Hög arbetsbelastning

I avsnittet ovan har analysen handlat om respondenternas uppfattning om revision som en profession, vilka professionskriterier som är identifierbara i respondenternas beskrivningar samt vilken status som respondenterna anser att revisorsprofessionen har. Med bakgrund i detta är det intressant att se till tidigare forskning som har kategoriserat att uppfattningar av professionen är en avgörande faktor för arbetstillfredsställelse (Gertsson m. fl., 2017). Utöver uppfattningar av professionen identifierar Gertsson m. fl. (2017) att arbetsförhållanden och arbetsmiljö är faktorer som är avgörande för den anställdes arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning finner även att faktorer som arbetsbelastning (Pradana & Salehudin, 2015; Gstraunthaler & Kaml, 2007), stress (Pradana & Salehudin, 2015), balans i arbetslivet och utbrändhet (Buchheit m. fl., 2016) samt psykologiskt välmående (Broberg, Tagesson & Uman, 2020) påverkar arbetstillfredsställelsen inom revisorsprofessionen. Dessa faktorer var återkommande bland respondenternas uppfattningar av revisorsprofessionen.

Samtliga respondenter har berört arbetsbelastningen på revisionsbyrån och beskrev arbetsbelastningen som hög genom att föra olika resonemang kring övertid, stress och en

61

upplevd förväntan att arbeta mycket. Tydligast är Joels resonemang kring en typ av övertidskultur där han talade om en systematik i att anställa unga personer direkt från universitet och uppmuntra dem till att arbeta väldigt mycket, vilket inte håller i längden, ”folk

blir sjukskrivna på löpande band och man gör ingenting riktigt åt saken”. Då tidigare

forskning kopplar utbrändhet (Buchheit m. fl., 2016) och ett lågt psykologiskt välmående (Broberg, Tagesson & Uman, 2020) till grad av arbetstillfredsställelse kan Joels resonemang skapa förståelse kring hur övertidskulturen på revisionsbyrån leder till minskad arbetstillfredsställelse. Detta kan enligt Nouri och Parker (2020) bidra till ökad personalomsättning. Även Carl berättade att den höga arbetsbelastningen på revisionsbyrån bidrog till sjukskrivningar, men resonerade kring att det finns två ”läger” bland revisorsassistenter. Ett läger som mår dåligt av den höga arbetsbelastningen och ett läger som drivs av att uppnå den omfattande kunskap som auktoriserade revisorer besitter. Emil och Olivia uttryckte att de har upplevt en koppling mellan de omfattande lärdomar man samlar på sig som revisorsassistent och den höga arbetsbelastningen.

”Låt säga att du jobbar ett år i branschen så blir det nästan som att du får erfarenhet för ett och ett halvt kanske för att du jobbar så mycket timmar.” - Emil

”Jag känner väl att man har lärt sig väldigt mycket. Det är väl också antal timmar liksom, som ger utspel för det.” – Olivia

Majoriteten av respondenterna uttryckte att det fanns en förväntan från revisionsbyråns sida om att arbeta mycket, vilket även kan anses vara en del av den övertidskultur som Joel beskrivit. Respondenterna uttryckte dock denna förväntan att arbeta mycket på olika sätt. Björn beskrev att det från revisionsbyråns sida var en självklarhet att man ska arbeta mycket,

”det är en norm”. Lucas beskrev det mer som en indirekt press på grund av uppdragens

uppbyggnad. På liknande sätt beskrev fler respondenter (Carl, Daniella, Emil, Joel & Mikael) att övertiden drivs av att man förväntas slutföra de arbetsuppgifter som man blivit tilldelad.

”Det var förväntan att du skulle hinna med ditt arbete var det. Så om du inte hann med det, vilket många alltså någonstans inte gjorde, så skulle man ju då få det klart inom tidsspannet, så då krävdes det ju övertid.” – Mikael

Björn, Daniella, Emil och Nils beskrev även att lojaliteten mot revisionsteamet bidrog till att man accepterade den höga arbetsbelastningen. Daniella menade att man är lojal mot sitt revisionsteam för att de inte ska få en ännu högre arbetsbelastning "bara för att man själv

vill sluta i tid eller inte jobba över några veckor", och Björn uttryckte det som att ”det handlar bara om att bita ihop och göra det för laget”. Vidare är det flera respondenter

62

(Björn, Carl, Daniella, Joel & Karin) som påpekade att vilket team man tilldelats samt vilken klient man arbetade med hade en stor påverkan på upplevelsen av arbetet i sig. Olika klienter medförde olika nivåer av arbetsbelastning på grund av omständigheter som avgjordes av klienten. Carl beskrev att ett uppdrag kunde ta dubbelt så lång tid som beräknat beroende på hur bra ordning klienten hade och hur väl de hjälpte en vidare i uppdraget. Även revisionsteamet påverkade upplevelsen av arbetet på grund av team-sammansättningen och att vissa i revisionsteamet valde att säga ifrån om övertidsarbete, således belastades andra teammedlemmar mer. Nils förklarade: “Det blev ju lite tuff stämning där liksom när vissa

jobbar mycket mer än andra och tvärtom då “.

Tidigare forskning visar att den höga arbetsbelastning som revisionsbranschens intensiva högsäsong medför påverkar arbetstillfredsställelsen negativt (Pradana & Salehudin, 2015; Gstraunthaler & Kaml, 2007). Som tidigare nämnt förväntade sig samtliga respondenter en hög arbetsbelastning, flera respondenter (Björn, Daniella, Emil, Hanna, Lucas, Mikael & Nils) förklarade även att de var medvetna om att arbetet var säsongsbetonat med högsäsong i början av året. Björn, Daniella och Lucas beskrev dock att högsäsongen inte varade under den begränsade tid som de hade förväntat sig. Daniella beskrev det som ”missvisande” att högsäsongen endast är begränsad från januari till mars, och upplevde att högsäsongen sträckte sig så långt som till juni. Förmågan att kunna förutse viktiga arbetsförhållanden menar March och Simon (1958) är en avgörande del för arbetstillfredsställelsen som i sin tur påverkar personalomsättningen. I detta sammanhang kan respondenternas missvisande förväntningar därav lett till en upplevelse av lägre arbetstillfredsställelse.