Norge, Finland, Sverige och Danmark har alla krav på
energieffektivisering vid ändringar i befintlig bebyggelse. Gemensamt för Norge och Danmark är att de energieffektiva kraven träder in vid större ändringar. I Sverige och Finland faller de ut vid alla ändringsåtgärder, men hänsyn ska tas till ändringens omfattning etc.
I Norge och Finland är det energibestämmelser i ländernas
motsvarighet till Boverkets byggregler som ska tillämpas. I Sverige anges att kravet om energihushållning och värmeisolering i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. ska uppfyllas. Men det finns ingen hänvisning till tillämpningsreglerna, d.v.s. Boverkets byggregler. Danmark är hittills det enda land i Norden som i
”bygningsreglemente” särskilt reglerat energikrav vid ändringar,
ombyggnader och utbyte av oljepannor m.m. Det handlar i Danmark om ändringar som berör mer än 25 procent av klimatskärmen eller åtgärder vars kostnad motsvarar mer än 25 procent av det taxerade
byggnadsvärdet. Finland arbetar med att revidera sina byggregler och planerar att införa särskilda energibestämmelser i byggreglerna vid ombyggnad och reparation. I Norge pågår inget sådant arbete.
Bakgrund
Europaparlamentets och rådets direktiv 31om byggnaders energiprestanda från 1992 ställer krav på ökad energieffektivitet. I direktivet föreskrivs,
31
Regler vid ändring av byggnad 41
förutom krav på nya byggnader, även vissa minimikrav för
energiprestanda beträffande befintliga byggnader med viss storlek som genomgår större renoveringar. Med detta avses byggnader med en total användbar golvyta på 1 000 kvm. Minimikraven ska uppfyllas av byggherren i den mån det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart. Renovering av mindre befintliga byggnader regleras inte i direktivet. Som nämnts tidigare finns det krav på energieffektivitet vid ändringar i Norge, Finland och Danmark. Dessa är inte begränsade till att endast omfatta byggnader med yta på 1 000 kvm.
Norge
Befintliga byggnader ska under vissa förutsättningar uppfylla
nybyggnadskraven beträffande energieffektivisering. Detta framgår av ”Plan- og bygningslov”. Av § 87 p 2 i ”Plan- og bygningslov” följer att bestämmelser enligt den lagen eller bestämmelser som meddelats med stöd av lagen gäller vid ändringar eller reparationer av byggnadsverk när arbetet enligt kommunens bedömning är så omfattande att hela
byggnadsverket till väsentliga delar blir förnyat (huvudombyggnad). Det kan exempelvis vara då byggnaden ändrar karaktär och 50 procent av byggnadsarean berörs.32 Nybyggnadskraven gäller även ändring eller reparation av byggnadsverk som enligt kommunens uppfattning innebär att konstruktionen i väsentliga delar förnyas. De gäller också vid tillbyggnad, påbyggnad och förstärkning av konstruktionen och vid uppförande, ändring och reparation av byggnadstekniska installationer samt vid bruksändring, väsentlig utvidgning eller väsentlig ändring av tidigare drift. Kommunen har enligt § 88 i den redovisade lagen möjlighet att medge dispens från tillämpningen av nybyggnadskraven på befintlig bebyggelse, vilket innebär att energikraven i nybyggnadsreglerna inte är ovillkorliga vid större ändringar.
Finland
Finland förbereder nya krav på energieffektivitet vid ombyggnad och reparation. Byggbestämmelsesamlingen som handlar om energi kommer att få ett särskilt avsnitt, del H1, vad gäller energieffektivitet vid
ombyggnad och reparationer. Finland utreder under vilka förutsättningar de nya energireglerna ska appliceras vid ombyggnad och reparation.33 Till viss del tillämpas de nu gällande reglerna om energihushållnin byggnader i Byggbestämmelsesamlingen även på ombyggnadsfallen genom 13 § i Finlands Markanvändnings- och bygglag. Bestämmelsen i denna lag anger att föreskrifterna i Byggbestämmelsesamlingen ska tillämpas vid ändringar och reparationer i byggnader. Men föreskrifterna ska bara tillämpas i den mån som åtgärdens art och omfattning samt en eventuell ändring i användningen av byggnaden eller en del av den kräver det.
g i
Danmark
Danmark har nationella byggregler (bygningsreglementer). Byggreglerna är uppdelade på regler för småhus och regler för
32
Enligt uppgift från Statens Bygningstekniske Etat
33
näringsbyggnader/flervåningsbyggnader.34 Dessa är sedan indelade i bindande bestämmelser och s.k. ”vägledningar”. Den 1 januari 2006 trädde nya energibestämmelser i kraft för båda dessa kategorier av byggnader. Nu omfattar regler om energiförbrukning även till viss del befintliga byggnader. Förutsättningarna för när dessa nya
energibestämmelser ska tillämpas är i stort sett desamma för båda kategorierna.
De danska byggreglerna om energiförbrukning gäller vid ombyggnad som sker vid väsentligt ändrat användningssätt och vid andra väsentliga förändringar i byggnader samt vid utbyte av pannor, byte av
värmeförsörjningssystem och isolering av ytterväggar tillsammans med utbyte av klimatskärm.
Med ombyggnad som innebär väsentligt ändrat användningssätt anges som exempel i vägledningen att en vind tas i anspråk som bostad. Med ombyggnader och andra väsentliga förändringar ska enligt
bestämmelserna förstås väsentliga byggnadsarbeten beträffande
klimatskärm eller installationer som antingen berör mer än 25 procent av klimatskärmen eller utgör mer än 25 procent av det senaste
byggnadsvärdet med avdrag för grundvärdet. Målning, isolering i spalter och putsning av fasad är exempel på arbeten som inte behöver vara väsentliga byggnadsarbeten enligt vägledningen. Med installationer avses värmeanläggningar, ventilationsanläggningar, kylanläggningar och varmvatteninstallationer enligt vägledningen till bestämmelsen. Det är bara utgiften för dessa nämnda installationer som ingår i underlaget.35
Kyrkor, museer, ”fredade” byggnader och byggnader med
skyddsvärde enligt antagen stadsplan, lokalplan, skyddsdeklaration enligt lagfart eller byggnader som i kommunplan har ett skyddsvärde, undantas från bland annat värmeisoleringskraven för byggnadsdelar vid
ombyggnad eller större förändringar. Vissa minikrav beträffande isolering gäller dock. Kommunen har dessutom enligt lag möjlighet att medge dispens från genomförande av vissa åtgärder om arkitektoniska och byggnadstekniska hänsyn talar för detta.36 I Danmark är cirka 9 000 byggnader fredade.37
Klimatskärm och installationer som går in under de ovan redovisade kriterierna ska i rum som normalt värms upp till 15 grader uppfylla angivna värmeisoleringskrav (u-värde) på byggnadsdelar som ytterväggar, loft- och takkonstruktioner, fönster etc.38 Varje enskild åtgärd måste var för sig vara räntabel för att värmeisoleringskraven på byggnadsdelar ska bli tillämpliga. Byggnadstekniska förhållanden kan innebära att de angivna bestämmelserna inte kan uppfyllas på ett räntabelt sätt. Rör det sig om ett mindre omfattande räntabelt arbete som får
34
Bygningsreglement 1995 for erhvervs- og etagebyggeri och Bygningsreglement for småhuse 1998
35
Bygningsreglement avsnitt 8.4 stk 2 (erhvervs- og etagebyggeri) och avsnitt 5.5.2 (småhuse)
36
Bygningsreglement avsnitt 8.4 stk 3 (erhvervs-og etagebyggeri) och avsnitt 5.5.4 (småhuse)
37
K-märkt Kulturbebyggelsutredningens slutbetänkande SOU 2004:94
38
Bygningsreglement avsnitt 8.3.2 stk 1 (erhvervs-og etagebyggeri) och avsnitt 5.4.2 (småhuse)
Regler vid ändring av byggnad 43
energibehovet att sjunka ska arbetet ändå genomföras. Byggnadsåtgärder anses räntabla där besparing multiplicerat med livslängd dividerat med investeringar är större än 1,33. 39 Livslängden för olika typåtgärder är faställda i regelverket, t.ex. för fasadisolering 40 år, för vindsisolering 20 år och för installationsåtgärder 10 år.
Vid utbyte av pannor, byte av värmeförsörjning och isolering av ytterväggarna som har samband med utbyte av klimatskärm gäller värmeisoleringskraven på byggnadsdelar under förutsättning att de enskilda åtgärderna är räntabla.40 För åtgärder som är anmälanspliktiga är kommunen tillsynsansvarig men för andra åtgärder ansvarar byggherren själv genom ett egenkontrollförfarande.