Bell (2000) diskuterar biasens (skevhetens) risker för trovärdigheten av resultatet. Det är viktigt att ha i åtanke att man som intervjuare kan påverka respondenterna på ett eller annat omedvetet sätt. Bell menar att man kan undvika allvarligare former av bias om man är flera
intervjuare: ”Om man använder sig av flera intervjuare kan allvarligare former av skevhet bli uppenbara i resultaten - om en enda intervjuare sköter alla samtal kan en sådan snedvridning förbli omedveten” (s 123). Eftersom våra respondenter har en gammal relation med oss intervjuare, finns det risk att de vill göra oss till lags och ger oss de svar som de tror att vi vill ha. Detta finner vi även stöd i när Bell refererar till Borg (1981) med följande:
En stark vilja hos respondenterna att göra intervjuaren till lags, en vag antagonism, mellan intervjuare och svarspersonen eller en tendens hos intervjuaren att försöka få fram sådana svar som stöder förutfattade meningar är exempel på faktorer som kan bidra till att resultaten från intervjuerna blir skeva. Man brukar kalla den typen av effekter för respons- eller
intervjueffekter (s 123).
Eftersom det finns en viss risk att biasen påverkar reliabiliteten har vi bestämt att vi alltid är två vid intervjutillfällena. Bell menar att det gäller att vara uppmärksam och att ha i åtanke att det är lätt att komma med ledande frågor om man har starka åsikter inom ett visst ämnesområde. Vi har också tagit fasta på att samma fråga som ställs av två olika personer på olika sätt; tonfall, omformulering, gester osv. kan ge helt olika reaktioner från svarspersonens sida. Hos Repstad(1999) finner vi stöd för vårt val att vara två intervjuare. Han uttrycker våra tankar väl när han förklarar varför det finns fördelar med att vara två vid en intervju.
Då kan den ena ha det huvudsakliga ansvaret för att frågeschemat följs och den andre kan följa den icke-verbala kommunikationen eller ha tillfälle att spontant ställa improviserade uppföljnings- eller sonderingsfrågor utifrån det svar som ges. Tillsammans kan de två intervjuarna efteråt också diskutera sina tolkningar och uppfattningar av intervjun (s 85).
Kvale (1997) anser att kontrollfrågor under intervjun underlättar valideringen. Vidare påpekar han att man får: ”/…/ en viss kontroll över godtycklig eller ensidig subjektivitet vid analysen genom användning av flera uttolkare vid samma intervju” (s. 188). Sandén (2000) hävdar att validering är en fråga om trovärdighet och sanning. Vidare säger hon att validitet i grund och botten är en fråga om metoden undersöker vad den är avsedd att undersöka. Vi tycker att hennes resonemang, som hon har funnit hos Kvale, kring jämförelsen mellan forskaren och djävulens advokat är intressant och pricksäkert. Med
uppnådda och presenterade arbete samt att man ständigt försöker hitta felaktigheter och motbevis, ungefär som djävulens advokat.
Merriam (1994) har gjort ett flertal undersökningar i fallstudieteknik, som också har ett stort värde som vetenskaplig metod. Där påstår hon starkt att en fallstudie fokuserar på processen snarare än utfallet, på att upptäcka snarare än att bevisa. Vidare säger hon att en fallstudie till skillnad från statistisk analys medger närhet till undersökningsobjektet snarare än distans. Nedanstående citat finner vi av vikt för vår studie.
Till skillnad från experimentella undersökningar, där man redogör för validiteten och reliabiliteten i förväg, grundar sig hållbarheten i en kvalitativ fallstudie på forskarens förhållningssätt och sinnesnärvaro, hur samspelet ser ut mellan forskare och deltagare, hur trianguleringen av information utförs, vilka tolkningar som görs samt hur utförlig och ”tät” beskrivningen är (s. 133).
4.8 Etik
I föreliggande studie anser vi att det är av stor vikt att ta speciell hänsyn till vår undersökningsgrupp, eftersom vi menar att den är utsatt, känslig och sårbar. I en liten stad finns risken att bli igenkänd och därmed bli utsatt för ryktesspridning. Vi finner stöd för detta resonemang hos Sandén: ”Undersökningar när det gäller elever i behov av särskilt stöd, där det kan föreligga risk att identiteten röjs, kräver speciella etiska övervägande” (s. 96). Denna hänsyn innebär att tydligheten för läsaren påverkas något, men informanternas identitet är inget vi kompromissar med. Alla berörda parter får löften om anonymitet och konfidentialitet, vilket innebär att privata data som kan riskera att identifiera undersökningspersonerna inte finns med i studien.
Vi har använt oss av det som Kvale benämner ”informerat samtycke” och som handlar om att vi har informerat eleverna om undersökningens syfte, om hur den är upplagd och om vilka risker och fördelar som kan finnas om de väljer att delta. Det innebär också att eleverna får veta att de när som helst har rätt att dra sig ur studien. De har också fått upplysning om rätten att tacka nej till alltför närgångna frågor. I de fall eleverna varit omyndiga har vi även informerat föräldrarna och fått deras samtycke.
Eftersom vi har haft en nära relation med eleverna och de inte har träffat oss på flera år, inser vi att vårt möte kan väcka känslor till liv. Därför är det viktigt att vara medveten, liksom även Kvale påpekar, om att intervjusituationen kan utvecklas och få likhet med en terapeutisk intervju. Detta är något vi har tagit ansvar för och behandlat med största
respekt. Våra tidigare relationer i kombination med intervjusituationen, har i synnerhet när det gäller HES gruppens tjejer, vid några tillfällen liknat en terapeutisk intervju. I dessa fall har vi låtit dem ”prata av sig” eller erbjudit dem en paus för att sedan med deras tillåtelse fortsätta intervjun. Vi har också erbjudit dem att ringa och prata med oss efter intervjun om de behöver och vill.
Responsen vi har fått är att det har känts skönt att någon har lyssnat så länge och så intresserat på vad de hade att berätta. Det är ett förtroende vi kommer att förvalta väl. Ingen har avbrutit intervjun eller tyckt att frågorna har varit besvärliga. Eleverna har uppgett att intervjusituationen inte var jobbig eftersom relationen med den ena av oss sedan tidigare var god.
4.9 Allmänt
5 RESULTAT
Först presenterar vi eleverna i nutid, där vi tydliggör vem som ingick i HES och vem som ingick i HAS och därefter redovisas intervjufrågornas sammanställning.
Svaren på alla intervjufrågor kommer inte att redovisas, eftersom vissa svar är likartade och därmed inte tillför någon ny information.
Vägen till nedanstående slutresultat har gått från transkribering till citatkatalogisering vidare till meningskoncentrering för att slutligen utmynna i lämpliga kategorier för respektive frågeställningar.
Samtliga 15 elevers svar utgör grunden för varje sammanställning.