7.1.1 Att skapa goda omständigheter
I studien undersöker jag dels lösningar på en provfråga, som konstruerats för att eleverna ska få möjlighet att visa sin förmåga att resonera historiskt i termer av aktör och struktur, dels undervisningsmoment där avsikten är att eleverna ska utveckla förståelse olika aspekter av nyckelbegreppet aktör och struktur. En undervisning som söker utveckla elevernas historiska förmågor skiljer sig från en historieundervisning där de innehållsliga kunskaperna står i centrum, varför ett arbete inriktat mot förmågor bryter ny mark. Ett sådant arbete möter rimligtvis svårigheter på olika plan och studiens design söker möta några av dessa.
För det första bygger studien på lärarnas eget frivilliga utvecklingsarbete. Lärarna hade redan tidigare börjat utveckla sin undervisning i riktning mot aktör- och strukturbegreppet och de bestämde att studiens fokus skulle ligga på detta begrepp och på förmågan att resonera historiskt i termer av aktör och struktur. De kan därmed ses som aktiva medforskare i studiens första, skol-baserade, fas. Om jag som forskare lagt en uppgift på dem hade det kunnat medföra bristande engagemang i uppgiften, men i och med att de själva hela tiden styr undervisningens mål i studien så finns
goda incitament för en optimal motivation för uppgiften. För det andra är de tre lärarna utbildade och erfarna, med mellan fem och tjugofem års lärarerfarenhet. Detta är viktigt både för att de ska klara av att genomföra ett utvecklingsarbete av detta slag och för att studiens resultat inte ska kunna bortförklaras med lärarnas oerfarenhet eller bristande ämneskunskaper. För det tredje var de deltagande eleverna lärarnas ordinarie klasser, det fanns inte någon ovanligt stor grupp elever med uttalade studiesvårigheter och arbetet i klassrummet försvårades inte heller av disciplinproblem, vilket hade kunnat påverka studiens resultat. För det fjärde sätts data-materialet i relation till det lärande som lärarna uttalat säger att de vill att undervisningen ska möjliggöra, vilket minimerar risken för att undervisningen ska analyseras i relation till något som den inte har för avsikt att åstadkomma.
I studiens design finns därmed goda förutsättningar för arbetet att utveckla undervisning kring aktör och struktur. Studien är därmed designad som ett deviant case33 (Flyvbjerg, 2006, sid 230; Silverman 2005, s. 128), och den problematik som kan uppstå bör därmed inte kunna förklaras av dåliga omständigheter för studien.
7.1.2 Fallstudie
Jag söker förmågan att resonera historiskt i termer av aktör och struktur och denna förmågas beskaffenhet. I undersökningen använder jag mig av flera datamaterial, som kompletterar varandra, eftersom vissa delar av förmågan manifesteras i provfrågan och andra aspekter manifesteras i studiens lektioner. Studien har karaktär av fallstudie och genom en detaljerad analys av provlösningar och utvalda undervisningsmoment vill jag skapa förståelse för det större fenomenet: förmågan att i en skolkontext resonera historiskt i termer av aktör och struktur. Denna förmåga utgör i sin tur en komponent i ett historiskt resonerande.
33 Silverman hävdar att om man exempelvis vill studera demokratiska processer och problem som är förenade med dessa i organisationer, så bör man välja en organisation som anses ha goda demokratiska processer. Därigenom kan den problematik man finner inte bortförklaras med andra faktorer som dålig ekonomi, olyckliga personkonstellationer eller dylikt.
AKTÖR OCH STRUKTUR I HISTORIEUNDERVISNING
goda incitament för en optimal motivation för uppgiften. För det andra är de tre lärarna utbildade och erfarna, med mellan fem och tjugofem års lärarerfarenhet. Detta är viktigt både för att de ska klara av att genomföra ett utvecklingsarbete av detta slag och för att studiens resultat inte ska kunna bortförklaras med lärarnas oerfarenhet eller bristande ämneskunskaper. För det tredje var de deltagande eleverna lärarnas ordinarie klasser, det fanns inte någon ovanligt stor grupp elever med uttalade studiesvårigheter och arbetet i klassrummet försvårades inte heller av disciplinproblem, vilket hade kunnat påverka studiens resultat. För det fjärde sätts data-materialet i relation till det lärande som lärarna uttalat säger att de vill att undervisningen ska möjliggöra, vilket minimerar risken för att undervisningen ska analyseras i relation till något som den inte har för avsikt att åstadkomma.
I studiens design finns därmed goda förutsättningar för arbetet att utveckla undervisning kring aktör och struktur. Studien är därmed designad som ett deviant case33 (Flyvbjerg, 2006, sid 230; Silverman 2005, s. 128), och den problematik som kan uppstå bör därmed inte kunna förklaras av dåliga omständigheter för studien.
7.1.2 Fallstudie
Jag söker förmågan att resonera historiskt i termer av aktör och struktur och denna förmågas beskaffenhet. I undersökningen använder jag mig av flera datamaterial, som kompletterar varandra, eftersom vissa delar av förmågan manifesteras i provfrågan och andra aspekter manifesteras i studiens lektioner. Studien har karaktär av fallstudie och genom en detaljerad analys av provlösningar och utvalda undervisningsmoment vill jag skapa förståelse för det större fenomenet: förmågan att i en skolkontext resonera historiskt i termer av aktör och struktur. Denna förmåga utgör i sin tur en komponent i ett historiskt resonerande.
33 Silverman hävdar att om man exempelvis vill studera demokratiska processer och problem som är förenade med dessa i organisationer, så bör man välja en organisation som anses ha goda demokratiska processer. Därigenom kan den problematik man finner inte bortförklaras med andra faktorer som dålig ekonomi, olyckliga personkonstellationer eller dylikt.
KAPITEL 7. METOD
Jag studerar ett antal undervisningsmoment och bemödar mig om att beskrivningarna jag ger ska vara strong in reality (Cohen, Manion &
Morrison, 2007, s. 256), genom att ge fylliga utdrag ur under-visningsmoment, provlösningar och lärares kommentarer. Punch (1998, s. 150) menar att en fallstudie ägnar sig åt ett fall, alternativt ett litet antal fall, för att den detaljerade analysen ska möjliggöra en så fullständig förståelse för detta fall som möjligt och Flyvbjerg (2006) betonar att fallstudiens detaljrikedom är viktig för att ge en nyanserad bild av verkligheten.
I en fallstudie krävs balans mellan helheten och ett detaljerat beskrivet men begränsat fokus (Silverman 2005, s. 127). Jag har ett relativt stort material, bestående av cirka sextio timmars inspelningar från diskussioner och lektioner och relativt många informanter, tre lärare och totalt sjuttiofem elever. Samtliga observerade lektioner och lärarnas utsagor utgör studiens kontext, medan förmågan, som den manifesteras i provlösningar och undervisningsmoment, utgör fokus för studien.
Det finns problematik som anses förenad med fallstudier: risk för bias, subjektivitet, selektivitet, icke-generaliserbarhet och anekdot-berättande (Cohen et al., 2007, s. 254). För att möta detta har jag bemödat mig om att tydliggöra mina urval av undervisningsmoment och grunden för dem, ge fylliga citat samt göra analysen transparent och öppen för alternativa tolkningar.
7.1.3 Inspelning
Det finns flera olika sätt för forskaren att dokumentera den verklighet man intresserar sig för, och jag har valt inspelning som metod för att dokumentera undervisningen, vilket Silverman (2005, s. 183-84) menar har stora fördelar. Det är omöjligt att minnas en hel konversation eller ett helt lektionsförlopp och inspelningar medger detaljerad analys, kan spelas upp om och om igen för att medge förfinad transkription och är dessutom tillgängliga för vetenskapssamhället på ett sätt som fältanteckningar inte är. Dessutom pekar Silverman på möjligheten att analysera det in-spelade materialet på ett annat sätt än det som från början var avsett.
7.1.4 Analys av undervisning och lärande inom samma teoretiska ram
De båda teorier som ligger till grund för analysen har fördelen det avsedda, det iscensatta och det levda lärandeobjektet kan analyseras inom samma teoretiska ram i ett samspel mellan variationsteori och den ämnesteoretiska modellen. Urskiljande av och kritiska aspekter för utveckling av förmågan utgör fokus för analys av både under-visning och provlösningar.
7.1.5 Omvänd kronologi i presentationen
Undervisningen pågick i åtta veckor och avslutades med ett prov. I avhandlingen har jag valt att bryta denna kronologi genom att presentera resultaten från analysen av elevernas provlösningar innan jag presenterar analysen av undervisningen och diskuterar den. Det visade sig under arbetets gång att analysen av provlösningarna gav en grundläggande förståelse för förmågans beskaffenhet och de kritiska aspekterna. Denna kompletteras sedan i analysen av under-visningsmomenten. Den omvända kronologin utgör då en logisk följd för presentationen. Jag vill också lyfta fram lärarnas roll som medforskare och genom att bryta linjen ”avsikter-genomförande-elevers lärande” undviker jag att studien får karaktär av utvärdering av den enskilde lärarens arbete.