Tekniska specifikationer är ett sätt att beskriva produktens egenskaper. I de tekniska specifikationerna finns nödvändiga tekniska detaljer för bestyrkande, t.ex. klasser, nivåer, enhetliga måttenheter, prov- och testmetoder. En medlemsstat kan inte ha egna bestyrkandemetoder i de fall det finns tekniska specifikationer för en produkt. Det skulle strida mot art. 6.1. i byggproduktdirektivet. De tekniska specifikationerna anger däremot inte prestandakrav på byggprodukten. Nationella
energieffektivitetskrav kan därför teoretiskt ställas på byggprodukter under förutsättning att mätmetod eller annan bestyrkandemetod finns i de tekniska specifikationerna. I meddelande från Kommissionen anges beträffande genomförande av byggproduktdirektivet att
energieffektivitetsaspekter i byggproduktstandarder ska införas när det är relevant (2008).53
En medlemsstat kan dock inte hindra att en CE-märkt produkt eller en produkt som lagligen tillverkats och saluförts i en annan medlemsstat får säljas här genom att kräva att den ska vara energieffektiv.
Medlemsstaterna bestämmer inom sina territorier vilka krav som ska ställas på byggnadsverk genom nationella byggregler. Byggprodukter måste för att få användas bidra till att byggnadsverket uppfyller byggreglerna. I 4 § till BVL anges ett allmänt lämplighetskrav på byggprodukter för att få ingå i byggnadsverk. Lämplighetskravet gäller både CE-märkta och ej CE-märkta produkter. Enbart det faktum att en produkt är CE-märkt innebär alltså inte att den får användas hur som helst. I Sverige är det byggherrens ansvar att förvissa sig om att
byggprodukten är lämplig för den avsedda användningen. Närmare regler om hur detta kan gå till finns i Boverkets byggregler, BBR (BFS
1993:57).54 Det står alltså medlemsstaterna fritt att utforma den nationella bygglagstiftningen på byggnadsverk. Sverige kan alltså i stort ställa de krav vi vill på t.ex. byggnaders energieffektivitet. Detta kan när det gäller den befintliga bebyggelsen exempelvis ske genom att vid ändring kräva viss lägsta godtagbara värmegenomgångskoefficient i separata delar av klimatskalet (fönster, tak, ytterväggar, etc.).
Nuvarande regelverk
Byggproduktdirektivet gäller för värmepannor, men för en del av denna produktgrupp finns också ett särskilt direktiv. I EG-direktiv 92/42/EEG ställs effektivitetskrav på nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle. Liksom byggproduktdirektivet har även detta direktiv införlivats i svensk rätt genom BVL och BVF. I 35 b § BVF ges direkt bemyndigande (indirekt bemyndigande finns i 22 § BVL) till Boverket att meddela föreskrifter om sådana krav på nyttoverkningsgrad som ska uppfyllas av nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformiga bränslen, och om vilka värmepannor som omfattas av dessa föreskrifter. Vidare ges Boverket bemyndigande enligt 35 c § att meddela föreskrifter om bestyrkande av överensstämmelse med gällande krav på värmepannor
53
Meddelande från Kommissionen, KOM (2006) 545 slutlig, sid. 21
54
Avsnitt 1:4 Byggprodukter med bestyrkta egenskaper och i avsnitt 2:322 Verifiering under projektering och utförande.
Att ställa krav på byggprodukter 55
eller anordningar till värmepannor och om märkning av värmepannor eller anordningar till värmepannor, d.v.s. CE-märkning. En sådan värmepanna eller anordning får bara släppas ut på marknaden om den uppfyller de krav som föreskrivs med stöd av förordningens
bestämmelser i 35 b och 35 c §§. Sistnämnda innebär att den måste vara CE-märkt.55
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle (BFS 1997:58 EVP 1) bygger på det ovan nämnda direktivet. Boverkets regler om värmepannor gäller nya pannor m.m. med en märkeffekt på minst 4 kW och högst 400 kW som eldas med flytande eller gasformiga bränslen. Reglerna gäller även pannor som kombinerar sådan eldning med möjligheter till elektrisk uppvärmning. I Boverkets föreskrifter liksom i direktivet anges alltså funktionskrav på pannornas
prestanda/verkningsgrad för att få tas i bruk.56 Som varande byggprodukter ska värmepannor också vara lämpliga för avsedd användning enligt 4 § BVL.57 Övriga pannor omfattas av
byggproduktdirektivet och i förekommande fall tekniska specifikationer, se föregående avsnitt.
Ekodesigndirektivet
Ekodesigndirektivet avser upprättandet av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter med en försäljnings- och handelsvolym inom gemenskapen på mer än 200 000 enheter per år. Produkterna ska också ha en betydande miljöpåverkan inom
gemenskapen och ha betydande potential för förbättring av gällande miljöpåverkan.58 Skillnaderna mellan medlemsstaternas lagar och administrativa bestämmelser om ekodesign för energianvändande produkter kan skapa handelshinder och snedvriden konkurrens i gemenskapen och är ett av skälen för framtagande av direktivet. Ekodesigndirektivet ska garantera en fri rörlighet för energianvändande produkter inom den inre marknaden. Kommissionen har gjort en arbetsplan för att fram till 2010 uppnå en inre marknad för
energiförbrukande produkter. Arbetsplanen bör säkerställa att produkter som svarar för en betydande del av den totala energiförbrukningen kommer att omfattas av EU-täckande minimistandarder och
prestandabedömning/märkning, med direktivet om ekodesign och/eller direktivet om märkning som underlag.59
Med energianvändande produkt avses en produkt som är beroende av energitillförsel (elektricitet, fossila bränslen och förnybara energikällor). Energianvändande produkter ska överensstämma med de krav som ställs i genomförandeåtgärder, en försäkran om överensstämmelse ska utfärdas
55
BFS 1997:58 EVP 1, 2 kap. 1 §
56
BFS 1997:58 EVP 1, 1 kap. 2 §, 2 kap. 1 och 2 § och 92/42/EEG art. 5
57
Regler rörande god energihushållning för fastbränsleanordningar respektive
verkningsgrad på sekundära fastbränsleanordningar finns i BBR avsnitt 6:741 och 6:7411 samt övergripande regler när det gäller installationer för värme- och kylproduktion i avsnitt 9:51.
58
Dir. 2005/32/EG art. 15
59
och produkterna ska vara CE-märkta. Tillverkaren eller importören ansvarar för att kraven på produkterna är uppfyllda.60
Ekodesigndirektivet är ett s.k. ramdirektiv som gör det möjligt att fastställa krav som energianvändande produkter ska uppfylla för att få släppas ut på marknaden eller tas i bruk. Äldre direktiv som exempelvis direktivet för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle integreras i ekodesigndirektivet. Ytterligare produkter eller produktgrupper kan komma att omfattas av direktivet.61 Europeiska kommissionen överväger idag genomförandeåtgärder för bland annat värmepannor, luftkonditioneringssystem och vattenvärmare, som alla är byggprodukter.62 Sverige kan verka i Kommittén för att fler produkter ska omfattas av ekodesigndirektivet. Statens energimyndighet har ansvar för ekodesigndirektivet.
I Sverige är direktivet redan genomfört avseende energianvändande byggprodukter genom BVL med följdförfattningar. Boverket har dessutom föreskriftsrätt63 för de flesta aviserade tillkommande byggproduktgrupper som kan komma att ingå i ekodesigndirektivet. Därför föreslås i ”En lag om ekodesign” att energianvändande byggprodukter undantas från denna lag.64