Konklusioner och implikationer

7.1 Konklusioner

Sammantaget presenterar avhandlingen en bild över fysiklärare och fysikun-

dervisning om än avgränsad till energiundervisning på gymnasiet. Genom

studiernas resultat bekräftas tidigare forskning i vilken skolfysikens vad och

hur-frågor kartlagts och förklaringar växer fram till varför fysiklärare väljer

att undervisa som de gör. Grunden för studierna är att skolfysikens energi-

undervisning, enligt styrdokument och NT-didaktikforskning, borde omfatta

mer av att de grundläggande fysikbegreppen sätts i sammanhang. Det inne-

bär exempelvis att elevers eget vardagsliv involveras och att värderande

aspekter tas upp. Många NT-didaktikforskare menar att det är inom tillämp-

liga sammanhang som begreppen får relevans och att förståelsen av dem

efterfrågas.

I studierna har framkommit exempel på ett sådant ämnesinnehåll och det

är detta ämnesinnehåll som legat som grund för fortsatt kartläggning av hur

skolfysikens undervisning ser ut. Studierna lämnar därmed ett bidrag till en

beskrivning av skolfysiken som undervisningspraktik. Resultatet visar att

man inom skolfysikens undervisningspraktik i hög grad fokuserar på be-

greppsförståelse och det undersökande arbetssättet och till största delen ute-

lämnar att ge elever möjlighet att använda sina fysikbegrepp i samhällskon-

texter exempelvis när det gäller att diskutera energi- och miljöfrågor samt att

relatera till aspekter inom hållbar utveckling. Orsaken till detta är bland an-

nat att skolfysiken präglas av och avser att reproducera dominanta synsätt

från det vetenskapliga ämnet fysik där värderande aspekter och det egna

vardagliga livet inte betonas.

Studierna visar olika fysiklärartyper, tre typer har utkristalliserats baserat

på vad de väljer att undervisa. Dessa lärartyper uttrycker olika undervis-

ningsstrategier och speciellt en lärartyp undervisar i stor utsträckning ett mer

värderande innehåll, inkluderande elevers eget liv. Studierna, habitusrekon-

struktionerna, visar att det som möjliggör för denna lärartyp att anamma

115

sådana undervisningsstrategier är lärarens sociala bakgrund och hans eller

hennes livserfarenheter som format ställningstaganden, synsätt och intressen.

Speciellt tydligt är det som i habitusrekonstruktionen beskrivits som ett

högt värderande av finkulturen (poesi, klassisk musik, konst etc.) och ett

stort samhällsengagemang exempelvis genom politisk aktivitet eller delak-

tighet i andra samhällsinriktade föreningar. Likaså beskrivs denna fysiklärar-

typs habitus som kännetecknande av stort självförtroende i att utmana fysik-

vetenskapen vilket möjliggör undervisningsstrategier som går på tvärs mot

traditionella värderingar från fysikvetenskapen omvandlade i strukturer inom

skolfysiken. Resultatet visar att självförtroendet och viljan att ifrågasätta

fysikkulturen grundas i en social bakgrund med högutbildade föräldrar som

även högt värderat samhällsengagemang och yrkesval inom vård och utbild-

ning.

Konklusionen i avhandlingen kan sammanfattas i att lärarens bakgrund spe-

lar en avgörande roll för dennes undervisningsstrategier. Med bakgrund me-

nas då inte enbart lärarens egen utbildning till i detta fall fysiklärare, utan

hela lärarens livsbakgrund som påverkar individens förhållningssätt inom

den egna ämneslärarutbildningen och vilka synsätt som genereras där och i

framtiden som lärare och medborgare.

Eftersom skolfysiken i hög grad präglas av strukturer från fysikvetenska-

pen och utgör, som all utbildning, en reproducerande institution inom sam-

hället så ställs stora krav på den fysiklärare som vill välja nya vägar för sin

undervisning. I denna avhandling har det framkommit, genom klusteranalys

av svaren i lärarenkäten och utbildningssociologisk analys att den lärartyp

som i störst utsträckning väljer att använda nydanande undervisningsstrate-

gier i enlighet med aktuella styrdokument, både kursplaner och andra propå-

er gällande exempelvis hållbar utveckling, kännetecknas av ett habitus av

stort självförtroende att utmana fysikkulturen och dessutom ett samhällsen-

gagemang.

I skolfysikens praktik återfinns genom avhandlingens studier ytterligare

två fysiklärartyper. En kan sägas vilja undervisa om den tekniska/nyttiga

vetenskapen, präglad av teknikoptimism och framstegstänkande (Ingelstam,

2004; Frängsmyr, 1984)) inom skolfysiken medan en annan i större utsträck-

ning vill undervisa om fysiken som sådan, dess begrepp och det undersökan-

de arbetssättet, med stark känsla för fysikvetenskapen och innehar därför en

stark position i klassrummet eftersom fysikämnet är så präglat av specifika

socialiseringsstrukturer (Cross & Ormiston - Smith, 1996).

Fysikklassrum är påverkade av naturvetenskapen, i sin möblering, med

sin laborationsmateriel och annan utrustning, litteratur och övriga tillbehör.

116

Eleverna är också starkt präglade av dessa strukturer och förväntar sig tro-

ligtvis möta den traditionelle läraren.

Vissa fysiklärare väljer således att förändra undervisningen till att omfatta

mycket mer av samhällsfrågor, exempelvis innebörder i hållbar utveckling

med fokus på mer värderande innehåll och andra fokuserar mer på teknik för

exempelvis hållbar utveckling. För båda dessa grupper har rekonstruerats ett

habitus som kännetecknas av stort självförtroende när det gäller att ifrågasät-

ta traditionell fysikundervisning och den akademiska bakgrund som de har.

Andra fysiklärare väljer som sagt att inte förändra undervisningen utan de

reproducerar dels sin egen utbildning från universitetet, dels den undervis-

ning som bedrivits inom skolfysiken under årtionden. För dessa lärare är den

vetenskapliga kulturen så stark med sina socialiseringskrafter och sina vär-

den från delar av främst den fysikvetenskapliga kulturen. Fysik är då precis

som det presenteras i boken och under lektionen. Det undersökande arbets-

sättet, sett som en process, strikt inriktat på en forskarkarriär och själva tjus-

ningen med detta är viktigt att presentera för eleverna (Davis et al, 2006). De

elever som trivs med ett sådant arbetssätt och dessutom kan räkna de mest

komplicerade uppgifterna i boken kan gå vidare till högre studier inom fysik.

Här återfinns en grupp elever som enligt Vision Ι (Roberts, 2007) skolats till

naturvetare och som går vidare till högre studier inom fysik med gott själv-

förtroende, de kan räkna och de kan genomföra laborationer. Läraren under-

visar på detta sätt eftersom det är så han eller hon själv lärt sig (Pomoroy,

1993). Lärarens påverkan av krafterna inom fysikkulturen är starka och nå-

gon förståelse för förändring anses inte nödvändig.

Orsaker till hur man som lärare väljer att undervisa återfinns i habitus. In-

dividens habitus skapar strategier för hur agenten agerar i den praktik den

befinner sig i. Habitusbeskrivningarna, presenterade i artikel 5, kan därför

ses som del till förklaringar av lärarnas strategier. Det innebär att ens dispo-

sitioner, ens bakgrund, har betydelse för hur man som fysiklärare undervisar.

Att man exempelvis väljer att med gott självförtroende förändra det rådande,

”att tryggt trotsa traditionen”, vilket inte är en självklarhet inom fysiken ef-

tersom fysiken som sådan värdesätter vetenskaplig begreppsförståelse och

det undersökande arbetssättet baserat på hypoteser, objektiva experiment och

bevisbelagda slutsatser. För att återkoppla till det inledande citatet: ”Kun-

skaper går först här!” så är det kanske inte så anmärkningsvärt att en fysiklä-

rare säger så.

Uttalandet i citatet skapar nyfikenhet, precis som resultaten i avhandling-

ens studier skapar förhoppningar om fortsatta studier av skolfysiken inom

gymnasieskolan, som visat sig framstå som en intressant undervisningsprak-

tik. Nya frågor har uppstått som kräver svar genom fördjupade och breddade

studier: om fysikelevers strategier men även fortsatta analyser av fysiklärares

117

strategier där skolfysiken som praktik studeras mer ingående genom inter-

vjuer och observerande studier.

7.2 Implikationer

Denna avhandling läggs fram inom forskningsområdet naturvetenskapernas

och teknikens didaktik.

Avhandlingen bidrar dels till kartläggningen av energiundervisning inom

skolfysiken, hur och vad som undervisas, dels till att förklara varför lärare

undervisar som de gör. Det sistnämnda förklaras av att lärares bakgrund,

deras dispositioner och kapital genom habitus möjliggör de strategier som

läraren tar i anspråk i sin undervisning. Hur blir detta intressant att förhålla

sig till inom NT-didaktik?

Alla elever som läser fysik A-kursen på gymnasiet kommer inte att söka sig

till högre studier för att exempelvis bli civilingenjörer inom fysik- eller ener-

giområdet. Alla kommer dock, inom kursen, att möta fysikens energibegrepp

och samband, vilka de förväntas förstå och använda sig av för att förklara sin

omvärld. Men omvärlden består inte bara av fenomen som kan förklaras utan

också av positiva och negativa konsekvenser samt möjligheter genom den

teknik som konstruerats tack vare att vi människor observerat och förstått de

fysikaliska fenomenen. Avhandlingen har därför utgångspunkten att skolfy-

siken bör inrymma en energiundervisning för medborgarskap samtidigt som

den ger de som vill kunskaper för högre utbildning inom fysik. Campbell

(2003) framför samma åsikt i Physics Education:

Physics education is obliged to help prepare all students, including tomor-

row´s engineers and scientists, to build a better future. Energy is, and will for

some time remain, centre stage (s. 93)

Avhandlingen utgörs inte bara av en utbildningssociologisk studie som syftar

till att förklara skolfysiken som undervisningspraktik utan syftar även till att

ge underlag för förändringar inom skolfysiken. I fysikämnets kursplaner

finns som mål att elever ska kunna använda sina kunskaper för samhällsen-

gagemang. I andra styrande dokument finns intentioner att elever ska erhålla

insikter om exempelvis hållbar energi och att hållbar utveckling ska genom-

syra all undervisning.

118

En viktig implikation är att blivande fysiklärare ges möjlighet att reflektera

över sin syn på fysikämnet och sin syn på fysikvetenskapen samt sin syn på

hur de anser att fysik ska undervisas samt varför de har den syn som de har.

Att låta blivande lärare reflektera över sina dispositioner kan också vara ett

sätt att ge individen underlag för insikter i sitt agerande och sina värderingar.

Habitus kan omformas genom reflektion och diskussion där man försöker

finna åtgärder

via socio-analysis, i.e., via awakening of consciousness and a form of ‟self-

work‟ that enables the individual to get a handle on his or her dispositions

(Bourdieu & Wacquant, 1992, s. 133)

Det kan visserligen vara svårt för blivande lärare att själva lyckas med ”self-

work”, ett uppvaknande som Bourdieu & Wacquant talar om kanske inte ens

är sannolikt, det är svårt för den mest erfarne och insatte (Roth & Tobin,

2000). Gytz Olesen (2007) beskriver hur en individs (en pedagogs) livsbana

är ”naturligt grundad” i kulturella mönster, i livsstil, i språk och tanke, alltså

hur dennes uppväxtmiljö är förkroppsligad. Han poängterar vikten av att

tillföra ett ytterligare perspektiv i analyser av praktiker och det är aktörers

strategier. Gytz Olesen med flera i Petersen, Glasdam, & Lorentzen (2007)

visar i forskningsexempel hur individers berättelser och självreflektioner

förklarar val och strategier. Men i detta med självreflektion ligger en utma-

ning som lärarutbildningen inom naturvetenskap och teknik får ta sig an,

eftersom våra elever måste få chansen att använda fysik i sina resonemang

om viktiga överlevnadsfrågor.

119

In document Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa : Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning (Page 114-119)