I föregående avsnitt har det påvisats att det i samband med ändring av byggnader finns en betydande energieffektiviseringspotential i lönsamma åtgärder. Samtidigt finns det en utbredd uppfattning att en stor del av denna effektiviseringspotential aldrig utnyttjas74. I rapporten Piska och
Morot gjordes en bred genomgång av vilka skäl som kunde finnas för att
tillsynes lönsamma åtgärder inte genomförs. Utifrån den beskrivningen diskuterades vilka incitament i form av informativa, ekonomiska och administrativa som var lämpliga att välja i olika situationer. Här kommer dock endast att diskuteras vilka administrativa styrmedel som är lämpliga att välja i vilka situationer. Ett skäl för att inte rekommendera ett
administrativt styrmedel kan dock vara att ekonomiska eller informativa styrmedel bedöms vara effektivare.
Diskussionen i det följande utgår från den situation där byggherren utför en begränsad åtgärd. Vilka energieffektiviseringspotentialer finns kopplade till åtgärden, och i vilken mån är det lämpligt att samhället inför administrativa styrmedel för att säkerställa att potentialen tas tillvara? I den situation där ändringen är av så genomgripande karaktär att följdkrav utlöses, är diskussionen inte relevant. I det läget kan funktionskrav ställas på hela byggnaden, och byggherrens har att pröva vilka olika åtgärder som är lämpliga att vidta för att tillgodose kraven. Den situationen torde t.ex. ofta inträffa när en äldre industrilokal byggs om till nya funktioner.
Bygganmälningsplikt
Själva förfarandet vid en bygganmälan medför kostnader för den enskilde. Handlingar ska upprättas och då kommunerna har rätt att debitera sina självkostnader för hanteringen belastar även denna kostnad den enskilde. Även den tidsutdräkt en bygganmälan medför kan orsaka den enskilde kostnader, speciellt i en situation där en åtgärd behöver genomföras akut som t.ex. när värmesystemet upphör att fungera. För att kunna motivera dessa kostnader bör följande kriterier vara uppfyllda:
• Åtgärden bör vara förknippad med en relativt stor
energieffektiviseringspotential, både i det enskilda fallet som i hela beståndet.
• Det bör finnas en relativt stor risk att potentialen inte utnyttjas.
• Det bör finnas en tydlig ”passa på” potential.
74
Jmf t.ex. Pettersson B, Göransson A Energieffektiviseringspotential i bostäder och
Tekniska åtgärder 71
Framförallt bedöms den sista punkten som väsentlig. Det är i sådana situationer där energieffektiviseringsåtgärden av praktiska eller av ekonomiska skäl enbart kan utföras i samband med en annan åtgärd som det finns särskilda skäl för samhället att bevaka att möjligheten tas tillvara.
Krav på produkter
Handlar kraven enbart om att man vid utbyte ska välja en tillräckligt energieffektiv produkt kan införandet av bygganmälningsplikt vara en onödigt byråkratisk väg. En för den enskilde enklare väg vore att direkt ställa krav på produkten. Kraven kan dels handla om att produktens energiprestanda ska vara deklarerad, dels under vissa speciella förutsättningar, att produkten ska uppfylla vissa krav. Utöver en ren konsumentupplysning kan en deklaration av produkten även vara en metod att verifiera att kraven är uppfyllda om det i eventuellt framtida ändringsföreskrifter formuleras tydliga funktionskrav på enskilda byggnadsdelar.
Energideklarationer
Om det finns en stor sannolikhet att en åtgärd med hög energieffektiviseringspotential identifieras i samband med
energideklaration och åtgärden är enkelt utförd som en separat åtgärd, bör energideklarationen i sig kunna anses som ett tillräckligt styrmedel.
Bedömning av olika åtgärdskategorier
Ytterväggar
Tilläggsisolering av ytterväggar har bedömts ha en
energieffektiviseringspotential i storleksordningen 5-6 TWh. Detta medför att det såväl i det enskilda fallet som sammantaget finns en stor energieffektiviseringspotential. Bedömningen av den totala potentialen är starkt avhängig i vilken mån man anser att det finns hinder i form av kulturhistoriska och estetiska värden. Hinder av den karaktären
sammantaget med övriga tekniska hinder har här endast bedömts finnas i 10 procent av bebyggelsen. Potentialberäkningen förutsätter också att alla fasader förr eller senare genomgår en genomgripande renovering, sker underhållet genom kontinuerliga mindre åtgärder faller aldrig potentialen ut.
För att en utvändig tilläggsisolering ska vara kostnadseffektiv krävs det att den utförs i samband med att fasaderna ändå behöver åtgärdas av någon anledning, det är alltså en utpräglad ”passa på åtgärd”. Under förutsättning att tilläggsisoleringen sker i samband med andra
fasadåtgärder är den dock ofta lönsam. Samtidigt är bedömning att det endast är i mycket begränsad omfattning som
energieffektiviseringspotentialen tas till vara i samband med fasadåtgärder.
Åtgärden uppfyller alltså alla de tre i inledningen angivna kriterierna för att motivera införande av en bygganmälningsplikt.
Fönster
De flesta fönster som tillhandahålls på marknaden idag är relativt energieffektiva. Fönsterbyte leder därför normalt till en betydande energibesparing utan att några styrmedel tillgrips. Ställs krav på att fönster vid utbyte högst får ha ett U-värde på 1,2 bedöms det finnas en effektiviseringspotential på ytterligare 1,6 TWh. Ställs kravet på ett U- värde om 1,0 ökar potentialen till 2,8 TWh. Ur energisynpunkt är de svaga delarna i en fönsterkonstruktion mellan karm och båge samt mellan glas och båge. Därtill har karm och båge sämre värden än själva glaset. Detta medför att det kan vara svårt att uppnå låga U-värden i små fönster, i fönster med flera öppningsbara delar eller spröjsade fönster. Om det av estetiska eller kulturhistoriska skäl ställs krav på fönstrets utformning kan det innebära en begränsning av den angivna potentialen. Även beteenden i form av vädringsvanor och gardiner påverkar den uppgivna potentialen. Potentialberäkningen förutsätter också att alla fönster förr eller senare byts ut. Dock bedöms det sammantaget finnas en stor
effektiviseringspotential i att ställa krav vid utbyte av fönster. Hur stor potentialen är i det enskilda fallet är naturligtvis beroende av ifall det är ett eller alla fönster som är aktuella för utbyte.
Att enbart av energieffektiviseringsskäl byta ett fönster är sällan lönsamt. Krav på fönster får därför betraktas som en typisk ”passa på åtgärd”. Sker fönsterbyte ändå av andra skäl så bedöms åtgärden normalt vara lönsam.
Vid utbyte av enstaka fönster kan inte energieffektivseringspotentialen anses vara så stor att det kan motivera merkostnaden för en bygganmälan. Vid samtida utbyte av en större mängd fönster, t.ex. merparten av
fönstren i ett småhus eller samtliga fönster på en fasad i ett flerfamiljshus, skulle dock potentialen kunna vara så stor att det motiverade en
bygganmälningsplikt. En sådan bygganmälningsplikt kunde innefattas i begreppet ”väsentligt utbyte av material i klimatskärm.” En alternativ möjlighet skulle dock vara att ställa krav på energimärkning av fönster och komplettera detta med tydliga föreskrifter i ändringsregler.
Vid renovering av fönster kan olika energieffektiviseringsåtgärder vidtas. Tätning och injustering är en standardåtgärd. Utbyte av det inre glaset mot en energiruta kan utföras i de allra flesta fall. I andra fall kan komplettering ske med isolerglas eller en ny innerbåge.
Utbyte av inre ruta mot energiglas sker ofta men långt ifrån alltid vid fönsterrenovering. Att göra vissa typer av fönsterrenoveringar
bygganmälningsspliktiga skulle dock vålla gränsdragningsproblem och förutsätter en vid tolkning av ändringsbegreppet. Med säkerhet skulle det också vara svårt att få acceptans för en sådan reglering. En lämpligare väg att gå kan vara att arbeta med en riktad information till det begränsade antal företag som arbetar med fönsterrenovering.
Ytterdörrar
Liksom vid utbyte av fönster sker det en spontan energieffektivisering vid byte av ytterdörrar. Ställs ett krav på att ytterdörrarna ska ha ett U-värde på max 1,0 bedöms ytterligare 0,5 TWh kunna sparas. Detta förutsätter dock sannolikt en viss produktutveckling. Då det i många fall måste bedömas som olämpligt att byta ut originaldörrar, och det ofta kan finnas
Tekniska åtgärder 73
skäl att ställa speciella utformningskrav, kan också den verkliga
potentialen bedömas vara lägre. Dörrbyten sker också i relativt långsam takt, varför det tar tid innan hela potentialen ”kan tas hem”.
Underlag för att bedöma merkostnaden för en dörr med U-värde 1,0 jämfört med dagens standardutförande saknas, men en jämförelse med fönster gör det troligt att åtgärden normalt borde vara lönsam. Åtgärden är en typisk ”passa på” åtgärd som enbart är lönsam om dörren ändå behöver bytas.
Även om den samlade potentialen inte är försumbar så är antalet dörrar i varje byggnad såpass litet att den kostnad en bygganmälan medför inte kan motiveras utifrån den begränsade besparingen i det enskilda fallet.
En alternativ möjlighet skulle kunna vara att ställa krav på
energimärkning av dörrar. Kravet på deklaration av energiegenskaperna kan förmodas pådriva teknikutvecklingen. Kombineras detta med ett tydligt krav i ändringsföreskrifter bör det kunna leda till en
energieffektivisering även utan krav på bygganmälningsplikt.
Källaryttervägg
Görs bedömningen att utvändig tilläggsisolering av källaryttervägg inte utförs idag, så finns där en potential på knappt 0,4 TWh. Åtgärden är ofta lönsam om den utförs i samband med dräneringsgrävning, men inte som separat åtgärd. Lönsamheten är dock beroende på vilket
uppvärmningsslag som används. Det är alltså en utpräglad ”passa på” åtgärd. Att åtgärden höjer väggtemperaturen och därmed minskar risken för fuktutfällningar i källaren, är ett mervärde. Att potentialen vid
dräneringsgrävning till vissa delar redan idag utnyttjas är klarlagt. Då den totala potentialen är relativt liten och det inte har kunnat klarläggas hur stor del av den som nyttjas, finns inte tillräckligt starka skäl för att införa krav på bygganmälningsplikt. Om det i kommande föreskrifter ställs krav på tilläggsisolering av källaryttervägg vid dräneringsgrävning kan det dock förmodas ge ett visst genomslag även utan bygganmälningssplikt.
Vindsisolering
Tilläggsisolering av vindar är en förhållandevis effektiv energisparåtgärd och har redan genomförts i betydande delar av beståndet. Trots det bedöms det finnas en återstående potential om drygt 2,4 TWh. Åtgärden är ofta lönsam som separat åtgärd, vilket avspeglar sig i det höga genomförandet. Det är dock väsentligt att fuktproblematiken uppmärksammas.
I trånga och besvärliga utrymmen och vid platta tak kan det finnas en viss ”passa på” effekt i samband med att andra åtgärder genomförs. En möjlighet vore att göra ingrepp i takkonstruktionen75, och utbyte av takpanel i större omfattning bygganmälningspliktiga. Sådana ingrepp är dock relativt ovanliga varför effekten inte skulle bli alltför stor. Då tilläggsisoleringen ofta utförs på vindsbjälklaget kan också logiken kännas något haltande. Att koppla tilläggsisoleringen till utbyte av taktäckningsmaterialet är inte heller helt naturligt då åtgärden oftast utförs inne på vinden.
75
Då åtgärden ofta är lönsam och kan utföras som en separat åtgärd bör energideklarationer och prissättning kunna anses vara tillräckliga styrmedel.
Varmvattenarmaturer
Om samtliga varmvattenarmaturer byts ut mot marknadens mest
energieffektiva har det bedömts finnas en energieffektiviseringspotential på ca 2 TWh. Potentialen är betydande i förhållande till den relativt enkla åtgärden. Risken för konflikt med andra värden som inomhusmiljö, fukt och kulturvärden är också förhållandevis begränsad.
Det finns en uppenbar ”passa på” effekt när armaturerna ändå ska bytas av andra skäl. Åtgärden är dock såpass kostnadseffektiv att den ofta är lönsam även som separat åtgärd.
Större fastighetsförvaltare kan idag förmodas ha en medvetenhet om potentialen i varmvattenarmaturer. När det gäller mindre fastighetsägare, bostadsrättsinnehavare och småhusägare kan dock pris, design och lättillgänglighet förmodas vara väsentligare faktorer än
energieffektiviteten.
Att göra utbyte av varmvattenarmaturer till en åtgärd som fordrar bygganmälan kan dock upplevas som onödigt byråkratiskt och sannolikt skulle det vara synnerligen svårt att få en allmän acceptans för en sådan reglering. Installation eller väsentlig ändring av anordningar för
vattenförsörjning eller avlopp i byggnader är dock redan idag en bygganmälningspliktig åtgärd. När sådan åtgärd sker torde det redan utifrån dagens lagstiftning vara fullt möjligt att ställa krav på att
åtminstone vald varmvattenarmaturs energieffektivitet redovisas och skäl anges om en mindre effektiv modell har valts. Såvitt det är Boverket bekant så sker dock inte detta.
Genom en utökad energimärkning av varmvattenarmaturer borde en påtaglig energieffektivisering kunna uppnås. Effektivast är sannolikt en frivillig branschmärkning, typ kylskåpsmodellen. Alternativet är en obligatorisk CE-märkning av varmvattenarmaturer.
Styr och regelsystem för värmeanläggning
En förbättrad värmestyrning av byggnaders olika klimatzoner/rum bedöms ha en stor potential i storleksordningen 5,5 TWh. Eventuella förbättringar i klimatskärmen minskar dock potentialens storlek.
Metoderna för att åstadkomma en förbättrad värmestyrning varierar dock mellan olika hustyper, värmesystem och kombinationer av värmesystem. Åtgärderna kan handla om såväl injusteringar, förbättrad
driftövervakning som direkta installationsåtgärder. För byggnader med brister i värmestyrningen är åtgärderna ofta lönsamma.
Många av åtgärderna kan utföras som separata åtgärder och ofta är det svår att identifiera en självklar ”passa på” möjlighet där en kombination med andra åtgärder skulle förbilliga genomförandet.
En möjlighet skulle kunna vara att göra utbyte av värmepanna eller motsvarande värmekälla till en bygganmälningspliktig åtgärd och i det sammanhanget ställa krav på en effektiv värmestyrning. Då det är långt ifrån självklart att distributionssystemet kan ses som en del av
värmepannan är det dock tveksamt om den möjligheten ryms inom det nuvarande regelverket även om bygganmälningsplikten utökades.
Tekniska åtgärder 75
Om utbytet sker av akuta skäl skulle den tidsutdräkt en bygganmälan medför kunna bli besvärande för den enskilde.
Sannolikt kommer många av de relevanta
energieffektiviseringsåtgärderna att identifieras i samband med
energideklarationer. Då de ofta kan utföras som separat åtgärd och ofta har en tydlig lönsamhet är det sannolikt att de i många fall kommer till utförande. Energideklarationerna kommer att inom en relativt snar framtid att ge en betydligt bättre kännedom om
effektiviseringspotentialen och vilka typer av åtgärder som är aktuella. Utifrån dem är det också möjligt att göra en utvärdering av i vilken mån åtgärderna kommer till stånd utan ytterligare åtgärder. Det finns skäl att avvakta innan ytterligare styrmedel tillgrips.
FTX – Komplettering med värmeåtervinningsaggregat i bostäder med frånluftsventilation.
Kompletteras befintlig mekanisk frånluftsventilation utan värmeåtervinning med sådan, finns det en relativt stor
energieffektiviseringspotential om i storleksordningen 4 TWh. Lönsamheten i åtgärden är starkt beroende av förutsättningarna i den enskilda byggnaden. För småhus kan en samtidig tätning av byggnadens klimatskärm ofta erfordras. Väsentligt är även förekomsten av ett vattenburet radiatorsystem och utrymme för de tekniska installationerna. Även i flerbostadshus är tätheten av avgörande betydelse och
kanaldragningar kan medföra omfattande byggnadsarbeten. I lönsamhetsberäkningen har det förutsatts att erforderlig tätning av klimatskärmen har utförts.
Installation eller väsentlig ändring av anordningar för ventilation i en byggnad är redan idag en bygganmälningsspliktig åtgärd. De starkt varierande förutsättningarna i olika byggnader gör det dock svårt att ställa generella krav på att mekaniska frånluftssystem ska förses med
värmeåtervinning. Tydliggörs kravet på energihushållning i framtida ändringsföreskrifter kan det underlätta att
energieffektiviseringspotentialen tas tillvara. I många fall fordrar åtgärden omfattande ombyggnader. Det är i en situation när en byggnad av andra skäl genomgår så omfattande ändringar att följdkrav utlöses, och det är möjligt att ställa funktionskrav på byggnaden, som potentialen kan tas tillvara.
FTX - Utbyte av äldre värmeåtervinningsaggregat
Vid utbyte av äldre värmeåtervinningsaggregat till ”dagens bästa” bedöms det finnas en energieffektiviseringspotential på drygt 1 TWh. I flerbostadshus förutsätts då att en uppgradering av hela systemet med bättre fläktar och bättre reglering samtidigt sker. Även om förtida utbyte kan vara lönsamt i sig, finns det en uppenbar ”passa på” effekt när äldre aggregat byts ut av åldersskäl. Det finns en påtaglig risk att denna potential inte utnyttjas fullt ut.
Det är tveksamt om enbart utbyte av värmeåtervinningsaggregat kan anses innebära en så väsentlig ändring att det fångas av den
bygganmälningsplikt som gäller för ”väsentlig ändring av anordning för ventilation”, speciellt om de eftersträvade förbättringsåtgärderna inte utförs.
Genom en nyligen företagen ändring76 i förordning om
funktionskontroll av ventilationssystem, OVK, så ska det numera vid den återkommande besiktningen undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet. Troligen kommer många av de relevanta energieffektiviseringsåtgärderna också att
identifieras i samband med energideklarationer. Sannolikheten att de kommer till utförande bedöms också som relativt god. Utifrån energideklarationerna och OVK-protokollen kommer det att inom en relativt snar framtid bli möjligt att skaffa sig en betydligt bättre
kännedom om effektiviseringspotentialen och vilka typer av åtgärder som är aktuella. Mot den bakgrunden bedöms det som mindre lämpligt att i dagsläget föreslå en skärpning av bygganmälningsplikten så att utbyte av återvinningsaggregat entydigt skulle bli en bygganmälningspliktig åtgärd. I den del som det handlar om att välja ”rätt” komponenter kan det vara lämpligare att ställa krav på produkterna, t.ex. i form av en tydlig energideklaration.
Behovsstyrd ventilation
Behovsstyrd ventilation bedöms ha en relativt stor
energieffektiviseringspotential på bortåt 3 TWh, där huvuddelen faller på lokalsektorn. Med mer avancerade system kan potentialen bli större, medan en effektivare värmeåtervinning minskar potentialen. Till delar fordras dock en teknikutveckling och idag saknas en etablerad
kostnadsnivå. Åtgärdens lönsamhet kan därmed inte beräknas och underlag för att föreslå tvingande regler saknas.
Belysning
Effektivare och bättre styrd trapphusbelysning bedöms ha en
energieffektiviseringspotential på drygt 0,5 TWh, medan potentialen i skolor och kontor bedöms till 0,7 TWh.
I de situationer då en större ändring sker i trapphusbelysningen som en separat åtgärd är motivet sannolikt energieffektivisering. Införande av en bygganmälningsplikt skulle orsaka besvärliga gränsdragningsproblem. Sannolikt är energideklarationer ett effektivare instrument att komma åt den potential som ligger i belysningen.
Fjärr- och Närkyla
Relativt få byggnader har idag system för kylning, men alltfler förses med sådana system. För att inte överdimensionera systemen är det väsentligt att man vid installation först överväger möjligheterna att minska den interna värmelasten från olika apparater och undersöker möjligheterna till solavskärmning.
För att undvika en framtida ökad energianvändning kan det finnas skäl att överväga en bygganmälningsplikt för installation av kylanläggningar över en viss effekt. I dagsläget saknas dock tillräckligt underlag för att lägga ett sådant förslag.
76
77