Vetenskapsteoretiska överväganden kring metodologi

Två förutsättningar inom samhällsvetenskapen är bland andra att fenomen är

kontextuellt bestämda och att fenomenen i sig är komplexa. Samhällsveten-

skapliga empiriska studier involverar medvetet och förmedvetet (något man

kan hämta fram om man reflekterar men som inte ligger medvetet) handlan-

de individer som har syften och intentioner med sitt handlande vilket ger de

fenomen som uppstår mening (Petersen, 1995). Det gäller således att förstå

den handlande individen, i detta aktuella fall fysikläraren i dennes undervis-

ningspraktik skolfysiken. För detta har, i avhandlingens analys av varför-

frågan, en teoretisk ingång anammats som möjliggör en analys av något

bakomliggande det man ser i fysiklärares undervisning, ”vad” och ”hur”.

Här nedan presenteras den vetenskapsteoretiska ingången, den ontologi som

ligger bakom den analysansats som används, och med den tränger man bak-

om det som framkommit i avhandlingens övriga studier, beskrivna i avsnitt

3.1 och 3.2 samt i första delen av den studie som beskrivs i avsnitt 3.4. Där-

igenom ges möjligheten att analysera varför fysiklärarna väljer vissa strate-

gier för sin undervisning.

I analysen uppmärksammas det som producerar händelser istället för hän-

delserna i sig. Detta sätt att se på verkligheten ligger nära den kritiska rea-

lismen vars ontologi fokuseras på mekanismer istället för på händelser (Da-

nermark et al., 2003). Verkligheten antas, enligt den kritiska realismen, bestå

av flera domäner: verklighetens domän som utgörs av mekanismer, det fak-

tiskas domän som utgörs av händelserna som genereras av mekanismerna

och den empiriska domänen som utgörs av ett empiriskt faktum när händel-

serna erfars.

För att nå bakom den empiriska domänen måste vi ta det empiriska fak-

tum vi studerar och sätta det i relation till det som formar det, som kan tän-

kas ha genererat det. Fysiklärares strategier, deras val av undervisning, ”vad”

och ”hur”, kan synliggöras i de svar som exempelvis ges i en enkät, i empi-

rin, då läraren svarar på frågor om verksamheten i klassrummet, där under-

visning sker tillsammans med eleverna, där läraren väljer aktiviteter och tar

ställning, själva händelserna. Men vilka är mekanismerna som genererar

79

händelserna? Varför gör fysiklärarna som de gör – vilka är de generativa

mekanismerna? För att besvara frågorna räcker det inte med att studera en-

kätsvaren (empirin) och inte heller fysiklärarens strategier (händelser) utan

analysen måste bege sig bakom det som formar strategierna – exempelvis till

fysiklärarnas habitus.

För att hitta generativa mekanismer handlar det inte om att använda nya

metoder utan snarare att använda traditionella metoder men att låta dem sva-

ra mot frågeställningar och behov som framkommer i en process (Daner-

mark et al., 2003) i detta fall inspirerad av Bourdieus teorier som kan sägas

likna dem inom kritisk realism. För sökandet av svaret på varför-frågan i

den avslutande Lärarstudien har en enkätundersökning använts i ett första

skede och en kvalitativ analys med Bourdieus habitusbegrepp i ett nästa

skede.

Inom andra angreppssätt, empiristiska ansatser såsom positivismen eller

relativismen, är det erfarenheter i form av erfarna händelser i det empiriska

materialet man oftast vill studera vilket innebär att man håller sig till empi-

rins domän. Det som är önskvärt i denna analys är som tidigare sagts, att

tränga bakom den empiriska domänen för att söka mekanismer (Danermark

et al., 2003).

För frågeställningen i denna avhandling om varför fysiklärare väljer att

undervisa som de gör, fysiklärares strategier, är det enligt ovan, inte önskvärt

att ha ett synsätt som reducerar vetenskapen till en studie av en yta, när man

analyserar och förklarar mönster som framträder på den empiriska nivån,

alltså att endast beskriva de strategier som fysiklärare väljer inom undervis-

ningspraktiken. Det är inte tillräckligt med en forskningsmodell som bara

baseras på den empiriska nivån och som inte förmår att ta hänsyn till de un-

derliggande generativa strukturerna eftersom de empiriska företeelser som

observeras, fysiklärares strategier, därigenom endast tolkas utifrån ett anta-

get mönster eller sammanhang utan att detta explicitgörs (Danermark et al.,

2003).

Önskvärt när det gäller varför-frågan i avhandlingen är som sagt att blott-

lägga de underliggande generativa mekanismerna. Teorin som används mås-

te därför bygga på att det är möjligt att förklara en specifik händelse eller ett

objekt som ett samhällsfenomen, som ett fenomen i ett socialt sammanhang.

I ett inledande skede behöver man jämföra olika systematiska skillnader

mellan exempelvis grupper, lärartyper i det aktuella fallet, för att hitta möns-

ter och ledtrådar till mekanismer.

Nästa steg blir att förklara mönster och hitta mekanismer som förklarar

fenomen. Vissa mekanismer är dominerande och framträder tydligare, vilket

gör att det bildas mönster som i sig kräver en förklaring. Dessa mönster

framträder som tendenser, exempelvis klassmönster, som ger upphov till

80

fenomen som man ser och uppgiften blir att identifiera de mekanismer som

formar fenomenen. Således, genom att söka mönstren och utgå ifrån dem så

kan man förklara mekanismerna.

I analysen av varför fysiklärare väljer att undervisa som de gör användes

en så kallad extensiv process som i detta aktuella fall innebar att en storska-

lig enkätundersökning genomfördes. Med bundna svarsalternativ och med

statistiska analyser försöker man finna mönster, regelbundenheter och för-

delningar, formella relationer av likheter eftersöks (Danermark et al., 2003).

En enkätundersökning med efterföljande klusteranalys genomfördes med

syfte att hitta omfattningen av olika fysiklärartyper och även se vilka variab-

ler som hör till vilken typ, exempelvis hur och vad de olika grupperna un-

dervisar. Därigenom är det möjligt att se mönster som framträder och som

dominerar för respektive typ (hur de undervisar, vad, hur de ser på fysiklä-

rarollen, olika kapital, olika positioner etc.). Men studien stannar inte vid en

sådan deskriptiv analys, som redovisas i artiklarna 3 och 4 där mönster från

enkäten presenteras. Beroende på lärares livsbanor och sociala bakgrund så

har olika livsstilar utvecklats. Om en grupp individer delar samma typ av

livsstil så kan man se samma mönster i deras habitus (Charlesworth, 2000). I

den så kallade intensiva processen, i vilken de mekanismer eftersöks som

ligger till grund för och förklarar respektive mönster används Bourdieus

habitusbegrepp för att analysera och beskriva mekanismer och förklara hand-

lingar. Det innebär att enkäten utgör metod för att samla underlag även för

den intensiva proceduren men dessutom återfinns empiri även i beskrivning-

ar av de producerande fälten och tidigare analyser av individers habitus etc.

Det är dock viktigt att betänka att habitus är ett teoretiskt begrepp och inte

ett empiriskt begrepp (Callewaert, 2003). Man kan därför inte observera

habitus utan det måste analyseras fram.

Bourdieu med sitt angreppssätt stannar inte vid ett konstaterande av hur

någonting är (en beskrivning av mönster, en kartläggning) utan att han ställer

frågan om varför det är på ett visst sätt och frågor om bakomliggande orsa-

ker. Exempelvis genom att enbart analysera en isolerad individs handlingar

riskeras att man förbiser de egenskaper som hör ihop med individens posi-

tion i det sociala rummet, egenskaper som kan analyseras genom generiska

kännetecken såsom exempelvis individens deltagande i specifika grupper,

anslutning till vissa institutioner, val av särskilda tidskrifter, deltagande i

vissa föreningar eller rörelser. Bourdieu vänder sig mot förhandskonstruera-

de klassificeringsprinciper vid analys av på förhand konstruerade populatio-

ner varvid man inte bryr sig om att analysera hur populationer framtagits,

eller att granska klassificeringssystemens uppkomst, eller ta reda på vad som

ligger bakom kampen om klassificeringen. Man riskerar därmed, enligt

81

Bourdieu, att omedvetet förbise det som står på spel i praktiken (Bourdieu,

2000).

I lärarstudien fokuseras på fysiklärare som grupp genom att ett kollektivt

habitus rekonstrueras, se även 2.2, varför konstruerade fysiklärartyper pre-

senteras som resultat av analysen.

In document Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa : Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning (Page 78-81)