Genomförande och datamaterial - Aktör och struktur i historieundervisning

7.2.1 Yttre ramar för studien

Studien genomfördes på en kommunal gymnasieskola i en större svensk stad. De första kontakterna med lärarna och skolan togs våren 2007. Skolledningen gav sin tillåtelse till att studien genom-fördes på skolan, lärarna beslöt att delta och gav sitt informerade samtycke. De tre lärarna benämns i studien genomgående med de pseudonymer jag gett dem: Erik, Nils och Per. Dessa namn valdes för sin neutrala karaktär och för att namnen är vanliga inom alla åldersgrupper. Datainsamlingen genomfördes under läsåret 2007-08. Under höstterminen 2007 hade lärarna och jag fyra gemensamma

AKTÖR OCH STRUKTUR I HISTORIEUNDERVISNING

7.1.4 Analys av undervisning och lärande inom samma teoretiska ram

De båda teorier som ligger till grund för analysen har fördelen det avsedda, det iscensatta och det levda lärandeobjektet kan analyseras inom samma teoretiska ram i ett samspel mellan variationsteori och den ämnesteoretiska modellen. Urskiljande av och kritiska aspekter för utveckling av förmågan utgör fokus för analys av både under-visning och provlösningar.

7.1.5 Omvänd kronologi i presentationen

Undervisningen pågick i åtta veckor och avslutades med ett prov. I avhandlingen har jag valt att bryta denna kronologi genom att presentera resultaten från analysen av elevernas provlösningar innan jag presenterar analysen av undervisningen och diskuterar den. Det visade sig under arbetets gång att analysen av provlösningarna gav en grundläggande förståelse för förmågans beskaffenhet och de kritiska aspekterna. Denna kompletteras sedan i analysen av under-visningsmomenten. Den omvända kronologin utgör då en logisk följd för presentationen. Jag vill också lyfta fram lärarnas roll som medforskare och genom att bryta linjen ”avsikter-genomförande-elevers lärande” undviker jag att studien får karaktär av utvärdering av den enskilde lärarens arbete.

7.2 Genomförande och datamaterial

7.2.1 Yttre ramar för studien

KAPITEL 7. METOD

diskussionsmöten, vilka spelades in. Eleverna informerades om studien och gav sitt samtycke till deltagande34 under december 2007. Då skrevs också texter där de resonerade kontrafaktiskt och i termer av aktör och struktur kring en historisk fråga. Klassrums-inspelningarna genomfördes från januari till mars 2008. Några av dessa inspelningar diskuterades gemensamt under januari 2008. I mars 2008 genomfördes ett prov som avslutade undervisnings-avsnittet. Individuella intervjuer med lärarna genomfördes i april 2008.

Samtliga klasser studerade kursen Historia A enligt Lpf 94 (Skolverket, 2006b). Lektionerna var schemalagda under hela läsåret med två lektionstillfällen i veckan. Man läste i kronologisk ordning och hade under höstterminen kommit fram till 1600-talet och kursen skulle fortsätta fram till 1989.

De klasser som deltog i studien var lärarnas ordinarie klasser och eleverna var mellan 17 och 19 år gamla. Eriks klass gick år 2 på samhällsinriktningen, medan Nils och Pers elever gick år 3 på samhällsprogrammets ekonomiska inriktning. Klassernas köns-fördelning var jämn. Skolan ligger i ett område med blandad be-byggelse, varför det är rimligt att tänka sig en blandad social bak-grund hos eleverna och ungefär två tredjedelar hade svensk-klingande namn. En närmare undersökning av elevernas etniska bakgrund och sociala tillhörighet ligger dock utanför denna studies fokus och jag analyserar inte heller materialet ur genusperspektiv.

Klassrummen var möblerade med bänkar, placerade två och två, riktade mot tavlan. Man hade tillgång till overheadprojektor och TV med DVD och VHS. Datorer användes inte. Mobilerna var avstängda eftersom de störde inspelningsutrustningen.

7.2.2 Ljud- och videoinspelning

Lektionerna spelades in med videokamera och mp3-spelare. Kameran var placerad på stativ vid en elevbänk längst fram till höger i klassrummet. Ljudet togs upp av en separat mikrofon, placerad på katedern. Mp3-spelaren hängdes runt halsen på läraren och på så

sätt blev det möjligt att spela in gruppdiskussioner mellan läraren och elever. Dessutom förde jag kompletterande fältanteckningar.

Diskussionsmöten, kommentarer och individuella intervjuer spelades in med mp3-spelare.

Det visade sig att ljudinspelningarna blev det värdefullaste materialet, på grund av att mp3-spelaren var av bättre kvalitet än videokamerans mikrofon och den klarade av att separera ljudet från den närmaste gruppen när hela klassen talade. Lärares och elevers talhandlingar står i centrum för undersökningen, medan exempelvis gester och blickar inte analyseras, vilket också reducerat video-inspelningens betydelse. Videoinspelningar och fältanteckningar används som kontext och backup-material, medan transkriptionerna som bygger på ljudinspelningarna är huvudmaterial.

7.2.3 Studiens datamaterial

I tabell 1 ges en översikt över studiens datamaterial. Tab. 1. Studiens datamaterial.

Video-

inspelning inspelning ^Ljud- ^{Transkriberat}i sin helhet till stora delar ^{Transkriberat} ^Omfattning Fyra inledande möten ^x ^x ^{6 timmar} Lektioner x x x 21 lektioner 35 timmar Kommentarer x x 8 timmar Individuell intervju ^x ^x ^{6 timmar}

Fältanteckningar ca. 100 sidor

Texter skrivna av eleverna i början av studien Texter från 69 elever 230 exempel Provlösningar 65 texter

Datamaterialet består av ljud- och videoinspelningar, transkriptioner, fältanteckningar, elevtexter och undervisningsmaterial. Stora delar av den inspelade undervisningen är transkriberad, däribland samtliga undervisningsmoment där nyckelbegreppet aktör-struktur finns