27
Det som däremot ansågs centralt för att besvara syftet med denna studie på bästa möjliga sätt var att konstruera ett varierat urval för att skapa möjligheten att upptäcka mönster i den insamlade empirin (Ryen, 2004). Därav tillämpade vi även vad Alvehus (2019) benämner som ett strategiskt urval. Det strategiska elementet i detta urval ligger i att vi kontaktade personer med vissa specifika erfarenheter (Alvehus, 2019), nämligen erfarenheter från att ha arbetat som revisorsassistent men valt att lämna yrket innan auktorisation. För att få tillgång till respondenter via ett strategiskt urval användes i huvudsak plattformen LinkedIn. Genom sökfunktionen på LinkedIn kunde sökträffarna filtreras på personer som tidigare arbetat som revisorsassistent. För att skapa förutsättningar för att vår insamlade empiri matchar respondenternas verklighet uteslöts personer som avslutat sin anställning för mer än 2 år sedan. Detta på grund av att det kan tänkas vara svårare att minnas sina förväntningar och uppfattningar av revisorsprofessionen desto längre tid det har gått sedan man slutade. För att konstruera ett varierat urval kontaktades personer av olika kön, som varit verksamma vid olika geografiska platser och vid olika revisionsbyråer. Det meddelande som skickades till lämpliga respondenter beskrev anledningen till kontakten samt studiens syfte (se bilaga 1). Denna studies delsyfte ställde krav på variation i form av storlek på revisionsbyrån som respondenter arbetat vid. Inom ramen för denna studie klassades stor revisionsbyrå som någon av de sju största revisionsbyråerna i Sverige: PwC, EY, Deloitte, KPMG, Grant Thornton, BDO och Mazars (FAR, 2021). Övriga revisionsbyråer klassades som liten revisionsbyrå. För att säkerställa denna variation filtrerades sökningar specifikt på tidigare arbetsgivare i form av små revisionsbyråer. Denna variation var något svårare att åstadkomma då vi hade begränsad kännedom kring existerande små revisionsbyråer. Lösningen blev att genomföra sökningar på LinkedIn för att identifiera en rad små revisionsbyråer, för att sedan göra specifika sökningar på revisorsassistenter med dessa revisionsbyråer som tidigare arbetsgivare. Tre respondenter har arbetat vid både en liten och en stor revisionsbyrå, vilket endast sågs som positivt då dessa kan resonera mer kring direkta skillnader avseende byråstorlek. Detta sågs även som fördelaktigt för att uppnå variation i urvalet.
En lämplig urvalsstorlek avgörs av flera faktorer så som syftet med studien, populationens tillgänglighet och exakthet samt vilken analysnivå studien kräver (David & Sutton, 2016). I vårt fall resulterade urvalet i 15 respondenter, nio representerade en stor revisionsbyrå och sex representerade en liten revisionsbyrå. Av de respondenter som representerade en liten revisionsbyrå har tre dessutom erfarenheter från en stor revisionsbyrå. Ryen (2004), så som David och Sutton (2016), poängterar dock att lämplig urvalsstorlek beror på studiens syfte och frågeställningar. Både David och Sutton (2016) och Ryen (2004) menar att det ofta är tidsåtgången som är avgörande för hur stort urval som är genomförbart, där
28
studentuppsatser genomförs under en begränsad tid. Efter att ha genomfört tio intervjuer upplevde vi en viss mättnad i insamlade data. Resonemang kring förväntningar och uppfattningar av revisorsprofessionen samt motiv att lämna tenderade att återkomma i respondenternas svar. Vi genomförde dock ytterligare fem intervjuer för att säkerställa mättnaden och beslutade därefter att inte söka fler respondenter. Detta resulterade i en urvalsstorlek om totalt 15 respondenter vilket i denna studie bedömdes uppnå en hög extern reliabilitet och därmed generera pålitliga data. Extern reliabilitet syftar på replikerbarheten av själva studien (Bryman & Bell, 2017) och är oftast svår att handskas med inom kvalitativ forskning då denna typ av forskning har sitt ursprung i praktiska förhållanden som kan komma att ändras (Ryen, 2004). Den upplevda mättnaden i insamlade data talar för studiens replikerbarhet, praktiska förhållanden riskerar alltid att ändras på grund av yttre påverkan vilket kan ses som en del av den naturliga utvecklingen i vårt samhälle.
Tabell 1: Sammanställning av respondenter
Intervju Kön Revisionsbyrå Inspelning Form Inspelad
1 A Man Stor 57 min Fysisk Ja
2 B Man Stor 51 min Digital Ja
3 C Kvinna Stor 80 min Digital Ja
4 D Kvinna Stor 50 min Digital Ja
5 E Man Stor 63 min Digital Ja
6 F Man Liten 52 min Digital Ja
7 G Kvinna Liten 53 min Digital Ja
8 H Kvinna Liten (& stor) 59 min Digital Ja
9 I Kvinna Liten (& stor) 64 min Digital Ja
10 J Man Stor 57 min Digital Ja
11 K Kvinna Stor 56 min Digital Ja
12 L Man Stor 50 min Digital Ja
13 M Man Liten 51 min Digital Ja
14 N Man Stor 58 min Digital Ja
29
4.3.1 Intervjutillfällenas förberedelser och genomförande
Som tidigare nämnt samlades empiri för denna studie in genom semistrukturerade intervjuer, med förhoppningen om att ge respondenterna chansen att prata förhållandevis fritt om sina förväntningar och uppfattningar av revisorsprofessionen samt deras motiv att lämna. Vid samtliga intervjutillfällen närvarade vi båda intervjuare och samtalet med respondenten inleddes med några minuters kallprat, uppvärmningsfrågor samt test av ljud och bild. Under intervjun fördelades ansvaret där en intervjuare tog huvudansvaret för kärnfrågorna samt de löpande följdfrågorna. Detta ansågs vara en fördel i och med att samtalet skedde digitalt vilket kan försvåra samspelet mellan intervjuarna. Genom att på förhand bestämma att en person ställer alla kärnfrågor och löpande följdfrågor fanns inga tveksamheter om vem som skulle ställa frågor eller vilka frågor som skulle ställas. Den andra närvarande intervjuaren intog således en mer passiv roll under större delen av intervjun och kunde då aktivt lyssna och anteckna. När intervjun närmade sig slutet överlämnades ordet till den passive intervjuaren som då ställde klargörande frågor, samt fick möjligheten att närma sig samma frågor från nya vinklar för att på så sätt säkerställa de svar som tidigare framkommit.
Inför intervjutillfället fick respondenterna tillgång till information om studiens syfte samt de centrala teman som behandlades under intervjun. Intervjuguiden skickades inte ut till respondenterna såvida de inte själva bad om det. Anledningen till att intervjuguiden inte skickades ut till samtliga respondenter grundas i att det skulle kunna hämma det naturliga samtalet. Om intervjuguiden skickats ut i förhand finns risk för att respondenten förbereder och övar in svaren vilket kan medföra att det som sägs inte speglar det som respondenten faktiskt upplevde eller förväntade sig (Abrahamson Löfström & Rombach, 2020). En fördel med att skicka intervjuguiden innan kan dock vara att respondenten känner en trygghet och ett lugn inför intervjutillfället (Abrahamson Löfström & Rombach, 2020). För att försöka skapa en trygghet hos respondenterna valde vi istället att under intervjutillfället aktivt arbeta för ett så gott samtalsklimat som möjligt, detta genom att visa att vi aktivt lyssnade samt genom att visa intresse för respondentens svar (Abrahamson Löfström & Rombach, 2020). Vi valde dessutom att bekräfta respondenten genom att visa förståelse för det som sägs, vilket i många fall också ledde till att respondenten i fråga fördjupade sina svar ytterligare.
Tiden för intervjuerna kunde variera, dels beroende på hur pass detaljerade respondentens svar var, dels beroende på hur många följdfrågor och klargörande frågor som ställdes. Intervjuerna varade som minst 50 minuter och som mest 80 minuter (i genomsnitt 57 minuter), vilket ansågs vara nödvändigt för att få igång ett samtal och ge respondenten möjlighet att beskriva tillräckligt mycket av sin verklighet. Med respondenternas tillåtelse