För varje typhus och åtgärdsslag kan en kostnad per sparad kWh räknas fram. Denna kostnad per sparad kWh betraktas som åtgärdens
marginalkostnad (d.v.s. om man använder denna åtgärd, vad skulle det kosta att spara ytterligare en kWh energi?). Förutsättningen är naturligtvis att de i underlagsmaterialet gjorda bedömningarna är tillförlitliga.
Med dessa uppgifter har en ”genomsnittlig marginalkostnad” räknats fram och åtgärderna har rangordnats efter denna.
Viktigt att notera att detta sätt att räkna innebär en viss dubbelräkning. En åtgärd minskar effekten av en annan då den ofta intecknar samma ”besparingsutrymme”, men detta har inte tagits med i beräkningen.
Rangordning av åtgärderna efter stigande kostnader
Rangordnar vi de olika åtgärderna efter stigande kostnad per inbesparad kWh får man en utbudskurva eller kostnadstrappa, vilken kan användas för att diskutera samhällsekonomiskt kostnadseffektiva lösningar för att uppnå givna energibesparingsmål71. Det redovisas i nedanstående tabell.
70
Merkostnaden för att välja ett högpresterande aggregat jämfört med standardaggregat vid utbyte av befintligt aggregat ligger på 20 kr per kvadratmeter BRA.
71
Det är viktigt att betona att utöver direkta kostnader för material och arbetskraft ska i den samhällsekonomiska kostnaden för energisparande också ingå sökkostnad för kunskapsinhämtning, värdet av de negativa effekter som eventuellt kan bli följden samt olika värden som kan gå förlorade
Tabell 3. De olika åtgärderna rangordnade efter stigande, årliga kostnader. Kalkylränta 4 %. Exklusive moms. 2007 års prisnivå.
Åtgärd Hustyp Årlig invest.kost. (kr/kWh) Årlig potential (TWh)
Byte av varmvattenarmatur Småhus, från 2-grepp till 1-grepp 0,02 0,23 Byte av varmvattenarmatur FH72, från 2-grepp till 1-grepp 0,02 0,3 Utbyte till bättre FTX FH, till bättre FTX 0,05 0,78 Utbyte till bättre FTX Småhus, till bättre FTX 0,08 0,33 Tilläggsisolering av
yttervägg FH, u-värde > 0,75 0,08 1,25 Förbättrad värmestyrning FH, vattenburna system 0,10 2,7 Tilläggsisolering av
yttervägg Småhus, u-värde > 0,75 0,11 0,61 Förbättrad värmestyrning Lokaler, vattenburna system 0,11 1,54 Byte av fönster, spontan FH 3-glas till bättre u-värde 0,12 2,1 Tilläggsisolering av
yttervägg FH u-värde 0,5 - 0,75 0,15 0,66 Tilläggsisolering av
yttervägg Småhus, u-värde 0,5 - 0,75 0,17 1,01 Vindsisolering FH, u-värde > 0,75 0,19 0,18 Trappbelysning Lokaler 0,19 0,32 Vindsisolering Småhus, u-värde > 0,75 0,20 0,08 Förbättrad värmestyrning Småhus, vattenburna system 0,22 1,3 Tilläggsisolering av
yttervägg Lokaler, u-värde > 0,25 0,23 0,55 Byte av fönster, spontan Småhus 2-glas till bättre u-värde 0,25 1,2 Byte av fönster, spontan FH 2-glas till bättre u-värde 0,28 1,8 Vindsisolering Småhus, u-värde 0,5 - 0,75 0,29 0,3 Vindsisolering FH u-värde 0,5 - 0,75 0,30 0,1 Trappbelysning FH 0,32 0,36 Byte av fönster, spontan Lokaler till bättre u-värde 0,32 1,2 Byte av fönster, spontan Småhus 3-glas till bättre u-värde 0,32 1,8 Tilläggsisolering av
yttervägg Småhus. u-värde 0,2 - 0,5 0,37 1,07 Förbättrad värmestyrning FH, direktelvärmda system 0,37 0,1 Tilläggsisolering av
yttervägg FH u-värde 0,2 - 0,5 0,37 0,54 Förbättrad värmestyrning Småhus, direktelvärmda system 0,38 0,6 Förbättrad värmestyrning Lokaler, direktelvärmda system 0,43 0,07 Vindsisolering Lokaler, u-värde > 0,25 0,52 0,46 Tilläggsisolering av källare FH 0,53 0,13 Tilläggsisolering av källare Småhus 0,57 0,17 Tilläggsisolering av källare Lokaler 0,64 0,06 Tilläggsisolering av tak Småhus. u-värde 0,2 - 0,5 0,66 1,08 Vindsisolering FH u-värde 0,2 - 0,5 0,70 0,24 FTX i F-hus FH, FTX i F-hus 0,77 3,34 FTX i F-hus Småhus, FTX i F-hus 1,13 0,82
I tabellen ovan finns förutom de olika åtgärderna också kostnad per inbesparad kWh och årlig potential för varje enskild åtgärd i TWh. Byte av varmvattenarmatur såväl i småhus som i flerbostadshus beräknas till 2 öre per kWh. De samlade potentialen vid denna kostnadsnivå uppgår till 0,53 TWh per år. Nästa åtgärd i ”kostnadstrappan” är utbyte av befintlig
72
Tekniska åtgärder 65
FTX till en bättre i flerbostadshus. Kostnader beräknas till 5 öre per inbesparad kWh med en årlig potential av 0,78 TWh. Den samlade årliga potentialen vid detta trappsteg är 1,31 TWh.
Genom att rangordna från lägsta till högsta kostnad per inbesparad kWh skapas en ”utbudskurva” eller en ”kostnadstrappa”. Hade samtliga åtgärder kunnat utföras oberoende av varandra, hade man sedan genom att koppla den årliga ackumulerade besparingen till de olika trappstegen fått ett (grovt) mått på den lägsta kostnaden för att uppnå en given inbesparing.
Eftersom genomförandet av åtgärder i den övre delen av
kostnadstrappan påverkar potentialen och därmed kostnaden (kr/kWh) längre ned i trappan, är en sådan beräkning inte möjlig.
Av kostnadstrappan framgår att samma åtgärd, t.ex. vindsisolering, kan återfinnas såväl högt upp som långt ned i kostnadstrappan beroende på vilket typhus åtgärden appliceras på. Införs då ett styrmedel som bygganmälningsplikt, så gäller det normalt generellt för en viss typ av åtgärder. En bygganmälningsplikt för takåtgärder hade alltså kommit att omfatta åtgärder såväl högt upp som långt ned i kostnadstrappan.
Privatekonomisk/fastighetsekonomisk lönsamhet
I förra avsnittet redovisades en metod för att bedöma den
samhällsekonomiska kostnadseffektiviteten. De kostnadsberäkningar som angavs var exklusive moms på grund av att den inte utgör någon real resursåtgång utan endast är att betrakta som en inkomstomfördelning från fastighetsägare till staten.
Kostnadsberäkningen utgick också enbart från kostnader i en mycket snäv mening, nämligen de direkta merkostnaderna för att utföra åtgärden. T.ex. ingår inte kostnader för fastighetsägarens kunskapskostnader, eller kostnaderna för det obehag fastighetsägaren har under tiden åtgärden utförs. Ej heller är värdet av de negativa effekter som eventuellt kan uppstå såsom ohälsa eller kulturvärden som kan gå förlorade.
Inledningsvis är det mycket viktigt att betona att för de allra flesta av de åtgärder som presenterats i denna rapport har karaktären av ”passa på” åtgärder. Det innebär att för att kunna komma åt dessa åtgärder måste fastighetsägaren först vidta andra större eller mindre åtgärder. Kostnaden för dessa större eller mindre åtgärder belastar inte kalkylen, utan de här redovisade kostnaderna avser endast de extra kostnader som en
fastighetsägare drar på sig via ”passa på” åtgärderna. Mot dessa merkostnader ska ställas den inbesparing i kostnader för energi som åtgärderna leder till.
I nedanstående tabell redovisas hur de olika byggnaderna värmdes upp under åren 2003-2006
.
Tabell 4: Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler åren 2003-2006, TWh. Värdena är ej normalårsjusterade.
Uppvärmningssätt Byggnadssektor 2003 2004 2005 2006 Olja 13,7 12,6 8,6 6,4
Småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) 8,1 7,8 5,4 3,4 Flerbostadshus 2,4 1,9 1,3 1,5 Lokaler 3,2 2,9 1,9 1,6 Fjärrvärme 42,1 41,9 42,2 41,9 Småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) 3,6 3,7 3,7 4,7 Flerbostadshus 23,3 22,8 23,1 22,4 Lokaler 15,2 15,5 15,5 14,7 Elvärme (exkl. hushållsel) 21,8 22,6 20,6 20,7 Småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) 15,8 16,3 15,3 15,3 Flerbostadshus 2,1 2,1 1,7 1,5 Lokaler 3,9 4,2 3,6 3,9 Ved, flis, spån, pellets 11,4 10,9 12 9,5 Småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) 10,7 10 11,2 8,8 Flerbostadshus 0,3 0,2 0,3 0,2 Lokaler 0,4 0,6 0,4 0,5
Gas 1,2 0,9 1,4 1
Småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) 0,2 0,2 0,4 0,3 Flerbostadshus 0,4 0,4 0,4 0,3 Lokaler 0,5 0,4 0,6 0,4
Övrigt 0,4 0,2
Småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) - - - -
Flerbostadshus - - - 0
Lokaler - - 0,4 0,2 Totalt 90,1 88,9 85,3 79,7 Småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) 38,4 37,9 36 32,4 Flerbostadshus 28,5 27,4 26,8 26,1 Lokaler 23,2 23,6 22,5 21,2
Källa: SCB, EN 16 SM 0704
År 2006 uppskattades den totala faktiska energianvändningen för uppvärmning och varmvatten till 79,7 TWh. Av dessa beräknades 6,4 TWh eller 8,03 procent komma från oljeuppvärmning, 41,9 TWh (52,57 %) från fjärrvärme, 20,7 TWh (25,97 %) från elvärme, 9,5 TWh
(11,92%) från ved, flis, spån och pellets, 1,0 TWh (1,25 %) från naturgas och slutligen 0,2 TWh (0,25 %) från övrigt.
När ”passa på” åtgärder genomförs resulterar dessa i att energi sparas och därmed också de utlägg som en fastighetsägare har för densamma. I
Tekniska åtgärder 67
nedanstående tabell redovisas priset på olika energislag, inklusive skatter och avgifter. I tabellen finns också uppgifter om verkningsgraden för olika uppvärmningssätt.
Tabell 5: Pris för olika uppvärmningssätt, öre/kWh. 2007 års prisnivå. Priserna avser endast rörliga energikostnader, d.v.s. inte investerings- eller underhållskostnader. Uppvärmnings- alternativ Kostnad (öre/kWh) Verknings- grad Kostnad med hänsyn tagen till verkningsgraden (inkl. moms) (öre/kWh)
Kostnad med hänsyn tagen till verkningsgraden (exkl. moms) (öre/kWh) Elvärme 120,3 0,96 125,3 100,3 Fjärrvärme 67,1 0,99 67,8 54,2 Naturgas 86,9 0,9 96,6 77,2 Olja 93,9 0,8 117,4 93,9 Pellets 47,4 0,85 55,8 44,6 Värmepump 120,3 2,6 46,3 37,0 Källa: Energimarknadsinspektionen (2007, s 20 och s 78)
I kolumnen ”Kostnad öre/kWh” ingår samtliga skatter och kostnader som normalt belastar konsumenten. Slutligen antas för värmepump att
kostnaden är samma som för el till elvärme.
I tabellen finns också verkningsgraden redovisad. När hänsyn tagits till verkningsgraden kommer priset per kWh att öka utom för
värmepump. Det är priset när hänsyn tagits till verkningsgraden som ska jämföras med de kostnader som finns redovisade i föregående avsnitt. I tabellen finns redovisat kostnaden med hänsyn tagen till verkningsgraden såväl inklusive som exklusive moms. En småhusägare eller en
bostadsrättsförening betalar moms, medan en fastighetsägare som bedriver momspliktig verksamhet kan dra av momsen.
Lönsamheten
Vi kan nu jämföra kostnader för åtgärder att spara energi och de inbesparingar i uppvärmningskostnader som åtgärderna kan tänkas leda till. När kostnaderna för åtgärderna beräknades i föregående avsnitt slogs den initiala investeringskostnaden ut genom annuitetsmetoden med en kalkylränta på 4 procent. Detta var utifrån en samhällsekonomisk synvinkel där kalkylräntan är lägre. Ur ett privatekonomiskt eller fastighetsekonomiskt perspektiv kan 4 procent vara för lågt. Därför görs en känslighetsanalys där annuiteten även baseras på 6 respektive 8 procent. Ju högre procentsats, desto högre blir den årliga kostnaden.
Vidare delas den tidigare tabellen upp i åtgärder i småhus respektive flerbostadshus. En småhusägare betalar moms för såväl åtgärden som den energi som används för uppvärmning. En flerbostadsfastighet som ägs av en bostadsrättsförening betalar också moms på motsvarande sätt som en småhusägare. En fastighetsägare till ett flerbostadshus, vilken bedriver momspliktig verksamhet får dra av moms för såväl åtgärder som uppvärmningskostnaderna. Här avgränsas analysen enbart till
småhusägare samt flerbostadshusägare som bedriver momspliktig verksamhet.73
Tabell 6. Årliga kostnader för åtgärder i småhus vid olika antaganden om kalkylränta. Inklusive moms.
4 % 6 % 8 % Åtgärd Hustyp Årlig invest. kost (kr/kWh) Årlig invest. kost (kr/kWh) Årlig invest. kost (kr/kWh) Byte av varmvattenarmatur
Småhus, från 2-grepp till
1-grepp 0,02 0,02 0,03 Utbyte till bättre FTX Småhus, till bättre FTX 0,09 0,11 0,13
Tilläggsisolering av
yttervägg Småhus, u-värde > 0,75 0,13 0,17 0,20 Tilläggsisolering av
yttervägg
Småhus, u-värde 0,5 -
0,75 0,21 0,26 0,32 Vindsisolering Småhus, u-värde > 0,75 0,25 0,32 0,39
Förbättrad värmestyrning
Småhus, vattenburna
system 0,28 0,32 0,37 Byte av fönster, spontan
Småhus 2-glas till bättre
u-värde 0,32 0,42 0,52 Vindsisolering
Småhus, u-värde 0,5 -
0,75 0,37 0,46 0,56 Byte av fönster, spontan
Småhus 3-glas till bättre
u-värde 0,41 0,53 0,67 Tilläggsisolering av
yttervägg Småhus. u-värde 0,2 - 0,5 0,46 0,58 0,71 Förbättrad värmestyrning
Småhus, direktelvärmda
system 0,48 0,55 0,62 Tilläggsisolering av källare Småhus 0,71 0,89 1,09 Vindsisolering Småhus. u-värde 0,2 - 0,5 0,83 1,04 1,27 FTX i F-hus Småhus, FTX i F-hus 1,41 1,78 2,17
Tabell 7. Kostnaden för olika uppvärmningssätt. Inklusive moms.
Elvärme (kr/kWh) Fjärrvärme (kr/kWh) Naturgas (kr/kWh) Olja (kr/kWh) Pellets (kr/kWh) Värmepump (kr/kWh) 1,253 0,678 0,966 1,174 0,558 0,463
I tabellen ovan framgår kostnaden för olika uppvärmningssätt. Genom att jämföra respektive kostnad med den årliga investeringskostnaden
(åtgärdskostnaden) får man en grov uppfattning om lönsamheten. Exempelvis; om elvärme används för uppvärmning kostar det
småhusägaren 1,253 kronor per kWh. Vid en kalkylränta på 4 procent kommer kostnaderna för samtliga åtgärder, förutom FTX i F-hus, att vara lägre. Om en småhusägare har en 2-greppsblandare som ska bytas är det lönsamt att välja en energieffektiv 1-greppsblandare. Har
småhusfastigheten ytterväggar med ett U-värde större än 0,75 och ägaren, i samband med fasadåtgärder, också tilläggsisolerar är detta också
lönsamt, o.s.v.
Med samma uppvärmningssätt och vid en kalkylränta på 8 procent kommer de årliga åtgärdskostnaderna att öka. Fortfarande kommer de
73
Tekniska åtgärder 69
dock att vara lägre än kostnaden för uppvärmning för de allra flesta åtgärder.
Sker uppvärmningen i småhus med hjälp av pellets, 0,558 kr per kWh blir färre åtgärder lönsamma. Vid en kalkylränta på 8 procent är det inte lönsamt att tilläggsisolera ytterväggarna eller vinden om det initiala U- värdet är lägre än 0,75 eller att tilläggsisolera källaren. Inte heller är det lönsamt att vid byte av 3-glasfönster välja fönster med ett bättre U-värde.
En motsvarande analys av en flerbostadsfastighet där ägaren är momspliktig ger följande:
Tabell 8. Årliga kostnader för åtgärder i flerbostadshus vid olika antaganden om kalkylränta. Exklusive moms.
4 % 6 % 8 % Åtgärd Hustyp Årlig invest. kost (kr/kWh) Årlig invest. kost (kr/kWh) Årlig invest. kost (kr/kWh) Byte av varmvattenarmatur FH, från 2-grepp till 1- grepp 0,02 0,02 0,03 Utbyte till bättre FTX FH, till bättre FTX 0,05 0,06 0,07 Tilläggsisolering av
yttervägg FH, u-värde > 0,75 0,08 0,10 0,13 Förbättrad
värmestyrning FH, vattenburna system 0,10 0,11 0,13 Byte av fönster, spontan
FH 3-glas till bättre u-
värde 0,12 0,15 0,18 Tilläggsisolering av
yttervägg FH u-värde 0,5 - 0,75 0,15 0,19 0,23 Vindsisolering FH, u-värde > 0,75 0,19 0,24 0,30 Byte av fönster, spontan
FH 2-glas till bättre u-
värde 0,28 0,36 0,43 Vindsisolering FH u-värde 0,5 - 0,75 0,30 0,37 0,46 Trappbelysning FH 0,32 0,38 0,44 Förbättrad värmestyrning FH, direktelvärmda system 0,37 0,42 0,48 Tilläggsisolering av yttervägg FH u-värde 0,2 - 0,5 0,37 0,46 0,57 Tilläggsisolering av källare FH 0,53 0,67 0,81 Vindsisolering FH u-värde 0,2 - 0,5 0,70 0,88 1,07 FTX i F-hus FH, FTX i F-hus 0,77 0,96 1,18
Tabell 9. Kostnaden för olika uppvärmningssätt. Exklusive moms.
Elvärme (kr/kWh) Fjärrvärme (kr/kWh) Naturgas (kr/kWh) Olja (kr/kWh) Pellets (kr/kWh) Värmepump (kr/kWh) 1,003 0,542 0,772 0,939 0,446 0,37
Kostnaderna för samtliga uppvärmningssätt i tabellen ovan är exklusive moms, vilket förklarar att de är lägre än för småhus. Vid en kalkylränta på 4 procent kommer samtliga åtgärder att vara lönsamma om
uppvärmningssättet är elvärme, naturgas eller olja.
Ett flerbostadshus som värms med fjärrvärme betalar 0,542 kr per kWh.
Vid en kalkylränta på 6 procent är det inte lönsamt att tilläggsisolera källare, inte heller vind om det initiala U-värdet ligger mellan 0,2-0,5. Vidare är det inte lönsamt att investera i FTX. Alla andra åtgärder är lönsamma.
Vid en kalkylränta på 8 procent kommer det, oberoende av uppvärmningssätt, inte att vara lönsamt att tilläggsisolera vind om det initiala U-värdet ligger mellan 0,2- 0,5 eller att installera FTX i F-hus.