Implicit eller explicit växelspel

Ett resonemang med växelspel mellan aktör och struktur måste allt-så ta upp båda sortens faktorer. Men hur genomförs resonemanget om växelspelet dem emellan?

a. Användning av termerna ”aktör” och ”struktur”

Först föreföll en kategorisering som bygger på användningen av termerna ”aktör” och ”struktur” eller ej, som en väg att gå. Dock använde sig endast en tredjedel av lösningarna av terminologin, och dessutom visade sig terminologianvändningen gå på tvärs mot andra kvaliteter i texterna. Låt oss först jämföra exempel 1 och 2:

Ex. 1. Om inte Frankrikes struktur hade varit precis som den var efter revolutionen skulle Napoleon inte kunnat ta makten. Bara några år tidigare hade högadeln haft ”ensamrätt” på alla militära positioner. Alltså hade Napoleon aldrig kunnat stiga i rankerna, eftersom han kom från en relativt fattig familj på Korsika. Det var just detta som gav honom tillfälle att ta makten, för efter revolutionen kunde vem som helst bli framstående inom armén bara man visade framfötterna och var begåvad.

Ex. 2. Frankrike hade infört värnplikt och på det sättet kom N in i armén. I den nya revolutionära armén kunde man lätt uppgradera sig i leden via mod och skicklighet och på det viset jobbade n upp sig. När folket var i behov av ett nytt samhälle och N var tillräckligt långt upp i arméleden så ansåg han att han kunde ta makten och förändra samhället bäst själv, vilket han också gjorde. Han hade aldrig kunnat ta makten i det gamla samhället där bara högadeln kunde få ledarposterna i armén som hade betydelse. N kom från en lågadlig korsikansk familj.

Dessa båda exempel på lösningar av provfrågans A-del tar upp lik-nande faktorer och utvecklar dem i lika hög grad. Båda lösningarna resonerar också kring samspelet mellan aktören och strukturen. Om en text använder termerna eller ej har därmed inte förklaringsvärde för att förstå kvaliteten i de båda lösningarna.

AKTÖR OCH STRUKTUR I HISTORIEUNDERVISNING

avdelningar. Det hade varit möjligt att använda sig av denna uppdelning som grund för en kategorisering, men det blev inte möjligt, eftersom man endast kunde urskilja denna modell i ett fåtal lösningar. Lärarnas uppdelning i kombination med vilka faktorer eleverna faktiskt tar upp ligger i stället som grund för min förståelse för hur strukturbegreppet ska användas i kategoriseringen. Eleverna för fram adelns förlorade privilegier efter franska revolutionen, Korsikas förändrade nationstillhörighet och värnplikten och jag behandlar dessa faktorer som strukturella. Detsamma gäller faktorer som metersystemet, nytt skattesystem och Code Napoleon. I vissa fall formulerar eleverna den strukturella förändringen rent språkligt som en händelse: man tog bort adelns privilegier. I sådana fall tar jag fasta på innehållet; den strukturellt inriktade förändringen. Kontinentalblockaden för jag med viss tvekan också till de struktu-rella förhållandena, eftersom eleverna hanterar den som en del i ett maktspel mellan främst Frankrike och England. Kriget mot Ryss-land, däremot behandlas genomgående som ett händelseförlopp i texterna, varför jag också ser det som ett sådant, inte som en strukturell faktor.

I texterna behandlas aktörsbegreppet oftast individuellt och Napoleon framstår som person med olika egenskaper. Det förs en del diskussioner kring Napoleons karaktärsegenskaper i lösningarna och jag behandlar dessa som aktörsinriktade faktorer.

9.1.4 Endast en sorts faktor

I uppgiften efterfrågas ett resonemang om växelspelet mellan aktör och struktur med Napoleontiden som exempel. Ett växelspel förutsätter två olika sorters faktorer och i analysen uppmärksam-made jag om lösningen tar upp både aktörsinriktade och strukturella faktorer.

Ex 1. Napoleon var en fransk taktiker som ledde Frankrike till mycket stor framgång.

Ex. 2. I Frankrike innan Napoleon kom till makten hade man en rätt bra armé. Landet var ändå lite i kris och Napoleon kom till makten.

KAPITEL 9. PROVLÖSNINGAR

Ovanstående exempel tar endast upp en sorts faktor, i exempel 1 finns bara aktörsinriktade faktorer och i exempel 2 bara strukturella faktorer. Dessa lösningar uppvisar därmed en lägre kvalitet än de lösningar som använder sig av båda sortens faktorer.

9.1.5 Implicit eller explicit växelspel

Ett resonemang med växelspel mellan aktör och struktur måste allt-så ta upp båda sortens faktorer. Men hur genomförs resonemanget om växelspelet dem emellan?

a. Användning av termerna ”aktör” och ”struktur”

Först föreföll en kategorisering som bygger på användningen av termerna ”aktör” och ”struktur” eller ej, som en väg att gå. Dock använde sig endast en tredjedel av lösningarna av terminologin, och dessutom visade sig terminologianvändningen gå på tvärs mot andra kvaliteter i texterna. Låt oss först jämföra exempel 1 och 2:

Ex. 1. Om inte Frankrikes struktur hade varit precis som den var efter revolutionen skulle Napoleon inte kunnat ta makten. Bara några år tidigare hade högadeln haft ”ensamrätt” på alla militära positioner. Alltså hade Napoleon aldrig kunnat stiga i rankerna, eftersom han kom från en relativt fattig familj på Korsika. Det var just detta som gav honom tillfälle att ta makten, för efter revolutionen kunde vem som helst bli framstående inom armén bara man visade framfötterna och var begåvad.

Ex. 2. Frankrike hade infört värnplikt och på det sättet kom N in i armén. I den nya revolutionära armén kunde man lätt uppgradera sig i leden via mod och skicklighet och på det viset jobbade n upp sig. När folket var i behov av ett nytt samhälle och N var tillräckligt långt upp i arméleden så ansåg han att han kunde ta makten och förändra samhället bäst själv, vilket han också gjorde. Han hade aldrig kunnat ta makten i det gamla samhället där bara högadeln kunde få ledarposterna i armén som hade betydelse. N kom från en lågadlig korsikansk familj.

Dessa båda exempel på lösningar av provfrågans A-del tar upp lik-nande faktorer och utvecklar dem i lika hög grad. Båda lösningarna resonerar också kring samspelet mellan aktören och strukturen. Om en text använder termerna eller ej har därmed inte förklaringsvärde för att förstå kvaliteten i de båda lösningarna.

Det motsatta förhållandet är också vanligt i materialet: den kvali-tativa likhet som terminologianvändningen medför är långt mindre än den kvalitativa skillnad som finns i behandlingen av innehållet. Exemplen 3 och 4 använder sig båda av termerna, men skiljer sig väsentligt åt vad gäller andra kvaliteter.

Ex 3. När Napoleon kom till makten var det oroligt i landet efter den franska revolutionen hade Frankrike det jobbigt. Napoleon var en stark aktör som lovade att hjälpa landet så strukturen skulle bli bättre. Folket lyssnade på honom och aldrig hade trupperna varit så stora.

Ex.4. Napoleon var en stark aktör som tog makten i Frankrike efter Franska revolutionen. Efter att Robespierre hade avsatts och skickas till giljotin var Frankrike under ”kris” med ett oroligt folk. Ståndssamhället var nu avsatt och det hade varit mycket som hänt på hyfsat kort tid. Ledningen kände att dom behövde hjälp av det militära och då tog Napoleon på sig rollen och fick titeln förste konsult (sic!). Eftersom strukturen i samhället hade ändrats var det möjligt för Napoleon att lyckas vilket han inte kunnat göra tidigare eftersom han tillhörde lågadeln och han hade kämpat sig till ledande roller i armén vilket förut högadeln bara hade tillgång till. Han kom från Korsika med nu tillhörde det Frankrike så han blev medborgare och en av alla fransmän. Så eftersom strukturen på samhället hade förändrats och det nu var möjligt för fler att få högre ”roller” så var det upp till individen hur långt man ville komma. Napoleon var målinriktad och tog sig till toppen.

Terminologin aktör och struktur används i en tredjedel av lösningarna. Det finns komplexa lösningar som inte använder sig av termerna samtidigt som det finns innehållsligt tunna lösningar som gör det. Det innebär att ett fokus på terminologianvändningen inte är ett meningsfullt sätt att förstå lösningarna, eftersom andra kvali-tativa likheter och skillnader framträder som mer betydelsefulla.

Däremot visade det sig fruktbart att fokusera på hur eleven uttryckt samband: uttalat eller underförstått; explicit eller implicit. Detta blev en vidareutveckling av mitt sätt att förstå de kausala resonemangen.

b. Implicit resonemang

Många provlösningar uppvisar underförstådda resonemang. I dessa kan ett flertal faktorer utvecklas, och en läsare kan ofta se en under-liggande tanke, men den uttrycks inte, utan överlåts till den välvillige läsaren att skapa.

KAPITEL 9. PROVLÖSNINGAR

Ex. 5: Intressekamp: Frankrike som saknade en formell ledare sedan monarkin avsatts i och med att Ludvig XIV och hans drottning halshuggits -> tronen var ledig. Man var inte längre tvungen att vara högadel för att kunna ta över makten på så pass höga positioner. Aktör: Napoleon Bonaparte, en väldigt ung general men extremt skicklig. Och strategiskt kunnig, hade vunnit många av Frankrikes slag genom åren. Idéer: Napoleon hade en mängd idéer om hur han ville förändra Frankrike och hur han skulle styra de ”nya” landet.

I denna lösning förs strukturella faktorer fram: att monarkin är avskaffad, att högadeln inte längre har ensamrätt på höga positioner. Dessa ställs bredvid aktörsinriktade faktorer: att Napoleon var skicklig och kunnig och hade en mängd idéer om hur Frankrike skulle förändras. Men sambandet mellan dessa faktorer är underförstått.

c. Explicit resonemang

Ett explicit resonemang utmärks av att de samband som eleven uppfattar också uttalas, åtminstone i något fall. De lösningar i materialet som uppvisar explicita resonemang visade sig också alltid omfatta utvecklade innehållsliga faktorer.

Ex. 6: I Frankrike hade man infört obligatorisk värnplikt och snart stod Frankrike med en armé på 800 000 man. Den franska armén leddes nu av Napoleon. Han kom från den italienska ön Korsika och hade blivit skickad till Frankrike som ung för att gå med i armén. Innan så kunde inte vem som helst göra karriär inom armén utan det var bara adeln. Men tack vare upplysningsidéerna om att alla ska ha lika rättigheter och vis själva bestäm-mer vår framtid så kunde napoleon göra en karriär inom armén. Efter att napoleons armé kört ut fienden ur Frankrike så var befolkningen lättad. De ville nu efter 5 års av oroligheter få en stabil tillvaro. Men det ledande partiet hade inget fullt stöd och dem jagades ständigt av slousserna64 och grupper som ville föra tillbaka monarkin. Regeringen hade inget annat val än att söka hjälp hos armén och då såg Napoleon att han lika gärna själv kan ta makten.

I exempel 6 presenteras värnplikten som en första faktor, och den utvecklas kausalt; Frankrike stod snart med en armé på 800 000 man. Sedan följer biografiska detaljer om Napoleon, följt av en utveckling av de strukturella förändringar som skett i och med den

franska revolutionen, som anges som skäl till att Napoleon kunde göra karriär. Sedan följer ett händelseinriktat avsnitt, där den sociala oron i Frankrike skildras. Det sista sambandet; att den oroliga situationen ledde till att regeringen sökte hjälp hos armén och att Napoleon tar makten är underförstått.

Jag ser ett uttalat resonemang som kvalitativt skilt från ett under-förstått och menar också att det uttalade resonemanget uttrycker en högre kvalitet än det underförstådda.