organisation och ha kul med det man håller på med Vad finns i först förbandslådan?

Sårförband, Vätska för att tvätta sår, Klisterbinden, Kylsprej,Fotbollstejp, Sax, Bomull, Plåster, värmeelement m,m

Jobbar du med detta eller är det ideellt arbete? Det är ideellt arbete,

sportchef och tittar runt och kontrollerar.

Skriven av: [NN], Florin, Faraz, [NN] Figur 27. Relief i Faraz grupptext

I den förklarande textsekvensen är problem och förklaring centrala enheter. Dessa motsvaras av intervjufråga och intervjusvar i texten, vilket också stärker den föreslagna reliefanalysen i figur 26 och 27. Att textsekvensens centrala enheter framträder i förgrunden är väntat (Bergh Nestlog 2009a:55–59). Om svaren hade varit utförligare och mer resonerande eller om svaren utvecklats ytterligare med hjälp av följdfrågor, hade det bidragit till att bilda en fördjupande bakgrund. Men så är inte de befintliga texterna uppbyggda.