Fysiklärares habitus

Inom skolfysiken råder som sagt vissa specifika och dominanta ideal. Likaså

finns det egenskaper och kännetecken som karaktäriserar den typiske fysik-

läraren. I artikel 3 presenteras en man med måttfullt leverne som inte tycks

vilja sticka ut utan som lever ett stillsamt liv vid sidan av sitt hängivna in-

tresse för fysiken. Även detta kan liknas vid ideal inom en doxa. För den

typiske fysikläraren gäller klädkoden; enkelt, praktiskt och bekvämt. För

dennes hem råder liknande ideal; bekvämt, praktiskt och lättstädat. Fysiklä-

raren lever ett försiktigt liv eller närmare bestämt ett reflekterande, stillsamt

liv. Intresset för fysik och annan vetenskap tar tid genom läsande och tv-

tittande etc. men det kan också skönjas en ovilja att vara spontan och okon-

trollerad. Alltför mycket av ogenomtänkta förslag, entreprenörskap, sponta-

na utfall utan att ha grundat i fakta verkar undvikas av fysikläraren.

Men som nämnts vid många tillfällen ovan så finns utmanare, som visser-

ligen har mycket gemensamt med den typiske, men som sticker ut i olika

avseenden.

Bourdieus habitusbegrepp har alltså använts i denna avhandling som verktyg

för att försöka förklara varför olika lärare väljer att undervisa olika inom

skolfysiken, som så starkt präglas av strukturer beskrivna i tidigare kapitel. I

studien presenterad i artikel 4 återfinns tre fysiklärartyper vars habitus re-

konstrueras och presenteras i artikel 5. Det innebär att de tre lärartyper som

utkristalliseras ur klusteranalysen sedan teoretiserats genom att habitusre-

konstruktioner gjorts så att tre fysiklärartyper växer fram. Fysiklärargruppen

tycks dock vara en relativt homogen grupp, vilket blir märkbart i artikel 3.

Det bör tilläggas att den typiske fysikläraren är beskriven från ett statistiskt

material, en majoritet (minst två tredjedelar) av svar från 268 fysiklärare

medan de tre klustrade fysiklärartyperna utgör tillsammans 190 fysiklärare.

Även om fysiklärargruppen tycks vara en homogen grupp så har ur vissa

skillnader rekonstruerats tre kollektiva habitus som kan utgöra förklaringar

till varför de tre typerna väljer olika strategier.

Den konstruerade fysiklärartyp som kallas Manager for Tradition, vars

egenskaper och ställningstaganden får genomslag i den typiske fysikläraren i

artikel 3, vill undervisa fysiken såsom den alltid presenterats. Här värdesätts

103

goda ämneskunskaper och en övertygelse att fysiken är intressant som den

är. Symboliskt kapital är stort intresse för och goda förmågor inom fysikäm-

net, kunskaper om ny forskning inom fysik, kunskaper om fysikens historia,

goda kunskaper i matematik. Ett fokuserat intresse på specifikt fysikämnet

värdesätts, att vara ett med vetenskapen och mena att fysiken förklarar det

som är värt att veta. I svarsmönstren kan utläsas ett habitus med en lojalitet

med ”arbetarklassen” genom ett enkelt och modest leverne, vardaglig kläd-

stil, intresse för att se sport etc. Den här habitustypen, som inte har något

nedärvt utbildningskapital utan bara ett eget förvärvat att luta sig mot, kan

ses som att den erkänns som högt värderad inom en naturvetenskaplig pol

inom skolfysiken eftersom den reproducerar den dominanta synen. Här åter-

finns en högskoleexamen i likhet med andra syskon, med stöd av föräldrar

som själva inte har högskoleutbildning. Det finns därigenom hos denna kon-

struerade lärartyp en tacksamhet mot systemet, mot det vetenskapliga idealet

som erhållits genom utbildningen, då man har utbildningssystemet att tacka

för allt, likt de ”oblater” som Bourdieu (1996) beskriver. En sådan tacksam-

het har framkommit i tidigare forskning exempelvis hos folkskollärare vars

förfäder arbetade som jordbrukare eller arbetare. Tacksamheten är baserad

på att skolning är den enda möjligheten till ett bättre liv (Muel - Dreyfus,

1987). Fysiklärartypen känner därigenom en vördnad mot fysiken och ma-

tematiken vilket också märks i valet av innehåll i undervisningen. Det finns

därför ingen drivkraft eller självförtroende att förändra undervisningen i

enlighet med politiska dokument, mot exempelvis hållbar utveckling. En

strategi att reproducera ”tron på det rätta”, en inordning i den dominanta

doxans ordning, att ”göra rätt” istället för att kritiskt reflektera och vilja för-

ändra. Strategin grundläggs hos föräldrar som själva saknar högre utbildning

men som starkt värdesätter att barnen utbildar sig (Hulqvist, 2006). Lärarty-

pen är inte heller engagerad i samhällsfrågor eller liknande utanför sitt arbe-

te, tycks känna lojalitet med en ”arbetarkultur” genom sitt val av vänner,

dagstidning, semester, TV-program, hemmets utformning, klädval. Med

tydliga avståndstaganden från ”finkultur” såsom poesi, klassisk musik eller

konstmuseum profilerar sig agenten i en arbetarkultur (Bihagen, 2000;

Karlsson, 2005) men tydliga avståndstaganden även mot hantverk, musice-

rande, föreningsliv etc. visar på att denna konstruerade lärartyp inte riktigt

har tillträde till varken kulturen eller samhällsfrågorna.

Den konstruerade fysiklärartyp som i artikel 5 kallats Challenger for Tech-

nology vill förändra fysikundervisningen till undervisning för ökad teknik-

förståelse. Här värderas ämneskunskaper högt men även teknisk kompetens,

entreprenörskap, kontakter inom näringslivet. Övriga symboliska kapital

som kan uttolkas är en välbeställd och lite sportig livsstil, goda kontakter

104

över världen. Viktiga ställningstaganden för dem är att förstå nyttan av goda

kunskaper i fysik och framför allt dess tillämpningar. Egenskaper, i form av

kunskaper, erfarenheter och förmågor som ger pondus som ämnesföreträdare

och som representant för teknik och naturvetenskap både inom skolan och

utåt, ger symboliskt kapital. Fysiklärartypen tycks lovorda nyttoaspekten

med fysikkunskaper och vikten av teknikoptimism och framstegstänkande,

en inställning som utvecklats genom barndomen via nedärvt utbildningskapi-

tal, dvs. föräldrar med högre utbildning och/ eller yrken inom naturvetenskap

och teknik, eller anställning i privat näringsliv. Den här habitustypen kan ses

som att den befinner sig inom en ekonomisk pol inom skolfysiken, man har

arbetat som fysiklärare i 2 – 5 år och många har haft tidigare arbeten inom

tekniksektorn. Hos lärartypen kan märkas ett självförtroende inom teknik

och de vågar ta ut svängarna och förändra sin fysikundervisning, de värderar

skolor med teknik- och naturvetenskaplig inriktning högt, ser nyttan av fy-

sikkunskaper för teknikutveckling och de vill sprida budskapet om tekniken

som problemlösare. Lärartypen är i sin roll som förändrare av ämnet intres-

serad av exempelvis hållbar energi och önskar sig föreläsningar om hållbar

utveckling kopplad till fysik om han/hon fick välja ”fortbildning”. Möjligen

är orsaken en känsla av att vara tvingad att utveckla ämnet i enlighet med

politiska dokument om miljöinsikter och hållbarhetsinsikter, både för att nå

framgång i sin position och för att agenten ser nyttan av en miljöanpassad

teknikutveckling.

Lärartypen antas ha fått sitt goda självförtroende inom teknikområdet, sitt

intresse för teknik och sin teknikoptimism genom sin bakgrund. Fadern var

som nämnts ovan anställd inom teknik- eller naturvetenskapsområdet och

ofta tjänsteman på lägre nivå men inte lärare. Även modern har i viss ut-

sträckning en utbildning inom teknik eller naturvetenskap och båda arbetade

inom privat sektor. Lärartypen sätter antagligen stort värde på det privata

näringslivet och den betydelse teknikutvecklingen har för god ekonomi.

Högskoleutbildning inom fysik och teknik tycks ha varit självklar. Här anas

en vilja känna samhörighet med ”högre medelklass” genom sina livsval (Bi-

hagen, 2000; Karlsson, 2005). Exempelvis bjuder lärartypen vänner på mid-

dagar med överdådig och god mat, firar semester i fjällstuga, i egen ägd se-

gelbåt och besöker vänner i andra länder, åker utomlands på solsemester. I

klädvalet ingår pressade byxor och här finns viljan att hemmet ska vara tren-

digt. Vännerna utgörs av exempelvis civilingenjörer och andra akademiker.

Den konstruerade fysiklärartypen läser Dagens Nyheter men inte direkt le-

darsidan, tidningen ses som en symbol för status. Ofta ses på tv och då gärna

nyhetsprogram, sporten och vetenskapsprogram vilket ger indikation på en

något begränsad livssfär med viss avsaknad av kultur, möjligen ses kulturen

som en ickefråga. Fokus är istället på idrott, exempelvis jogging och golf. Ett

105

samhälleligt engagemang sträcker sig till idrotten, kopplad till barnens ut-

övande inom lagidrotter.

Den konstruerade fysiklärartyp som i artikel 5 kallas Challenger for Citizen-

ship vill förändra fysikämnet till undervisning för medborgarskap och i detta

habitus värderas det holistiska synsättet högt, likaså intresset för de didaktis-

ka frågorna och viljan att utveckla undervisningen. Symboliskt kapital som

kan uttolkas för typen är förutom goda ämneskunskaper även ett samhälleligt

engagemang, erfarenheter från undervisning i andra ämnen, en bohemisk stil

och ett brett kulturellt och samhällsvetenskapligt intresse samt intresse för att

utveckla undervisningen didaktiskt och i enlighet med politiska styrdoku-

ment. Detta är egenskaper som möjliggör att samverka med övriga lärare

inom programmet (svenska, samhällskunskap etc.). Symboliskt kapital för

positionen är att lärarens erfarenheter efterfrågas både av ledningen och från

aktörer utanför den egna skolan. Att fysiklärartypen kan tänka sig utmana

den dominanta doxan inom naturvetenskapen förklaras av ett habitus som

beskrivs som att en vördnad inför akademins naturvetenskap saknas, genom

nedärvt utbildningskapital, beroende på en uppväxt hos välutbildade föräld-

rar med intresse för samhällsengagemang. Lärartypens habitus präglas av

erfarenheter som gjort det möjligt att ifrågasätta rådande strukturer och bland

annat lyfta in mer av det politiska fältet i skolfysiken och inte bara låta det

naturvetenskapliga fältet ta plats. Den här habitusrekonstruktionen kan ses

positionera sig vid en kulturell/intellektuell pol inom skolfysiken. Har ofta

erfarenhet från undervisning på högskolenivå men även grundskolenivå. Ett

gediget intresse för undervisning har vuxit fram ur erfarenheter från upp-

växttiden hos en far som var lärare, även med erfarenhet av forskarutbild-

ning och en mor som antingen arbetade inom vårdsektorn eller som lärare.

Båda föräldrarna har arbetat inom offentlig sektor och genom sina yrken

signalerat vikten av att vara engagerad i samhällsfrågor. Lärartypen har ut-

bildat sig på högskolenivå och visat intresse för både naturvetenskap och

andra områden. Här återfinns ett engagemang som grundats i studentkårsar-

bete och numera utgörs av föreningar med samhällsengagemang. Den bredd

och det intresse för både naturvetenskap och samhällvetenskap som lärarty-

pen visar blir märkbar även i livsstilen när intresset för en mer kulturell och

kreativ sida framträder. Fysiklärartypen kan ses framstå som anspråkslös,

miljömedveten och bohemisk men samtidigt som en intellektuell och kon-

servativ person. Har inte alltid bil, hemmet beskrivs som tidlöst, designat

genom hopplock från antikaffärer, auktion, på loppmarknad, i secondhand

och inte på möbelaffärer. Hemmet kännetecknas av harmoni och att det är

genomtänkt och kombinerat. Man klär sig gärna i fotriktiga skor, kläderna

ska vara klassiska och av god kvalitet, inte moderiktiga utan snarare bekvä-

106

ma, eleganta och gärna miljöriktiga. Semestern tillbringas i Sverige men inte

med båt eller som solsemester. Fysiklärartypen kan sägas tillhöra ”övre me-

delklass” genom tolkning av livsstilen (se t.ex. Bourdieu, 1984; Bihagen,

2000; Karlsson, 2005; KatzGerro, 2002), att hon eller han läser Svenska

dagbladet, ledarsidan och utrikessidorna samt bjuder sina vänner på delikat

och fin mat, besöker bio, museer, klassiska konserter och jazzkonserter. Lä-

ser skönlitteratur, även poesi ibland och spelar instrument, ägnar sig även åt

hobby och hantverk. Läraren är inte intresserad av sport, men promenerar

och cyklar. Tar avstånd från löpning och golf. En lärartyp som utger sig för

att inte titta så mycket på TV men försöker hänga med i nya media och har

koll på olika kanaler. Ser dock gärna naturprogram och vetenskapsprogram

men tar avstånd från dokusåpor, långfilmer/action, serier, komediserier,

sport och lokala program.

In document Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa : Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning (Page 102-106)