Jag började med att under hösten 2004 kontakta pedagogen på Hörjelgården. Vid det tillfället berättade jag om mina tankar kring den undersökning jag önskade genomföra. Pedagogen på lägerskolan ställde sig positiv till min undersökning. Vi studerade sedan gemensamt det aktuella schemat för skolbesök som fanns inbokade vid detta tillfälle. När vi jämförde med mitt schema på lärarutbildningen utkristalliserades två lämpliga klasser. Eftersom den ena av dessa klasser skulle besöka Hörjelgården i slutet av vårterminen och det då skulle vara svårt att genomföra uppföljande intervjuer bestämde jag mig för att kontakta den klasslärare som skulle besöka Hörjelgården tidigare under vårterminen. Klassläraren ställde sig positiv och jag deltog i det planeringsmöte som klassläraren hade med Hörjelgårdens personal för att
förbereda lägerskolan. Vi bestämde då att klassläraren skulle skicka ut ett brev till samtliga målsmän i klassen där jag berättade om min undersökning (bilaga 2). Jag bad även om målsmäns tillåtelse att på olika sätt dokumentera lägerskolan samt att cirka två veckor efter lägerskolan få intervjua deras barn om lägerskolan. Pedagogerna hade tagit upp min närvaro med klassen före lägerskolan.
Tre föräldrar från klassen var ständigt närvarande på lägerskolan, men inte samma föräldrar hela tiden. Föräldrarna fungerade både som handledare i verksamheten och som ansvariga för mathållning och verksamhet som inte var schemabunden. Två pedagoger som undervisade i klassen var närvarande men inte samtidigt. En av pedagogerna hade huvudansvaret för klassen och lägerskolan och det var denna pedagog jag hade kontakt med i planeringsskedet.
Jag observerade klassen huvudsakligen under den tid de hade pedagogisk verksamhet. När pedagogerna åkte hem för kvällen åkte jag också hem.
Min ambition var att videoinspela den pedagogiska delen av lägerskolan samt de kvalitativa intervjuerna. Jag dolde aldrig att jag filmade och berättade det för samtliga elever. Under de kvalitativa intervjuerna genomfördes videoinspelningen konsekvent. Videokameran stod då uppställt på ett stativ i bakgrunden. På det sättet störde inte inspelningen samtalen. Under observationerna var det betydligt svårare att videofilma eftersom eleverna rörde sig hela tiden. Eleverna blev därmed också mer medvetna om att jag filmade. Så fort jag märkte att
videoinspelningen störde den pedagogiska verksamheten stängde jag av kameran. Men jag märkte också att eleverna så småningom blev mer vana vid kameran och mig som observatör så under senare delen av lägerskolan kunde jag videofilma mer av aktiviteterna. Endast en elev i klassen hade talat om via missivet (bilaga 2) att han inte ville bli filmad.
Jag kompletterade med att göra anteckningar under/eller efter observationen. Under observationens gång antecknade jag i huvudsak olika dialoger som ägde rum. Efter
arbetsdagarna skrev jag ner mer sammanfattande intryck. Som observatör försökte jag hela tiden hålla mig så neutral som möjligt för att inte störa processen. Jag kompletterade även videofilmandet med ett antal stillbilder. En del av dessa bilder använde jag sedan vid de kvalitativa intervjuerna med eleverna (bilaga 5).
De kvalitativa intervjuerna ägde rum cirka två veckor efter lägerskolan vid två separata tillfällen. Tidpunkt för dessa tillfällen bestämdes av klassens och mitt schema. För att skapa en vänlig atmosfär hade jag satt ihop bord så att vi satt i en cirkel samt förberett med duk, saft och kakor. Vid första tillfället fick jag tillgång till en liten sal som normalt används av en specialpedagog. Vid tillfälle två var jag i en vanlig skolsal.
Undervisande lärare hade sammanställt intervjugrupperna så att de som intervjuades
tillsammans hade varit med i samma grupp på lägerskolan. Elevintervjuerna skedde i grupp om tre och tre. Varje elevgrupp från lägerskolan delades alltså upp i två grupper. Detta för att jag tyckte att en grupp på sex till sju elever var alltför stor för att intervjua. Jag förklarade för eleverna vad min avsikt var med intervjuerna samt att endast jag skulle titta och lyssna på de inspelade banden.
eleverna skulle få en stund för sig själva att fundera på lägerskolan utan att påverkas av de andra i gruppen. De kom ju dessutom direkt från lektioner och behövde enligt mitt tycke en stund för att ställa om sig inför intervjun. När eleverna skrivit ner sina ord berättade de vad de skrivit för varandra och jag ställde en del följdfrågor på varför de skrivit det de skrivit och bad dem i vissa fall utveckla svaret. Jag samlade även in de ord de skrivit ner (bilaga 4).
Efter samtalet kring de ord de skrivit ner lade jag fram ett tiotal foton som jag fotograferat under lägerskolans gång (bilaga 5). Jag hade koncentrerat mig på att ta fotografier från den pedagogiska verksamheten. Jag hade tagit med någon enstaka bild från deras lediga tid. Eleverna fick sedan ena sig om att välja ut några av de kort som de tyckte bäst och tydligast beskrev vad de varit med om på lägret. I en del grupper utbröt en diskussion medan de i andra grupper valde kort en och en. Det uppstod aldrig någon konflikt kring valen av kort.
En del av grupperna var mycket talföra och fyllde i varandras resonemang hela tiden. Andra grupper speciellt de som var könsheterogena var mer avvaktande. Jag kunde ganska snabbt få en uppfattning om någon elev var dominerande i grupperna. Då gick jag in och ställde frågor direkt till dem som var tysta. Jag försökte vänta och ta pauser efter det att jag ställt en fråga för att de skulle få tid att tänka.
Jag tog sedan bort de kort som de inte brytt sig om och fokuserade samtalet på de kort de valt. Även här försökte jag ställa följdfrågor om vad de gjorde på bilderna. I slutet av intervjun tog jag fram två bilder på olika landskap (bilaga 6). Dessa bilder hade ingenting med lägerskolan att göra. Dessa bilder hade jag med för att se om eleverna kunde omsätta kunskaper de skaffat sig på lägerskolan i en ny situation. Jag ställde i detta sammanhang även några allmänna frågor kring vilken naturtyp de tyckte bäst om och vad naturen betydde för dem (bilaga 3).
Varje intervju tog cirka trettio minuter och jag genomförde sammanlagt åtta intervjuer
Jag hade efter observationer och intervjuer cirka sju timmar videoinspelade band och cirka tre timmar inspelade ljudband. Dessa band har jag sedan transkriberat till text. Jag har även gjort en intervju av pedagogen som är verksam på Hörjelgården. Denna intervju handlade i
huvudsak om hur hon hade upplevt den aktuella klassen på lägerskolan och allmänna frågor kring lägerskoleverksamheten på Hörjelgården. Under lägerskolans gång förekom även informella samtal mellan mig och medföljande pedagoger och målsmän.