Huvudkategorier, delfråga A

Provfrågans A-del löd:

Förklara hur det var möjligt för Napoleon att komma till makten med hjälp av begreppet aktör och struktur. (Skildra hur aktör och struktur växelverkar/påverkar varandra.)

Huvudkategori 1: Resonemang som uppvisar få innehållsliga kunskaper

a. Några lösningar för ett allmänt hållet resonemang, vilket skulle kunna gälla vilken historisk tid som helst:

AKTÖR OCH STRUKTUR I HISTORIEUNDERVISNING

franska revolutionen, som anges som skäl till att Napoleon kunde göra karriär. Sedan följer ett händelseinriktat avsnitt, där den sociala oron i Frankrike skildras. Det sista sambandet; att den oroliga situationen ledde till att regeringen sökte hjälp hos armén och att Napoleon tar makten är underförstått.

Jag ser ett uttalat resonemang som kvalitativt skilt från ett under-förstått och menar också att det uttalade resonemanget uttrycker en högre kvalitet än det underförstådda.

9.2. Kategorisering av provlösningarna, delfråga A

Dessa överväganden ligger till grund för hur jag kategoriserar lösningarna på frågans A- respektive B-del. Jag söker kvalitativa lik-heter och skillnader mellan lösningarna och skapar en kategorisering för vardera delfrågan, vilken tydliggör dessa likheter och skillnader.

I analysen av lösningarna på delfråga A uppmärksammar jag först innehållets relevans: finns ett historiskt innehåll över huvud taget och handlar texten om Napoleontiden? Sedan uppmärksammar jag om de framförda faktorerna är aktörsinriktade eller strukturellt inriktade och om de utvecklas eller ej. I uppgiften efterfrågas ett resonemang om samspel. Kategoriseringen tar hänsyn till om lös-ningen presenterar både aktörsinriktade och strukturella faktorer samt om sambanden mellan dessa diskuteras explicit eller om de är underförstådda. Kategoriseringen går i stort från mindre till mer komplexa lösningar. Jag återger elevens hela lösning på respektive delfråga.

9.2.1 Huvudkategorier, delfråga A

Provfrågans A-del löd:

Förklara hur det var möjligt för Napoleon att komma till makten med hjälp av begreppet aktör och struktur. (Skildra hur aktör och struktur växelverkar/påverkar varandra.)

Huvudkategori 1: Resonemang som uppvisar få innehållsliga kunskaper

a. Några lösningar för ett allmänt hållet resonemang, vilket skulle kunna gälla vilken historisk tid som helst:

KAPITEL 9. PROVLÖSNINGAR

Ex. 1. Efter revolt är det en stark ledare som tar makten. Om bara denne ledare kommer till makten kommer folket inom kort tycka att han är en bra ledare, eftersom den förre var så pass usel.

I denna lösning förs elevens uppfattning om starka ledare fram, utan koppling vare sig till den aktuella tiden eller till någon annan tid. b. Andra lösningar visar upp någon enstaka faktakunskap, exempel-vis att det handlar om Frankrike, Napoleon eller att franska revolu-tionen finns med i sammanhanget:

Ex. 2. Napoleon ville gärna framställa sig själv som ”son till revolutionen”. Ex. 3. Strukturen såg ut som den gjorde så att Napoleon kunde göra som han gjorde. Frankrike var i kris ekonomiskt ideologisk och han förde tillbaka Frankrike under en tid ifrån krisen.

c. En grupp lösningar visar en viss förmåga till att resonera historiskt, men använder sig av ett innehåll från själva revolutions-förloppet, istället för från Napoleons tid.

Ex. 4. Napoleon som aktör var en mycket stark ledare som utnyttjade läget i strukturen. För strukturen i Frankrike var så på den tiden att 99 % jobbade för att 1 % skulle leva i lyx. Resten fick svälta och tack vare att Napoleon fick med sig den stora delen av folket i svält så kunde man med hjälp av det mycket större antalet störta den rika adeln och sen blev Napoleon ledaren. Så man kan helt enkelt till makten p.g.a. att strukturen i samhället var ogynnsam för nästan hela folket.

Huvudkategori 2: Lika faktorer

Denna kategori utmärks av att man antingen för fram aktörsinriktade

faktorer eller strukturella sådana. ”Den andra” faktorn kan

om-nämnas, dock utan förklaring. a. Aktörsinriktad:

Ex. 1. Med hjälp av den franska revolutionen kunde Napoleon som vara var av låg adel och tränad militär komma till makten.

I denna lösning poängteras Napoleons bakgrund och yrke. Däremot nämns bara franska revolutionen och det framgår inte på vilket sätt den påverkat.

b. Strukturellt inriktad:

Ex. 2. I Frankrike innan Napoleon kom till makten hade man en rätt bra armé. Landet var ändå lite i kris och Napoleon kom till makten.

Armén och ”krisen” nämns, men Napoleon ”dyker upp” utan sammanhang.

Huvudkategori 3: Implicit samspel mellan aktör och struktur

Denna kategori utmärks av ett underförstått resonemang. I lösningarna finns både aktörsinriktade och strukturellt inriktade faktorer och någon eller flera av dem kan utvecklas. Det går ofta att skönja en tanke i resonemanget, men det överlåts till läsaren att skapa sammanhangen.

a. Den enklaste underkategorin av implicit samspel utmärks av att en eller flera faktorer utvecklas:

Ex. 1. När Napoleon kom till makten var Frankrike ostabilt och monarkin avskaffad han var även den som varit mest framgångsrik och huvudet bakom många strider.

I denna lösning meddelas att landet var ostabilt och det underförstås att det kan ha med den avskaffade monarkin att göra. Underförstått hänger detta ihop med den framgångsrike aktören Napoleon och hans karaktärsegenskaper. I nästa exempel utvecklas en strukturell faktor, att monarkin avskaffades och eleven meddelar några bio-grafiska fakta om Napoleon:

Ex. 2. Ludvig XIV hade blivit avrättad och därmed var monarkin avskaffad. Napoleon utnyttjade att landet inte hade någon ledare och befann sig i en viss ovisshet. Napoleon var general redan vid 24 års ålder.

Att Napoleon blivit general vid så ung ålder skulle kunna bero på att han var särskilt duglig och framåt. Men sambanden mellan de presenterade faktorerna uttalas inte, utan det överlåts till läsaren att skapa.

b. En grupp lösningar för fram ett flertal faktorer i ett implicit samspel och utvecklar dem:

AKTÖR OCH STRUKTUR I HISTORIEUNDERVISNING

b. Strukturellt inriktad:

Ex. 2. I Frankrike innan Napoleon kom till makten hade man en rätt bra armé. Landet var ändå lite i kris och Napoleon kom till makten.

Armén och ”krisen” nämns, men Napoleon ”dyker upp” utan sammanhang.

Huvudkategori 3: Implicit samspel mellan aktör och struktur

Denna kategori utmärks av ett underförstått resonemang. I lösningarna finns både aktörsinriktade och strukturellt inriktade faktorer och någon eller flera av dem kan utvecklas. Det går ofta att skönja en tanke i resonemanget, men det överlåts till läsaren att skapa sammanhangen.

a. Den enklaste underkategorin av implicit samspel utmärks av att en eller flera faktorer utvecklas:

Ex. 1. När Napoleon kom till makten var Frankrike ostabilt och monarkin avskaffad han var även den som varit mest framgångsrik och huvudet bakom många strider.

I denna lösning meddelas att landet var ostabilt och det underförstås att det kan ha med den avskaffade monarkin att göra. Underförstått hänger detta ihop med den framgångsrike aktören Napoleon och hans karaktärsegenskaper. I nästa exempel utvecklas en strukturell faktor, att monarkin avskaffades och eleven meddelar några bio-grafiska fakta om Napoleon:

Ex. 2. Ludvig XIV hade blivit avrättad och därmed var monarkin avskaffad. Napoleon utnyttjade att landet inte hade någon ledare och befann sig i en viss ovisshet. Napoleon var general redan vid 24 års ålder.

Att Napoleon blivit general vid så ung ålder skulle kunna bero på att han var särskilt duglig och framåt. Men sambanden mellan de presenterade faktorerna uttalas inte, utan det överlåts till läsaren att skapa.

b. En grupp lösningar för fram ett flertal faktorer i ett implicit samspel och utvecklar dem:

KAPITEL 9. PROVLÖSNINGAR

Ex. 3. Många fransmän var trötta efter 5 års maktstrider och under de omständigheterna var regeringen alltmer beroende av stöd från militären. Napoleon tillhörde lågadeln och föddes på korsika som blev franskt ett par år innan han föddes. I och med medborgarskapet blev alla medborgare, dvs. han räknades åter som fransman. Tidigare var det bara högadeln som fick vara med i militären, men i och med att även bl. a. lågadeln fick vara med nu öppnade det nya möjligheter för napoleon. Han gjorde en rekordsnabb karriär inom militärn och det var där han började göra inflytande. Samtidigt fanns det inga självklara aktörer och det öppnade upp för nya aktörer. Sedan var det likhet inför lagen.

I denna lösning listas en serie strukturella och aktörsinriktade faktorer, och flera av dem utvecklas. Dessutom genomförs ett kausalt resonemang: att personer från lågadeln kunde bli militärer och att det öppnade möjligheter för Napoleon. Man jämför också detta med den tidigare situationen. Men hur de listade faktorerna hänger samman överlåts till läsaren att förstå.

Huvudkategori 4: Explicit samspel mellan aktör och struktur

Denna kategori utmärks av ett uttalat resonemang. I lösningarna finns både aktörsinriktade och strukturellt inriktade faktorer och någon eller flera av dem kan utvecklas. Åtminstone vid något tillfälle i texten uttalas det tänkta sambandet mellan aktören och de strukturella förhållandena.

a. De lösningar som i ett explicit samspel utvecklar en eller flera faktorer har förts till underkategori a:

Ex. 1. Napoleon föddes på Korsika, men flyttade som tonåring till Frankrike. Väl där blev han fransk medborgare och värvades till armén. Han gjorde en rekordsnabb karriär i armén och blev general inom den franska armén. Efter den franska revolutionen var ludvig XVI slagen och det fanns därmed ingen regerande härskare. Eftersom napoleon var så pass högt uppsatt i den franska armén och Frankrike faktiskt var i behov av en sorts regerande makt, såg napoleon sin ”chans” han förklarade sig själv som enväldig härskare.

I denna lösning meddelas biografiska detaljer som implicerar att Napoleon skulle vara särskilt duglig: att han gjorde rekordsnabb karriär och blev general. Eleven utvecklar situationen kring stats-skicket: ”Ludvig XIV var slagen och det fanns därmed ingen

regerande härskare”, och sätter samman de olika sorternas faktorer i ett uttalat resonemang.

b. Texterna i denna kategori utvecklar ett flertal faktorer och uttrycker samband explicit. Detta är den mest komplexa kategorin i materialet: Explicit samspel: b.

Ex. 2. Napoleon föddes på en idag italiensk ö, men det året han föddes hade Frankrike kontrollerat ön i ca 1 år (Korsika) Detta gjorde det möjligt för napoleon att skickas till en fransk militärskola som ung pojke. Han stannade i armén och gjorde en militär karriär-> på detta sätt blev han fransk med-borgare. Han gjorde stora framsteg inom strategisk krigsföring och fick viktigare och viktigare roller inom armén. Detta kunde han få tack vare att strukturen inom landet förändrats under den senare tiden, mycket tack vare den franska revolutionen. Innan bar bara de höga positionerna inom armén till för adeln men nu kunde även vanliga medborgare som Napoleon få dem Efter att den franska revolutionen genomförts var Napoleon officerare och anslöt sig till Jakobinerna, ledda av bl.a. Robespierre. Men när Robespierre och jakobinerna blivit avsatta och kungen och drottningen blivit avrättade fanns ingen klar ersättare-> detta gjorde att Napoleon ett par år senare (1799) tog makten i landet. Detta hade han aldrig kunnat göra innan revolu-tionen då Frankrike var en monarki. Han tog makten genom att röstas in som ledare med rösterna 3 miljoner mot ca 1, 5 tusen. 5 år senare utnämde han sig till kejsare. Han styrde landet efter Voltaires upplysta despot -> diktatur.

Exempel 2 är organiserat med tydlig tidslinje. Faktorerna Korsikas nationstillhörighet, arméns rekrytering, bristen på andra kandidater utvecklas. Exempel 3 skiljer sig från ovanstående lösning genom att resonera utan tidslinje:

Ex. 3. Napoleon föddes av italienska föräldrar på en ö som då tillhörde Frankrike. Strukturen möjliggjorde för Napoleon att han kunde bli vad han ville, han var inte född till att bli något. Vid ung ålder gick Napoleon med i armén där hans karriär gick bra väldigt snabbt. I och med att han föddes på fransk mark så kunde han gå med i den franska armén trots att han hade italienska föräldrar. Den franska revolutionen gjorde också att det fanns ett klassamhälle istället för ett ståndssamhälle. I ett ståndssamhälle så föds man till att vara något, t.ex. en bonde, till skillnad från ett klassamhälle där man teoretiskt sett kan bli vad man vill. Aktör och struktur påverkar varandra på det sättet att finns det inte någon struktur som möjliggör att det finns möjligheter så kan aktören inte komma så långt utan är begränsad. Och på samma sätt om det inte finns någon aktör som kan utnyttja strukturens

AKTÖR OCH STRUKTUR I HISTORIEUNDERVISNING

regerande härskare”, och sätter samman de olika sorternas faktorer i ett uttalat resonemang.

b. Texterna i denna kategori utvecklar ett flertal faktorer och uttrycker samband explicit. Detta är den mest komplexa kategorin i materialet: Explicit samspel: b.

Ex. 2. Napoleon föddes på en idag italiensk ö, men det året han föddes hade Frankrike kontrollerat ön i ca 1 år (Korsika) Detta gjorde det möjligt för napoleon att skickas till en fransk militärskola som ung pojke. Han stannade i armén och gjorde en militär karriär-> på detta sätt blev han fransk med-borgare. Han gjorde stora framsteg inom strategisk krigsföring och fick viktigare och viktigare roller inom armén. Detta kunde han få tack vare att strukturen inom landet förändrats under den senare tiden, mycket tack vare den franska revolutionen. Innan bar bara de höga positionerna inom armén till för adeln men nu kunde även vanliga medborgare som Napoleon få dem Efter att den franska revolutionen genomförts var Napoleon officerare och anslöt sig till Jakobinerna, ledda av bl.a. Robespierre. Men när Robespierre och jakobinerna blivit avsatta och kungen och drottningen blivit avrättade fanns ingen klar ersättare-> detta gjorde att Napoleon ett par år senare (1799) tog makten i landet. Detta hade han aldrig kunnat göra innan revolu-tionen då Frankrike var en monarki. Han tog makten genom att röstas in som ledare med rösterna 3 miljoner mot ca 1, 5 tusen. 5 år senare utnämde han sig till kejsare. Han styrde landet efter Voltaires upplysta despot -> diktatur.

Exempel 2 är organiserat med tydlig tidslinje. Faktorerna Korsikas nationstillhörighet, arméns rekrytering, bristen på andra kandidater utvecklas. Exempel 3 skiljer sig från ovanstående lösning genom att resonera utan tidslinje:

Ex. 3. Napoleon föddes av italienska föräldrar på en ö som då tillhörde Frankrike. Strukturen möjliggjorde för Napoleon att han kunde bli vad han ville, han var inte född till att bli något. Vid ung ålder gick Napoleon med i armén där hans karriär gick bra väldigt snabbt. I och med att han föddes på fransk mark så kunde han gå med i den franska armén trots att han hade italienska föräldrar. Den franska revolutionen gjorde också att det fanns ett klassamhälle istället för ett ståndssamhälle. I ett ståndssamhälle så föds man till att vara något, t.ex. en bonde, till skillnad från ett klassamhälle där man teoretiskt sett kan bli vad man vill. Aktör och struktur påverkar varandra på det sättet att finns det inte någon struktur som möjliggör att det finns möjligheter så kan aktören inte komma så långt utan är begränsad. Och på samma sätt om det inte finns någon aktör som kan utnyttja strukturens

KAPITEL 9. PROVLÖSNINGAR

möjligheter. Hade Napoleon fötts 20 år tidigare hade han inte kunnat komma till makten i och med att den franska resolutionen aldrig inträffat. Napoleon var väldigt smart men också risktagande, detta gjorde honom till en stor aktör.

Eleven utvecklar Napoleons nationstillhörighet och det nya klass-samhället som ersatt ståndsindelningen. Aktörens egenskaper impliceras i påpekandet att ”karriären gick bra väldigt snabbt”. Sambandet mellan aktör och struktur förtydligas ytterligare genom ett kontrafaktiskt resonemang.