Horisonter – möjligheter och hinder

Läraren har i sin undervisningspraktik uppgiften att verkställa kursplaners

innehåll men även läroplan och andra styrdokument. Det finns därför möj-

lighet att som lärare välja innehåll och form bredare än det traditionella.

Klusteranalys med efterföljande uttolkning och habitusrekonstruktioner pre-

senterar tre olika fysiklärartyper där två väljer att ta steget utanför de tradi-

tionella strukturerna inom skolfysiken – habitus som möjliggör att tryggt

trotsa traditionen. Tidigare har nämnts att viljan att utmana etablerade struk-

turer härrör från ett gott självförtroende (Muel - Dreyfus, 1987) här både

genom egen naturvetenskaplig utbildning och i sin funktion som lärare samt

genom det nedärvda utbildningskapitalet. Det finns hos den lärartyp som

undervisar för medborgarskap exempelvis en vilja att lyfta in politiska tolk-

ningar och styrande principer som går lite på tvärs mot naturvetenskapens

traditionella och dominanta förhållningssätt.

Viljan att förändras finns dock hos fler lärare, vilket framkommer i enkät-

undersökningen. Av de 268 lärarna säger sig 56 % vilja förändra sin under-

visning. Men främst handlar förändringen om att utveckla laborationer eller

genom minskade gruppstorlekar, utökat antal timmar för laborationer och

förbättrad materiel. Endast 18 % av lärarna vill utveckla sin undervisning till

att inbegripa hållbar utveckling, tematiskt arbete, studiebesök eller mer sam-

hällsinriktat och värderande innehåll. Av de 37 % som inte vill förändra sin

undervisning svarar endast 18 % att de är nöjda med den undervisning de

bedriver.

Det är främst en förändring till att utveckla det undersökande arbetssättet

som synliggörs i svaren. Här tydliggörs att detta mål i kursplanen värdesätts

107

och lärare vill utveckla dessa processer både vad gäller tid och typ av expe-

riment. Den fysiklärartyp som benämns The Challenger for Technology

finns med i gruppen som vill utveckla sin undervisning, både det undersö-

kande arbetssättet men även för insikter i hållbar utveckling. Denne har ett

habitus som möjliggör att stå stadigt i det naturvetenskapliga fältet men har

lockats av och fokuserar på nyttoaspekten och framstegstanken som också är

viktiga utgångspunkter inom naturvetenskapen (Sjøberg, 2005; Frängsmyr,

1984). Naturligtvis är förståelsen för det undersökande arbetssättet grund-

läggande för fysiklärartypen i dennes undervisning, likaså vikten av att förstå

begrepp men syftet med fysikkunskaper är dessutom att kunna förstå och

vilja vara med och utveckla ny teknik. Viktigt blir att intressera eleverna för

fysik och de spännande inslagen i det undersökande arbetssättet men även i

ett mer problemlösande arbetssätt (Hansson, 2000).

Fysiklärartypen som undervisar för teknik fokuserar även på att relatera

fysikbegreppen till framtida teknik och måste därför beröra även problem

och större sammanhang inom naturvetenskapen. Lärartypen känner visserli-

gen respekt gentemot naturvetenskapen men inte grundat i tacksamhet mot

sin egen naturvetenskapliga utbildning som den traditionelle gör, utan mest

av fascination av fysikens möjligheter och beundran av teknik och hans eller

hennes stora teknikoptimism styr. Med denna teknikoptimism följer både en

vilja och en möjlighet att nå god materiell standard och goda ekonomiska

förhållanden värdesätts också hos fysiklärartypen. I denna lärartyps under-

visningspraktik finns därför också en vilja att ge argument för att högre ut-

bildning inom fysik och teknik, att de kan ge intressanta arbetsuppgifter

inom livsavgörande områden varför det också finns möjlighet till goda eko-

nomiska förhållanden.

Om man som lärare vill undervisa något mer, för att ge sammanhang, behö-

ver man komplettera med annat material och använda andra metoder. Främst

lärartypen The Challenger for Citizenship (undervisar för medborgarskap) är

den som väljer att undervisa annorlunda jämfört med de rådande strukturerna

och doxan. Den fysiklärartypen kompletterar sin undervisning med bland

annat filmer, studiebesök, tematiskt arbete, hållbar utveckling som grund etc.

och gruppens habituskonstruktion förklarar viljan att förändra inom naturve-

tenskapen med ett stort självförtroende. Genom att lyfta in det politiska fältet

kan fokus läggas på det tredje uppdraget i kursplanen, det vill säga att eleven

ska förstå fysik i sammanhang och kunna diskutera energifrågor i samhället.

Inom skolfysikens undervisningspraktik härskar symboliskt kapital från

den dominanta doxan inom naturvetenskapen vilket tidigare forskning har

visat (Cross & Ormiston - Smith, 1996; Gyberg, 2003; Aikenhead, 1996;

Skolverket, 2008) men detta framkommer även i avhandlingens studier.

108

Symboliska kapital är i detta fall god förståelse av fysikbegrepp, det under-

sökande arbetssättet, kunskap om fysikens historia, övertygelsen att fysiken

är intressant i sig själv och naturvetenskapen inte ska drivas av ekonomi.

Skolfysikens kunskapssyn och ämnesinnehåll har vuxit fram under många år

och har präglats starkt av naturvetenskapens fält med dess dominanta ord-

ning.

Habitusrekonstruktionerna ger underlag för att det inom skolfysiken kan

uttolkas en polarisering mellan en dominerande naturvetenskaplig pol och en

mer kulturell/politisk pol med andra dispositioner som högt värderande av

samhällsengagemang och ett holistiskt synsätt, dels en mer tekniskt/ ekono-

misk pol med andra dispositioner bland annat goda kunskaper om framtidens

teknik.

Polariseringen mellan den dominerande naturvetenskapspolen och den

teknisk/ ekonomiska kan jämföras med den som råder mellan naturvetare

och ingenjörer och historiskt inom naturvetenskapen mellan den klassiska

naturvetenskapen och nyttoidealet (McLellan & Dorn, 1999).

Polariseringen mellan den naturvetenskapliga polen och den kulturel-

la/politiska polen kan jämföras med den som råder mellan ämnesinstitutioner

(fysik etc.) och exempelvis pedagogiska institutioner inom akademin.

En polarisering likt den mellan en kulturell/politisk pol och de övriga två

kan noteras mellan Skolverket och exempelvis kungliga akademier såsom

IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien) relaterat till den teknisk/

ekonomiska polen respektive KVA (Kungliga vetenskapsakademien) när det

gäller polarisering mellan kulturell/politisk pol och naturvetenskapens pol.

Dessa gamla kungliga akademier har ett stort engagemang när det gäller

utvecklingen av undervisningspraktiker som exempelvis skolfysiken där de

värdesätter undervisning i naturvetenskap och teknik.

109

In document Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa : Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning (Page 106-109)