30
spelades intervjun in för att därefter ge möjlighet att transkribera intervjun. Transkribering genomfördes för att säkerställa det som faktiskt sagts under intervjun och på så sätt utesluta att vi intervjuare vinklar svar utifrån våra minnesbilder. Att intervjuerna spelades in medför dessutom att det insamlade empiriska materialet når högre reliabilitet (Ryen, 2004) och transkriberingen i sig underlättar sammanställning och analys av det empiriska materialet. Empiri som samlats in genom intervjuer kan enligt Denscombe (2018) påverkas negativt av den så kallade intervjuareffekten, vilken kan påverka studiens kvalitet. Intervjuareffekten innebär att intervjuaren av olika anledningar (medvetna och omedvetna) kan påverka respondentens svar (Kvale & Brinkmann, 2014). Kvale och Brinkmann (2014) menar att följdfrågor är en sådan faktor som kan påverka respondenten att ge ett visst svar. För att bemöta detta valde vi att i förväg formulera ett antal följdfrågor och på så vis säkerställa att alla respondenter fick samma följdfrågor i de fall de behövdes. Intervjuarens ålder och kön kan också vara något som skapar en intervjuareffekt som kan komma att inverka på respondentens ärlighet samt hur mycket information denne vill dela med sig av (Denscombe, 2018; David & Sutton, 2016). Här var det av naturliga skäl svårt att påverka respondenten men för att skapa ett så bra samtalsklimat som möjligt och på så sätt dämpa intervjuareffekten försökte vi intervjuare att vara så trevliga, avslappnade, neutrala och lyhörda som möjligt (Denscombe, 2018).
4.3.2 Intervjuguide
Samtliga intervjuer utgick från en och samma intervjuguide (se tabell 2) som skapades med utgångspunkt i den teoretiska referensramen som presenterats tidigare. För att öka studiens tillförlitlighet användes intervjuguiden för samtliga intervjuer och användes även för att strukturera upp intervjuförloppet (Bryman & Bell, 2017). När frågor till intervjuguiden skapades var formuleringar av stor vikt då det är väsentligt att intervjufrågorna ställs på ett språk som respondenten lätt kan förstå (Ryen, 2004). Vi valde därför i intervjuguiden att inte använda ordet revisorsprofession då ordet i sig kan vara svårt att förstå och på så vis kan leda till missförstånd och osäkerhet. Istället användes ord som yrke och bransch som gav oss möjligheten att förstå hur respondenten ser på revisorsprofessionen. Intervjuguiden (tabell 2) består enbart av de formulerade kärnfrågorna, uppvärmningsfrågorna som använts framgår inte av tabellen då dessa inte använts för vidare analys. Uppvärmningsfrågorna användes för att inleda lätt och avslappnat och på så vis skapa ett förtroende hos respondenten (Kvale & Brinkmann, 2014). Dessa uppvärmningsfrågor innefattade även demografiska frågor som gav möjligheten att nå och säkerställa faktisk information om respondenten (David & Sutton, 2016). Efter uppvärmningsfrågorna följde ett antal kärnfrågor som formats utifrån syftet med denna studie och grundades i de centrala teman som genomgående behandlats, förväntningar och uppfattningar av revisorsprofessionen
31
samt motiv att lämna. De kärnfrågor som användes var öppet formulerade och byggde på fraser som “beskriv om” samt “hur kommer det sig att” för att på så sätt möjliggöra för respondenten att fritt prata utifrån egna upplevelser och tankar (Abrahamson Löfström & Rombach, 2020). Öppna frågor var dessutom av stor vikt för att möjliggöra en personlig detaljrikedom (David & Sutton, 2016) som var av betydelse för denna studie då syftet är att förstå respondenternas förväntningar och uppfattningar av revisorsprofessionen samt motiv att lämna. I de fall respondenten tenderade att hamna utanför kärnfrågan eller ämnet för denna studie fanns ett antal följdfrågor formulerade. Följdfrågorna användes för att återföra samtalet till områden som var relevanta för studien men kunde också användas för att få ytterligare information kopplat till en kärnfråga (David & Sutton, 2016). Genom att i förväg formulera ett antal följdfrågor menar Kvale och Brinkmann (2014) dessutom att man kan minska risken för att ställa ledande frågor där respondenten känner att ett visst svar förväntas. Det ska dock poängteras att följdfrågorna varierat från intervju till intervju, i vissa fall behövdes inga följdfrågor och i andra fall användes de mer. Detta var dock inget som vi såg som ett problem utan var en grund i den flexibilitet som krävdes för att inte hämma det naturliga samtalet. Som tidigare nämnt skedde majoriteten av intervjuerna via videosamtal där en intervjuare var avvaktande under samtalets gång. I slutet av intervjun överlämnades ordet till den tidigare passiva intervjuaren som då hade möjlighet att återkoppla till det tidigare samtalet och ställa klargörande frågor. De klargörande frågorna användes för att låta respondenten förtydliga tidigare resonemang men fungerade även som ett verktyg för intervjupersonen att ställa frågor kopplat till samma ämne men från en ny vinkel (David & Sutton, 2016).
Tabell 2: Intervjuguidens kärnfrågor och dess syfte
Kärnfråga
Syfte
Hur kommer det sig att du blev intresserad av revision?
Med hjälp av denna fråga ämnade vi fånga upp respondentens förväntningar på
revisorsprofessionen samt hur dessa förändrades i och med kontakt med verkligheten. Frågan gav även möjlighet att fånga upp respondentens mål med att ta anställning som revisorsassistent.
Innan du började, vad hade du för bild av revisorer?
Med denna fråga ämnade vi fånga upp den syn som respondenten haft på revisorer och
revisorsprofessionen. Frågan öppnade även upp för resonemang kring om bilden stämde med upplevd verklighet samt om synen förändrades.
32 Innan du började, vad hade du för
förväntningar på yrket som revisorsassistent?
Genom denna fråga ämnade vi fånga upp
respondentens förväntningar och den inställning respondenten hade när denne började som revisorsassistent.
Hur kommer det sig att du tog anställning på en liten/stor revisionsbyrå?
Med hjälp av denna fråga kunde vi fånga upp resonemang som kopplade till liten respektive stor revisionsbyrå samt varför respondenten sökte anställning vid en specifik revisionsbyrå. Vi kunde även fånga upp vilka förväntningar
respondenten hade på revisionsbyrån där anställning togs.
Hur upplevde du yrket som revisorsassistent?
Här gavs möjlighet för respondenten att resonera kring sina upplevelser vilket vi sedan kunde koppla till de uppfattningar som respondenten haft av revisorsprofessionen.
Beskriv om du upplevde någon hierarki inom revisionsbyrån.
Denna fråga gjorde det möjligt att se om den hierarki och struktur som litteraturen beskriver faktiskt uppfattades av respondenterna, samt hur den i så fall beskrevs.
Hur kommer det sig att du valde att sluta som revisorsassistent?
Frågan gav respondenten utrymme att fritt resonera kring olika faktorer som varit avgörande i valet att sluta som revisorsassistent. Inom denna fråga rymdes även diskussion kring huruvida det var ett aktivt val att söka sig från revisionsbranschen samt om det var något som kunde fått respondenten att stanna kvar som revisorsassistent.
Varför tror du att revisionsbranschen har hög personalomsättning?
Frågan ställdes då vi ansåg det intressant att höra respondentens egen input till det område vilket hela intervjun i mångt och mycket kretsar kring.
33
Som tidigare nämnt transkriberades intervjuerna för att underlätta bearbetning och analys av insamlad data (Denscombe, 2018). Vid transkribering uteslöt vi intervjuns inledande kallprat som ansågs ovidkommande för studiens syfte. Utöver det transkriberades hela intervjun till text vilket dels bidrog till ökad noggrannhet, dels möjliggjorde en så detaljerad skildring som möjligt av intervjutillfället. Trots att transkriberingen var tidskrävande ansågs det nödvändigt för att i efterhand kunna gå tillbaka till respondentens resonemang, uttryck och ordval. För att göra processen så effektiv som möjligt delades intervjuerna upp och vi transkriberade var för sig för att sedan i efterhand gå igenom varandras transkriberingar och säkerställa tillförlitligheten. När transkribering av intervjuerna var färdigställd upprättades ett färgkodsystem där vi med hjälp av överstrykningar i olika färger kunde bryta ner och strukturera respondenternas svar för att sedan analysera utifrån studiens centrala teman. I linje med att denna studie inledningsvis tillämpar en deduktiv process utgjorde den process (figur 3) som framtagits ur den teoretiska referensramen grunden för hur empiri från intervjuerna sammanställdes. Genom att upprätta ett gemensamt Excel-dokument med rubriker kopplat till den framtagna processen (figur 3) kunde vi bryta ner och sammanställa alla intervjuer för att på så sätt få en god överblick över relevant data. Dokumentet fungerade även som ett verktyg vid analys och underlättade arbetet med att identifiera mönster, gemensamma nämnare samt skiljaktigheter i respondenternas förväntningar och uppfattningar av revisorsprofessionen samt i deras motiv att lämna. Detta dokument var av stor betydelse för att vi författare skulle kunna arbeta parallellt och samtidigt hålla en hög intern reliabilitet (Bryman & Bell, 2017), då dokumentet skapade en gemensam struktur och ett fokus på den information som ansågs relevant för studien.
Denna studie fokuserar, som tidigare beskrivet, på tolkning av ord och mening samt hur respondenterna uppfattar sin sociala verklighet. För att dels ge utrymme för tolkning av ord och mening, dels skildra varje individs sociala verklighet på ett trovärdigt sätt så ansågs det av betydelse att varje respondent skulle beskrivas i empirikapitlet. Därav består empirin av en presentation per respondent där respondenterna tilldelas fiktiva namn (se tabell 4) för att bibehålla anonymitet samtidigt som texten uppfattas som mer personlig. Presentationerna skapades för att ge liv åt empirin och dessutom möjliggöra för läsaren att lära känna respondenterna. Därigenom får läsaren även en inblick i respondenternas förväntningar och uppfattningar av revisorsprofessionen samt deras motiv att lämna yrket som revisorsassistent. Då längden på intervjuerna var av betydelse för att bättre förstå varje respondents situation och process medför det att varje intervju gav upphov till omfattande material. På grund av detta omfattande material ryms inte all information i de empiriska