sjöar
och
vattendrag
Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt
hållbara och deras variationsrika livsmiljöer
skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga,
biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt
landskapets ekologiska och vattenhushållande
funktion skall bevaras samtidigt som förut-
sättningar för friluftsliv värnas.
Når vi miljö kvalitetsmålet?
Målet är möjligt att nå inom tidsramen, men det krävs ytterligare åtgärder. Värdefulla vattenmiljöer har på många håll bevarats eller förbättrats genom olika typer av åtgärder. Bland annat har vattendrag restaurerats och områdesskydd har bildats. Flera åtgärder kommer dessutom att leda till ett bättre miljötillstånd, även om effekterna inte syns förrän på längre sikt. Bristande hänsyn från jord- och skogs- bruk har emellertid försämrat tillståndet på flera håll och arbetet med att införa vattenskyddsområden går för långsamt. Sammantaget är dock trenden svagt positiv.
Arbetet med skydd och restaurering av sjöar och vattendrag har förstärkts från och med 2006. Vatten- myndigheterna har under 2008 tagit fram förslag till förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. Dessutom har Sveriges vatten statusklassats enligt EU:s vatten- direktiv*, vilket visar att det krävs omfattande för-
m i l j ö k v a l i t e t s m å l å t t a
Levande sjöar och vattendrag
figur 8.1 Ekologisk status för vattenförekomster enligt ramdirektivet för vatten
källa: vattenmyndigheterna via databasen viss
Sammantaget har endast 53 procent av vattendragen och 59 pro- cent av sjöarna i landets vattendistrikt god ekologisk status eller högre. Utgångspunkten enligt vattenförvaltningsförordningen är att alla vattenförekomster ska nå den nivån till år 2015. Tidsfrister eller mindre stränga kvalitetskrav kommer att gälla för vatten- förekomster där det är omöjligt eller samhällsekonomiskt orimligt att nå god ekologisk status i tid, respektive att nå kravet över- huvudtaget. Bottenvikens vattendistrikt Bottenhavets vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt Södra Östersjöns vattendistrikt
uppfyller god status eller högre sjöar
uppfyller inte god status uppfyller god status eller högre vattendrag
levande
sjöar
och
vattendrag
bättringar innan miljökvalitetsmålet är nått. Arbetet inom vattenförvaltningen, andra vattenrelaterade mil- jökvalitetsmål samt strategier för skydd och restaure- ring väntas på sikt bidra till ökad biologisk mångfald och hänsyn till kulturmiljövärden.
Verksamhetsutövare och exploatörer, liksom myndigheter med ansvar för regional utveckling och naturvård, måste i högre utsträckning utgå från ett landskapsperspektiv* i sitt arbete med vattenmiljöer. Ökade produktionskrav inom både jord- och skogs- bruket gör att hänsynen ofta brister. Det leder bland annat till exploatering av vattenmiljöer, minskningar av ekologiskt viktiga kantzoner och ökat läckage av gödande, försurande, grumlande och brunfärgande ämnen. Det ökade behovet av förnybar energi samt elcertifikaten, som sedan 2006 även omfattar småska- lig vattenkraft, kan leda till ökad utbyggnad. Höga värden för naturmiljö och rekreation riskerar där- med att förloras, samtidigt som förutsättningarna för naturlig produktionsförmåga och biologisk mångfald i sjöar, vattendrag och hav minskar.
Når vi delmålen?
skydd av natur- och kulturmiljöer delmål, 2005/2010
Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd och fördelas jämt mellan de fem vattendistrikten. Minst 15 fiskefria områden skall finnas i varje vattendistrikt.
Delmålet är inte möjligt att nå. Skydd behövs för cirka 180 naturmiljöer respektive cirka 60 kulturmil- jöer. Takten med åtgärder i dessa områden är för låg. Även arbetet med att bilda fiskefria områden går för långsamt och målet om totalt 75 områden kommer inte att nås.
Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikva- rieämbetet antog 2006 en nationell strategi för skydd
av sjöar och vattendrag, vilken motsvarar delmålets formulering om åtgärdsprogram. Databasen Värdefulla
vatten som togs fram inom strategin innehåller infor- mation om värdefulla vattenmiljöer. Den utvecklas vidare och ska uppdateras av länsstyrelserna.
Under 2008 har 19 nya naturreservat bildats. Ett exempel är Navarån i Västernorrlands län som är ett väl bevarat vattendrag med bland annat flodpärlmuss- la. Fem nya kulturreservat med koppling till sjöar och vattendrag har bildats och Skogsstyrelsen har bildat 20 biotopskyddsområden som bevarar limniska natur- värden. Länsstyrelserna har under 2008 fått möjlighet
600 400 1 000 800 1 200 200 antal
figur 8.2 Strandnära byggande vid sjöar och vattendrag 2001–2007
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
källa: statistiska centralbyrån
inom 75 meter från äldre bebyggelse
fristående, det vill säga mer än 75 meter från äldre bebyggelse
Det strandnära byggandet inom 100 meter från sjöar och vatten- drag är fortfarande omfattande. Under 2007 uppfördes i hela landet totalt 1 011 nya strandnära byggnader utanför tätort. Fristående byggnader med större avstånd än 75 meter till äldre bebyggelse antas ta mer ny mark i anspråk än övriga nybyggna- tioner, och därmed leda till att tidigare orörda ytor exploateras. Kompletterande bebyggelse som anpassas efter regionala eller lokala karaktärsdrag och bebyggelsemönster kan vara positiv för kulturmiljön. Strandskyddets syfte är dock att trygga friluftslivet och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv.
levande
sjöar
och
vattendrag
att skydda ett antal typer av vattenmiljöer som bio- topskyddsområden. Hittills har det nya skyddsinstru- mentet inte använts, men förhoppningsvis bidrar den handbok för biotopskyddsområden som Naturvårds- verket tar fram under 2009 till ökat nyttjande.
Arbetet med att införa fiskefria områden har påbör- jats i framför allt Norra Östersjöns vattendistrikt. I övriga distrikt är arbetet i sin linda och går för långsamt.
restaurering av vattendrag delmål, 2005/2010
Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25% av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.
Målet bedöms med tvekan som möjligt att nå, om ytterligare åtgärder vidtas av både staten och olika verksamhetsutövare. Antalet sötvattensområden som behöver restaureras uppskattas till cirka 700, varav 150–200 områden ska ha restaurerats till år 2010.
En nationell strategi för delmålet färdigställdes under 2007. Strategin motsvarar kravet på åtgärds- program och beskriver hur arbetet med restaurering enligt delmålet ska genomföras. Som en del av stra- tegin gav Naturvårdsverket och Fiskeriverket under 2008 ut en manual för ekologisk restaurering av vattendrag.
Under 2008 har många restaureringsåtgärder utförts med bidrag från bland annat Naturvårdsver- ket, Fiskeriverket och Vägverket. Exempelvis har lax, ål och andra vandrande arter fått fria vandrings- vägar i Testeboån.
För många restaureringsåtgärder behövs tillstånd från miljödomstolen eller att gällande tillstånd omprövas. Behovet av den hanteringen är stort, sam- tidigt som det saknas tillräckliga resurser och kompe- tens inom området. Det minskar möjligheterna att nå delmålet. För att underlätta arbetet har Naturvårds- verket publicerat en handbok för hur miljöbalken
kan tillämpas och Sportfiskarna har tagit fram en väg- ledning för vattendomar och fiskevård.
vattenförsörjningsplaner delmål, 2009
Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vatten- skyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörj- ning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3 per
dygn i genomsnitt.
Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tids- ramen, även om ytterligare åtgärder sätts in. Det konkreta arbetet med att inrätta vattenskyddsområde pågår men i alltför långsam takt.
ANTAL FIGUR KULTURRESERVAT NATURRESERVAT BIOTOPSKYDDSOMRkDEN !NTALET I SKYDD ANViNDER MEDAN RESERVAT BIOTOPSKYDDSOMRkDEN
levande
sjöar
och
vattendrag
I Vattentäktsarkivet, DGV, som är under uppbygg- nad vid SGU fanns i slutet av 2008 totalt 230 yt- vattentäkter, varav 191 är kommunala och 39 större enskilda täkter. Endast 59 täkter omfattas av vatten- skyddsområden och 18 av annat relevant skydd. Databasen bygger på de uppgifter som landets kommuner har registrerat och ger ännu inte en helt komplett bild av läget.
Riksdagen behöver införa en ändring i miljöbalken som innebär att viktiga ytvattentäkter kan skyddas som riksintresse för vattenförsörjningen. Riksrevi-
sionen har visat att hinder för att nå delmålet bland annat kan vara kostnader för att ta fram vatten- skyddsområden och ersättningsfrågor, liksom brist på krav att inrätta vattenskyddsområden och insikt om att skydd behövs.
Vattenmyndigheterna arbetar med att ta fram för- valtningsplaner och åtgärdsprogram, vilket innebär krav på att inrätta vattenskyddsområden senast år 2012. Detta kommer att påskynda arbetet men inte tillräckligt för att delmålet ska kunna nås.
når vi de regionala målen? Alla län utom ett bedömer att målet är möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in. Flera län framhåller att skyd- det av kulturmiljöer inte kommit tillräckligt långt. Fysiska ingrepp, övergödning och exploatering av strandnära områ- den är andra hinder för att nå målet, liksom att restaure- ringsarbetet går för långsamt. Kronobergs län bedömer det mycket svårt att nå målet eftersom det inte sker arbete med kulturmiljöer. Skåne ser en negativ utveckling av tillståndet i miljön på grund av exploatering, för stora vattenuttag och dåliga rensningar. Även Kronobergs län anser att utveck- lingen är negativ. Flera andra län bedömer dock att utveck- lingen är positiv, i och med att miljöer skyddats genom naturreservat eller inom Natura 2000. Åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen bedöms också bidra till en positiv utveckling. Hälften av länen ser ingen tydlig utvecklingsrikt- ning för tillståndet i miljön.
grundvatten
av
god
kvalitet