Fortsatt forskning

Vi anser att det behövs mer forskning om hur elever i segregerade skolformer upplever och har upplevt sin skolsituation samt vilka konsekvenser det gett för deras framtid. Enligt våra erfarenheter bedrivs det alltför sällan regelrätta uppföljningar och utvärderingar i ett längre perspektiv, efter att de segregerade eleverna har avslutat sin skoltid. Det hade varit intressant att ur ett longitudinellt forskningsperspektiv återkomma till studiens undersökningsgrupper, för att på så sätt följa deras utveckling i livet och då även se på likheter och/eller skillnader i ett genusperspektiv. Även Sandén påpekar det angelägna i att fortsätta undersöka hur det går för segregerade elever i ett längre perspektiv när de har slutat skolan och blivit vuxna.

Ett annat naturligt steg för att närma sig bredare kunskaper om vad segregerade skolmiljöer egentligen innebär och hur de påverkar eleverna är att man, från Lärarhögskolans specialpedagogiska institution, gör regelbundna studier i olika segregerade verksamheter. Allt för att hålla sig ajour med verkligheten och höra ”värstingarna” tycka till. Denna kunskap måste sedan via föreläsningar bibringas kommande specialpedagoger. Våra erfarenheter av den specialpedagogiska utbildningen är att man alltför ensidigt koncentrerat sig på segregeringens nackdelar och inte fört fram dess fördelar.

Är det rimligt att sträva efter att alla lärare ska ha samma utbildning och kompetens? Nej, det menar vi inte, men däremot förespråkar vi en utbyggnad av befintlig grundutbildning så att den även omfattar både studier och praktik inom det specialpedagogiska fältet. Man kan läsa sig till mycket, men den ”räliga” verkligheten är den bästa ”läroboken”.

7.6 Slutsatser

Avslutningsvis vill vi, med nedanstående punkter, ge en översikt över de slutsatser som vi har funnit centrala och viktiga i vår undersökning:

• Lärarens omedvetna och negativa förhållningssätt, bristande insikt och engagemang kan vara början till segregering.

• Vi anser att lärare i allmänhet måste agera som reflekterande praktiker, dvs. man måste vara medveten om vad man gör, på vilket sätt, varför och för vem.

• Eleverna efterlyser mer ”äkta möten” med tid för samtal och personliga relationer där man ger och tar av varandras erfarenheter.

• Ingen elev upplever negativa konsekvenser eller stigmatisering av segregeringen men väl av den vanliga skolan, den s k inkluderingen.

• Den segregerade skoltiden har medfört större och fler möjligheter för eleven att utvecklas efter sin förmåga kognitivt, emotionellt och socialt.

• Eleverna upplever att det finns ett stort behov av kompetenta och konstruktiva konfliktbearbetningar.

• Utifrån ett lärare – elev perspektiv är förmågan till empati och sympati avgörande för hur relationsutvecklingen blir.

• KASAM begreppen; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet bör medvetandegöras och genomsyra elevens skolsituation.

• Behov av utökade studier och praktik inom det specialpedagogiska fältet i lärarutbildningen, är nödvändigt enligt oss.

En bra lärare kan få resultat med vilken metod som helst, medan en dålig kan förstöra vilken metod som helst

Referenser

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Köping: Natur och Kultur. Bell, J. (2000). Introduktion till Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur Dahlin, B, Ingelman, R. & Dahlin, C. (2002). Besjälat lärande.

Lund: Studentlitteratur.

Danielsson, L. & Liljeroth, I. (1996). Vägval och växande. Stockholm: Liber. Ely, M. & Anzyl M. (1993). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken. Lund:

Studentlitteratur.

Engquist, A. (1997). Om konsten att samtala. Smedjebacken: Rabén och Prisma

Goldstein, A. P., Glick B. & Gibbs, J. C. (2001). ART, Aggression, Replacement, Traning. Malmö: Prinfo/Team Offset & Media.

Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur.

Gustavsson, L. H. (2004). Se barnet, se dig själv! Stockholm: Norstedts Förlag. Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket

(Best. nr. 98:396).

Holm, O. (2002). Det kloka samtalet. Malmö: Liber

Hult, S. & Waad, T. (2004). Det salutogena ledarskapets betydelse. Vårdfacket nr 8, www.salutogenes.com/, hämtad 2005-03-15.

Johannessens, E. (1997). Barn med socio-emotionella problem. Lund: Studentlitteratur. Johansson, B. & Svedner, P. -O. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.

Uppsala: Kunskapsföretaget

Juul, J. & Jensen, H. (2003). Relationskompetens. Stockholm: Runa. Kinge, E. (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov.

Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Landin, M. & Hellström, C. (2003). Lärarledarskap. Göteborg:

Förlagshuset Gothia

Liljegren, B. (2000). Elever i svårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Lind, E. (2001). Medkompis, medling och konflikthantering i skolan. Jönköping: Brain Books AB.

Läroplaner för förskoleklasser och fritidshem, det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Lfö 99, Lpo 94 och Lpf 94.

Stockholm: Utbildningsdepartementet..

Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering. Lund: Studentlitteratur. Merriam B. S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur

Måhlberg, K. & Sjöblom, M. (2002). Lösningsinriktad pedagogik, Mareld: Smedjebacken. Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Normell, M. (2004). Ur pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur.

Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken. Göteborgs universitet: Institutionen för specialpedagogik, specialpedagogisk rapport nr 11.

Repstad, P. (1999). Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur.

Salamancadeklarationen (1996). Svenska Unescorådets skriftserie 1996:4. Sandén, I. (2000). Skoldaghem. Malmö: Reprocentralen, Lärarutbildningen

Sandén, I. (2004). Vetenskaplighet ur ett kvalitativt perspektiv. Malmö: Reprocentralen, Lärarutbildningen. Kompendium.

Sandberg J. & Targama A. (1998). Ledning och förståelse. Lund: Studentlitteratur. Sternudd, M. M. F. (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran? Stockholm:

Elanders Gotab.

Vernersson, I.-L. (2002). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Bilaga 1

Intervju

Med f d elever som fått sin skolgång förlagd till antingen skoldaghem, en s k helsegregerad skolform, eller i en särskild undervisningsgrupp på sin grundskola på sin grundskola, en s k halvsegregerad skolform.

Nutida frågor

Fråga 1 Kan du berätta med dina egna ord hur ditt liv ser ut nu? Våra hjälpfrågor: • Familjerelationer? • Studier? • Kompisar? • Boende? • Tjejer? • Fritidsintressen? • Jobb? Retrospektiva frågor

Fråga 2 Berätta vad du gjorde efter att du slutade på X skolan och den lilla gruppen.

Fråga 3 Hur upplevde du din skolgång innan du började i den lilla gruppen? Våra hjälpfrågor:

• Kompisarna? • lärares bemötande? • lektioner/motivation?

• Vilka var dina tankar om framtiden?

Fråga 4 Vilka tankar hade du när du fick reda på att du skulle var med i den lilla gruppen?

Våra hjälpfrågor:

• Hur reagerade din familj? • Vad sa dina kompisar? • Positivt/negativ?

Fråga 5 Tänk tillbaka på den tiden då du gick i den lilla gruppen och berätta för mig vad du minns från den tiden?

Våra hjälpfrågor:

• Fanns det något som var bra? Förklara.

• Fanns det något som var mindre bra? Förklara.

Fråga 6 Upplevde du någon skillnad mellan att gå i den lilla gruppen och i den stora gruppen?

Våra hjälpfrågor:

• Studier? • Bemötande? • Kompisrelationer?

• Samtalen och konflikthantering?

Fråga 7 Har din tid i den lilla gruppen betytt något för din syn på dig själv? Våra hjälpfrågor:

• Att klara av saker? • Att du duger som du är?

Fråga 8 Vet du varför du började i den lilla gruppen? Våra hjälpfrågor:

• Kan du ge exempel på typ av bekymmer som du hade då?

• Hur fick hjälp att arbeta med dom där?

Fråga 9 Upplever du att du har likartade bekymmer (problem) idag som du hade då? Våra hjälpfrågor:

• Kan du ge exempel?

Fråga 10 Förändrades du undertiden du gick i den lilla gruppen? Våra hjälpfrågor:

• Studiemässigt/Inställningen till skolan och lusten att lära?

• Bland kompisarna?

• Att stå emot grupptryck, impulser och inre och yttre aggressivitetshantering?

• Moraliskt, uppfattningen/känslan för rätt och fel? • Humöret och det allmänna måendet?

• Vad hade du för tankar om framtiden?

Fråga 9 Tänk tillbaka på den tiden då du var med i den lilla gruppen, skulle du velat ändra på något då och i så fall vad?

Våra hjälpfrågor:

• Hur tror du att det hade gått om du fick möjligheten at5t börja på skoldaghem respektive i en liten grupp?

Fråga 10 Hur tycker du att lärarna var i den lilla gruppen respektive i den stora? Våra hjälpfrågor: • Likheter/olikheter? • Respekten? • Kraven? • Stöd?

• Trodde dom på dig? Hur minns du det? • Förståelsen?

• Inställning/attityden? • Intresset?

Fråga 11 Vilka kompisar träffar du nu? Våra hjälpfrågor:

• Vad gör ni när ni träffas?

Framtids frågor

Fråga 15 Vad har du för tankar om din framtid? Våra hjälpfrågor:

• Familjerelationer och fru och barn? • Studier? • Kompisar? • Boende? • Tjejer? • Fritidsintressen? • Jobb?

Fråga 16 Tror du att tiden i den lilla gruppen har påverkat dessa tankar inför framtiden och så fall på vilket sätt?

Våra hjälpfrågor:

• Tron på dig själv, att du duger

• Tron på din förmåga att klara av skolarbete • Tron på din sociala kompetens