Vi bombarderas via massmedia med miljöhot som växthuseffekt och algblomning. Har man ingen naturrelation menar jag att man svårligen tar till sig dessa hot. Positiva naturupplevelser behöver balansera information och upplevelser av miljöpåverkan.
Ska man få en naturrelation menar jag att man får den bäst genom att vistas ute, gärna över tid.
Lägerskola, som på Hörjelgården, är i mitt tycke ett mycket bra sätt att utveckla en sådan naturrelation. När man lär känna ett landskap kan man snart urskilja fler och fler nyanser och detaljer och då blir det också mer intressant.
Hur vi organiserar våra samhällen samt mänskliga intressekonflikter kring jordens
naturresurser är centralt i lärande för hållbar utveckling. Dessa frågor kan bli mycket abstrakta för eleverna. Kan vi konkretisera undervisningen som på Hörjelgården tror jag att eleverna kan utveckla större djup och engagemang för en hållbar utveckling. Hur man organiserade bondesamhället på 1700-talet ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel menar jag kan tjäna som en spegel för att förstå vår tid och kunna diskutera det framtida hållbara samhället. Det är också mycket tydligt hur de olika perspektiven är nära sammanflätade och påverkar varandra. Det är inga lätta samband att upptäcka och internalisera. Pedagogens roll som stöd i denna utveckling är mycket stor, vilket jag tycker att denna uppsats visar.
Det finns många kvaliteter i lägerskolevistelser som vi har svårt att realisera i den ordinarie skolverksamheten. Att byta plats och vara iväg dygnets alla timmar ger upplevelser som kan bli en källa till meningsfull undervisning även efter lägerskolan. Många elever har aldrig fått uppleva en mörk natt med en gnistrande stjärnhimmel. Att få göra kan hjälpa en till att uppleva känslan av sammanhang och ens plats i universum. Det ger en ödmjukhet inför de stora och små sammanhangen. Att sitta runt en lägereld på kvällen och höra berättelser om hur man trodde förr, kan ge en samhörighet med tidigare generationer och hjälpa oss att se vår situation idag. Vi har idag en mångkulturell skola med elever som kommer från kulturer med en annan natursyn än den traditionellt svenska. Det skulle vara intressant att följa en klass med ett flertal elever som kommer från andra kulturer under en lägerskola på Hörjelgården. Kan det kanske vara ett sätt att lättare få förståelse för den kultur och det språk de kommer till?
Lägerskoleverksamhet är idag en verksamhet som ifrågasätts. Skolverket har gått ut med tydligare direktiv, om att skolan ska vara kostnadsfri. Det innebär att en eventuell
lägerskolekostnad kanske måste tas från ett läromedelskonto som redan är litet. Det står inte heller i några styrdokument att skolorna har skyldighet att åka på lägerskola med eleverna. Efter att ha gjort denna undersökning på Hörjelgården anser jag att vi inte vi har råd att undvara lägerskola som komplement till den ordinarie skolundervisningen. Framförallt inför framtida skolutmaningar som lärande för en hållbar utveckling. Jag slutar min uppsats med att åter citera Kofi Annan:
Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt ord som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen (SOU:104; s. 31).
12 Referenser
Litteratur:Ambjörnsson, Fanny. (2004). I en klass för sig. Stockholm: Ordfront.
Andersson,Björn / Bach, Frank / Olander, Clas / Zetterqvist Ann. (2005). Nationella
utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03), naturorienterande ämnen. Göteborg:
Skolverket.
Breiting, Sören. (1990). Nature Investigations as Blind Alleys in environmental education. I S. Breting, (Red.), Environmental and Health Education.International Contributions 1990. (s 29 –v 44) Copenhagen: The Royal Danish School of Educational Studies.
Buber, Martin. (1923/1997). Jag och du. Ludvika: Dualis förlag.
Bråkenhielm, Carl Reinhold (red.).(2001). Välfärd och mening.En empirisk undersökning av
livsåskådningar i dagens Sverige. Falun: Nya Doxa.
Dahlgren, Lars Owe / Szczepanski, Anders. (1997). Utomhuspedagogik – boklig bildning och
sinnlig erfarenhet Skapande vetande, nr 31, Linköpings universitet.
Dahlgren, Lars Owe / Bach, Franck / Szczepanski, Anders. (2004). Rum för lärande - några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. I Lundegård, Iann /Wickman, Per-Olof / Wohlin, Ammi.(2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Daun, Åke. (2004). Sinnligheten i naturen. Ur Invandrare och Minoriteter nr 3, 2004 årgång 31
Edman, Stefan. (2005). Från förundran till förändring. Pedagogiskt magasinet nr 4: Lärarförbundet.
Ericson, Gunilla. ( 2004). Kursen hållbar utveckling håller inte. Artikel ur Skolvärlden 0409. Dewey, John. (1980). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur.
Dysthe, Olga. ( 2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Ekborg, Margareta. (2002). Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling. Göteborg: Acta Universtatis Gothogurgensis.
Grahn, Patrik. (1977). Ute på dagis. Stad och land, nr 145 Movium / SLU.
Hartman, Sven / Roth, Klas / Rönnström, Niclas. (2003). John Dewey - om reflektivt lärande i
skola och samhälle: Stockholm: HLS Förlag.
Hjort, Bibo. (1983). Var hör människan hemma? En diskussion om hur människor skapar
relation till rummet. Stockholm: Tekniska Högskolan, Institutionen för arkitektur.
Key, Ellen. (1995). Barnets århundrade. (4:e upplagan). Stockholm: Skriftserien ABF. Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa intervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lpf94. (2003). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet Lpfö98. (2005). Läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lpo94. (2003). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lundegård, Iann / Wickman, Per-Olof / Wohlin, Ammi. (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Magntorn, Karin / Magntorn,Ola. (2004) Artkunskap – en väg till djupare ekologisk
förståelse. I Lundegård, Iann / Wickman, Per-Olof / Wohlin, Ammi. (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Mogensen, Finn. (1999). Et didaktiskt faghäfte om Miljöundervisning – utvikling o kvalitet. Köpenhamn: Danmarks lärarhögskola.
Mortimer, Eduardo F / Scott, Philip H. (2003). Meaning Making in Secondary Science
Classrooms. Maidenhead, Philadelphia: Open University Press.
Palm, Anders / Johan Stenström (Red.). (1997). Den svenska sångboken: Albert Bonniers Förlag.
Patton, Michael Quinn. (1980). Qualitative evaluation and research methods, second edition. Newbury Park: SAGE Publications.
Rantatalo, Petra. (2002). Den resande eleven. Folkskolans skolreserörelse 1890 – 1940. Umeå: Institutionen för historiska studier: Umeå Universitet.
Rickinson, Mark / Dillon, Justin / Teamey, Kelly / Morris Marian / Choi, Mee Young / Sanders, Dawn / Benefield, Pauline. (2004). A review of Research on Outdoor Learning. London: National foundation of Educational Research and King´s College.
Sandell, Klas / Öhman, Johan / Östman, Leif. (2003). Miljödidaktik. Naturen, skolan och
demokratin. Lund: Studentlitteratur.
Sandell, Klas. (2004). Var ligger utomhus? I Lundegård, Iann / Wickman, Per-Olof / Wohlin, Ammi. (2004) Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Sjöberg, Fredrik.(2001) Mångfaldens analfabeter. Sveriges Natur nr 6, s. 44-49
Sjöberg, Svein. (2005). Naturvetenskapen som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Skollagen. (1985). SFS:11.00. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket och Fritzes. ( 2000 ). Kursplaner och betygskriterier. Grundskolan. Västerås: Skolverket.
Skolverket. (2002a). Hållbar utveckling i skolan. Stockholm: Skolverket.
Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svennbeck, Margareta. (2004). Omsorg om naturen. Stockholm: Uppsala University Library. Svensson, Birgitta. (2001). Naturens sociala struktur. I Sjöberg, Fredrik (red). Vad ska vi med
naturen till? Nora: Bokförlaget Nya Doxa.
Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. SOU 2004: 104. (2004). Att lära för hållbar utveckling. Stockholm: Fritzes Offentliga
publikationer.
Sörlin, Sverker / Öckerman, Anders. (1998). Jorden är en ö, en global miljöhistoria. Stockholm: Natur och Kultur.
Trost, Jan. (1997). Kvalitativa intervjuer (2: a upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Uddenberg, Nils. (1995). Det stora sammanhanget. Moderna svenskars syn på människans
plats i naturen. Nora: Bokförlaget Nya Doxa.
Westerberg, Olof. (2005). Bergaskolan tar ut avgifter i strid med lagen. I tidningsartikel,
Sydsvenska Dagbladet, s. C8, 0906.
Wickenberg, Per. (2005).Det räcker inte med bara utbildning. I Pedagogiska magasinet nr 4: Lärarförbundet.
Wohlin, Ammi. ( 2004). Kulturlandskapet och torpet i undervisningen. I Lundegård, Iann / Wickman, Per-Olof / Wohlin, Ammi.(2004).Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Åkerblom, Petter. (2004). Trädgård i skolan - en skola i trädgården. http://diss- epsilon.slu.se/archive/00000281/ Publicerad 030507. Hämtad 050425.
Åkerblom, Petter. (2005). Lära av trädgård - pedagogiska, historiska och kommunikativa
förutsättnngar för skolgårdsverksamhet.Uppsala: Acta Universitatis Agriculturae Sueciae.
Östman, Leif. (1995). Socialisation och mening. No-utbildning som politiskt och
Hörjelgården: www.horjelgarden.se. Hämtad 060421.
Myndigheten för skolutveckling: www.skolutveckling.se. Hämtad 040421. Movium, Sveriges lantbruksuniversitet: www.skolutveckling.se. Hämtad 040421. Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/jsp/notice_board.jsp?i_type=1. Hämtad 060421 Naturskoleföreningens hemsida: www.naturskola.se. Hämtad 060119.
Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se. Hämtad 050810. Skollagen: http://www.skolverket.se/sb/d/777. Hämtad 060528
Skolverkets hemsida. www.skolverket.se. Hämtad 050810.
Intervjuer:
.
Elever på X skolan. Intervjuer gjorda .i maj 2005. Pedagog på Hörjelgården. Intervju. Gjord. i mars 2005. Personal på X skolan. Intervju gjord i maj 2005.
13 Bilagor
13.1 Bilaga 1
Olika begrepp
När jag studerat litteratur inför denna uppsats har jag stött på många begrepp som jag tycker kräver sina definitioner. Jag har i huvudsak utgått från Nationalencyklopedins definitioner. Om det är från annan källa anges detta i texten.
Biologisk mångfald: biodiversitet, rikedom av arter, genetisk variation inom arten samt mångfalden av ekosystem.
Etik- det som är moraliskt rätt och orätt, gott och ont.
Etik är det teoretiska tänkandet medan moral är praxis. Moral är hur personer och grupper lever.
Hållbar utveckling: en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationer möjligheter att tillfredställa sina behov.
Kulturlandskap: landskap som mer eller mindre starkt omvandlats av människans aktiviteter.
Landskap: vår fysiska omgivning i vid bemärkelse.
Miljö inbegriper både människan och också hennes produkter. Miljö har övertagit vissa av naturbegreppets betydelser och gett natur starkare övertoner av vildmark och renhet.
Miljömoral: faktiska moraliska förhållningssätt till naturen och miljön
Miljöetik: Den del av etiken som handlar om värderingar av miljö och natur samt normer för människans handlingar gentemot denna.
Natur kan omfatta allt även människan. Enligt Sverker Sörlin ( Nationalencyklopedin, 2006) finns det i engelskan cirka 70 olika betydelser av ordet. Jag kommer i denna uppsats att använda ett naturbegrepp där människan inte är inbegripen.
Naturlandskap: term som i sin strikt teoretiska bemärkelse avser ett av människan opåverkat landskap. Eftersom det inte längre finns några områden som är helt opåverkade av människan avser det i praktiken det system av naturelement i ett område inom vilket människan inrättat sitt kulturlandskap.
NO-ämnen: Hit räknas av tradition biologi, fysik och kemi
Utmark: Uttryck från bondelandskapet på 1700-talet. Den mark som ej var inhägnad och som användes gemensamt för framförallt bete.
Man kan dela in sättet att se på människan och naturen på olika sätt. Här följer jag Klas Sandells indelning (Sandell et al, 2003):
Moraliskt signifikant: det som har ett egenvärde eller inneboende värde som vi har moraliska skyldigheter gentemot och som vi alltså bör visa hänsyn mot när vi handlar är moraliskt signifikant. Tar människan som utgångspunkt.
Antropocentrisk natursyn: människan är moraliskt signifikant. Man ser människan skild från naturen. Naturen är som en maskin.
Biocentrism: då sätter man ”liv” i centrum. Andra levande organismer har ett egenvärde precis som vi.
Senmodern antroprocentrism. Detta begrepp har enligt författarna (Sandell et al, 2003) präglat många av de inflytelserika dokument som tillkommit under senare delen av 1900-talet såsom ”Bruntlandrapporten” och ”Agenda 21”. De uttrycker den antropocentriska synen att människans behov och intressen är utgångspunkt. En viktig skillnad är att man ofta sätter upp en ökad livskvalitet som utvecklingens mål snarare än materiell välfärd. Man betonar i denna också våra moraliska skyldigheter mot kommande generationer.
13.2 Bilaga 2
Malmö mars 2005
Till föräldrar i klass 5 på X- skolan i Ystad
Jag heter Karin Nilsson och arbetar på Lärarutbildningen i Malmö.
Det är naturligt att man i ett sådant yrke funderar mycket över hur barn lär sig saker och hur man kan göra undervisningen intressantare och mer utmanande för eleverna.
Jag tror att uteundervisning, bl.a. som den bedrivs på Hörjelgården är ett viktigt komplement till den ordinarie undervisningen i skolan.
Eftersom jag nu går en magisterutbildning på Malmö Högskola och ska skriva ett
examensarbete tycker jag att detta är ett utmärkt tillfälle att undersöka vad eleverna bär med sig för kunskap när de lämnar Hörjelgården.
Jag har frågat Helen Hasslöf som är pedagogiskt ansvarig på Hörjelgården och era barns lärare NNom de tycker att det är OK. De tycker att det ska bli intressant att få reda på vilka spår en lägerskola sätter hos barnen.
Jag vill nu fråga er föräldrar om jag får göra en liten undersökning i era barns klass.
Undervisningen kommer att skötas av Helen Hasslöf och NN men jag kommer att finnas med för att försöka upptäcka vad de tycker är speciellt roligt och intressant på Hörjeldagarna. Min tanke är att även besöka klassen efteråt och intervjua barnen om sina intryck och vad de lärt sig på lägerskolan.
Jag kommer inte att sätta ut barnens namn, lärarnas namn eller skolans namn i min rapport. Ingen kommer att kunna lista ut vilken skola eller vilka barn som varit med i undersökningen. Jag kommer inte heller berätta för skolans eller Hörjelgårdens lärare vad enskilda barn har tyckt och sagt.
Om ni vill kommer jag gärna till ett föräldramöte för att berätta vad jag kunnat upptäcka. Med vänlig hälsning
Karin Nilsson
Behöver ni fråga något så ring mig gärna hem på kvällen: 046-211 42 54
……… Vänligen sätt ett kryss i någon av rutorna nedan och skicka tillbaka lappen påskriven till NN
( ) Mitt barn får gärna vara med i undersökningen
( ) Jag vill inte att mitt barn ska vara med i undersökningen
……….. ……….. Målsman för
13.3 Bilaga 3
Intervjuguide
Börja med att tack för att de ställer upp. Jag vill undersöka hur man kan lära sig saker utanför klassrummet och speciellt då på Lägerskolor.
När ni tänker på dagarna på Hörjelgården vad tänker ni på då. Gör gärna en lista på ord på pappret framför er.
Följ upp det de skrivit överst på listan och fråga mer detaljerat vad de minns. När jag var med er tog jag en del kort på olika saker ni gjorde där.
Kan ni välja ut något av korten som ni speciellt kommer ihåg. Vad gjorde ni då? Fortsätt frågandet så långt det går.
Kan ni välja ett kort till?
Vad gjorde ni då? Fortsätt frågandet så långt det går Varför gjorde man så förr i tiden?
Har det ni gjorde på Hörjelgården något att göra med den tid vi lever i nu?
Titta på de här två bilderna. (En åkerbild och en bild från ett naturreservat utanför Genarp) Kan ni säga något om de här bilderna?
Vad föreställer de?
Vad är det för skillnad på bilderna? Vad betyder biologisk mångfald?
I vilken av bilderna finns det mest mångfald? Vad beror det på?
Är det viktigt med mångfald? Varför är det i så fall viktigt?
När man är på Lägerskola som ni varit tycker ni att man lär sig saker då?
Vad är det för skillnad på att lära sig saker i skolan och på lägerskola ex Hörjelgården? Beskriv så noga ni kan.
Vad betyder natur för er? Vilken natur tycker ni bäst om? Varför tycker ni om denna?
13.4 Bilaga 4
I början av elevintervjuerna fick eleverna sitta enskilt och skriva ner ord som dök upp i deras huvud när de tänkte tillbaka på Hörjeldagarna. Några elever skrev endast ett ord, andra flera. Jag sade före intervjun att jag i huvudsak ville koncentrera mig på det de gjorde under ”skoldelen” av Hörjeldagarna.
Praktiska moment, där de använde sin kropp, 23 stycken.
Grilla, göra eld, 4st. Linberedning, 3st.
Att klafsa i lera. Eleverna skapade själva ordet ”möka” för detta, 3st. Hugga ved, 3st. Bygga vättebo, 3st. Bygga fågelbo, 2st. Tillverka kolkritor, 2st. Tova, 1st. Duka bord, 1st. Gamla redskap, 1st.
Landskapet och gården, 17 stycken
Gamla och nya betesmarker, 11st. Dammar och sjöar, 2st.
Klippta träd, 1st. Åkrar, 1st. Ängen, 1 st. Hagar, 1 st.
Naturupplevelser, 14 st.
Lövgrodan, 5st. Natur, 3st. Fågelsång, 2st. Djur, 2st. Blommor, 1st. Vacker miljö, 1st.Övriga som ej är kategoriserade, 7st.
Roligt, 2 st. Spökhistorier, 1st.
Person som arbetade på gården, 1st. Lägerskolan, 1st.
Intressant, 1st. Bra för turister, 1st.