av
god
kvalitet
Grundvattnet skall ge en säker och hållbar
dricksvattenförsörjning samt bidra till en
god livsmiljö för växter och djur i sjöar och
vattendrag.
Når vi miljö kvalitetsmålet?
Miljökvalitetsmålet bedöms i huvudsak möj- ligt att nå till år 2020, förutsatt att ytterligare åtgärder genomförs som stärker skyddet för grundvatten. Det går inte att se någon tydlig utvecklingstrend för tillståndet, men det är positivt att grundvattnet i allt högre grad uppmärksammas genom miljökvalitetsmå- let och vattenförvaltningsarbetet.
Inom vattenförvaltningen har förslag på åtgärds- program tagits fram och inför beslut sker samråd med berörda under 2009. Förslagen i vattenförvaltningens åtgärdsprogram berör de större grundvattenförekom- sterna och väntas bidra till att miljökvalitetsmålet kan nås. Ökade insatser för att upprätta vattenförsörj- ningsplaner på kommunal och regional nivå bidrar också till att målen kan nås. Möjligheten att i fram- tiden ge grundvattenförekomster status som riks- intresse för vattenförsörjningen behandlas för när- varande av Miljöprocessutredningen.
Socialstyrelsen har i samarbete med Sveriges geologiska undersökning, SGU, sammanställt ana- lysresultat från 5 000 enskilda brunnar. Resultaten visar att åtgärder behövs för att förbättra kvaliteten
på grundvatten som används för enskild vattenför- sörjning. Endast lite mer än var femte brunn hade vatten helt utan anmärkning enligt Socialstyrelsens riktvärden för dricksvatten och i ungefär var femte brunn var vattnet otjänligt. I omkring fem procent av brunnarna var vattnet otjänligt på grund av E. coli- bakterier, vilket visar på ett stort behov av att förbätt- ra såväl enskilda avlopp som brunnskonstruktioner. Dessutom har många enskilda brunnar visat sig ha en naturligt dålig vattenkvalitet, främst orsakad av för höga halter av arsenik, uran, fluorid eller radon. SGU har föreslagit ett nytt delmål för enskild vattenförsörj- ning. Föreslagna åtgärder i delmålet omfattar bland annat rådgivning för att förbättra vattenkvaliteten för hushåll med egen brunn.
Når vi delmålen?
skydd av grundvattenförande geologiska formationer
delmål, 2010
Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet.
Delmålet är inte möjligt att nå till år 2010, trots att arbetet med att inrätta skyddsområden kring vatten- täkter har tagit fart. Skyddsområden avgränsas nume- ra i större utsträckning på hydrologiska och hydro- geologiska grunder, och ger därför ett säkrare skydd.
m i l j ö k v a l i t e t s m å l n i o
grundvatten
av
god
kvalitet
Men befintliga skyddsområden upptar ännu en liten yta, i förhållande till ytan av de betydande grund- vattenförekomster som enligt EU:s vattendirektiv*
behöver skyddas. Takten med att inrätta skyddsom- råden för kommunala och andra större grundvatten- täkter, liksom för grundvattenförekomster som kan vara av betydelse för framtida vattenförsörjning, måste öka. Det är dock inte alltid nödvändigt att inrätta skyddsområde enligt miljöbalken. SGU anser att kommunerna i större utsträckning skulle kunna utnyttja möjligheterna att utfärda lokala föreskrifter för att skydda mindre vattentäkter. För effektivt vat- tenskydd krävs också en aktiv förvaltning av genom- förda skyddsåtgärder och att kunskapen om varje skyddsobjekt kontinuerligt ökar.
Grundvattenförekomster som ingår i vattenförvalt- ningsarbetet har ett skydd i och med att tillgången på vatten och dess kvalitet inte får försämras enligt vattendirektivets krav. För att skyddet ska fungera måste grundvattenförekomsterna uppmärksammas i samhällsplaneringen och vid prövning av nya mil- jöfarliga verksamheter. Genom ändringar i förord- ningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd under 2008 har prövningen av vissa miljöfarliga verksamheter utökats, vilket innebär att även risken för direkt och indirekt spridning av föroreningar till grundvatten ska ingå.
grundvattennivåer delmål, 2010
Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, mark- stabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.
Delmålet bedöms inte möjligt att nå till år 2010. Åtgärder som stöder delmålet har påbörjats, men genomförs inte i tillräcklig omfattning. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har publicerat en rapport och en checklista för kommuner som vill ta fram vat- tenförsörjningsplan. Insatserna kring att ta fram vat-
tenförsörjningsplaner förväntas stärka kommunens arbete med samhällsplanering, översiktsplaner och detaljplaner. Förutsättningar ökar också för att ta fram regionala vattenförsörjningsplaner. Exempel på åtgärd i en vattenförsörjningsplan är att införa restrik- tioner för att inrätta nya vattentäkter och anmälnings- plikt för befintliga täkter i områden med vattenbrist. Inom ramen för den svenska vattenförvaltningen utvecklas en metod för att peka ut grundvattenbe- roende ekosystem. Dessa och andra områden som är känsliga för förändringar i grundvattennivå och grundvattenflöde bör föras in i översiktsplaner och detaljplaner. 60 20 80 100 40 %
figur 9.1 Kommunala grundvattentäkter med vattenskydds- område inrättat 1960–2008
1970 1975 1965
1960 1980 1985 2008
Av de kommunala grundvattentäkterna saknar över en tredjedel ett skyddsområde. Framför allt gäller det dock mindre vatten- täkter, vilket gör att andelen uttaget vatten med skydd är cirka 92 procent. En knapp tredjedel av det distribuerade vattnet kommer från vattentäkter där skyddsområdet inrättades före 1980. Dessa behöver i många fall ses över och uppdateras för att ge ett bra skydd.
1990 1995 2000 2006
källa: sgu:s vattentäktsarkiv (dgv)
andel av kommunala grundvattentäkter
grundvatten
av
god
kvalitet
rent vatten för dricksvattenförsörjning delmål, 2010
Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricks- vatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.
Delmålet bedöms inte möjligt att nå till år 2010. Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för perioden 2010−2015 innehåller främst adminis- trativa åtgärder som riktar sig till centrala, regionala och lokala myndigheter. Det handlar till exempel om att ta fram bättre kunskapsunderlag, vägledning för minskat näringsläckage från brukad mark och enskilda avlopp samt att inrätta skydd för dricksvat- tenförsörjning. Konkreta åtgärder för att minska belastningen av föroreningar på grundvattnet blir sannolikt inte aktuella förrän under vattenförvalt- ningens nästa sexårsperiod. Med tanke på trögheten i marken och grundvattensystemet kan det dessutom ta lång tid innan åtgärderna får effekt. Möjligheten att nå delmålet är också beroende av åtgärder inom andra miljökvalitetsmål, bland annat Bara naturlig för-
surning, Giftfri miljö och Ingen övergödning.
når vi de regionala målen? Den nationella bedömningen att miljökvalitetsmålet i huvudsak är möjligt att nå med ytterligare åtgärder delas av 18 län. Gävleborgs län bedömer att målet nås i tid, medan Uppsala län å andra sidan ser att problem med vattenkva- litet och förorenade områden gör det mycket svårt att nå målet. Gotland gör samma negativa bedömning på grund av ett tunt jordtäcke och ytliga spricksystem i berggrunden, som gör länets grundvatten extra sårbart. I Stockholms läns kust- och skärgårdsområden är överuttag av grundvatten vanligt och leder till saltvatteninträngning. Höjda nitrat- halter i jordbruksområden finns i flera län. Påverkan av försurning förekommer också. Skåne anser att bättre hänsyn bör tas i samhällsplaneringen till grundvattenförekomster, genom att klassa dem som riksintresse. Flera län framhåller att arbetet med vattenskyddsområden behöver intensifieras. Några län bedömer att utvecklingen är positiv, till exempel genom ökad kunskap och minskade uttag av naturgrus. Huvuddelen av länen ser dock ingen trend i utvecklingen. 100 60 140 180 20 antal vattentäkter
figur 9.2 Kommunala grundvattentäkter med vattenskydds- område respektive beredskapsplan
Gotland VästmanlandSödermanland
ÖrebroBlekinge
StockholmHallandKronobergÖstergötlandUppsalaKalmarGävleborgVärmlandJämtlandJönköping Västernorrland Västerbotten Västra Götaland Skåne Norrbotten Dalarna
källa: sgu:s vattentäktsarkiv (dgv)
vattenskyddsområden och beredskapsplan
ej vattenskyddsområde och ingen uppgift om att beredskapsplan finns ej vattenskyddsområde men däremot finns beredskapsplan vattenskyddsområde utan uppgift om att beredskapsplan finns
Vattenskyddsområden ger ett bra skydd mot förorening från stationära verksamheter och markanvändning. Skyddet fungerar dock sämre när det gäller akuta föroreningsutsläpp. Erfarenheter från inträffade olyckor visar att saneringskostnaderna kan bli mycket höga. Vattenskyddet bör därför kompletteras med bered- skapsplaner. Enligt SGU:s vattentäktsarkiv finns för cirka 40 procent av landets grundvattentäkter en beredskapsplan att följa om en olycka inträffar som kan påverka vattentäkten.