strålmiljö
Människors hälsa och den biologiska mång-
falden skall skyddas mot skadliga effekter
av strålning i den yttre miljön.
Når vi miljö kvalitetsmålet?
Målet bedöms möjligt att nå, men ytterligare insatser krävs av flera aktörer. Det går för närvarande inte att se någon tydlig utvecklingstrend för målet som helhet. Vissa delar utvecklas positivt, andra negativt. Framför allt behöver vi bryta trenden att antalet nya hudcancerfall växer för varje år. För att det ska lyckas måste människor minska sin expo- nering för UV-strålning, vilket i sin tur bland annat kräver en förändrad attityd till att sola och att barns utemiljöer ger tillgång till skugga.
En annan källa till strålning är radioaktiva ämnen. Dessa används till exempel i energiproduktion, sjuk- vård, industri och forskning. Fokus framöver behöver läggas på lösningar för att ta hand om alla typer av radioaktivt avfall. I detta ingår även att utveckla slut- förvar för använt kärnbränsle.
Allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, EMF*, är mycket låg och enligt den samlade vetenskapliga bedömningen inget hälsoproblem.
Miljökvalitetsmålet är starkt förknippat med att skapa förutsättningar för en god hälsa hos befolkning- en. Sambandet mellan exponering för UV-strålning och hudcancer är tydligt. Dagens utsläpp av radioak-
tiva ämnen innebär däremot inte någon allmän hälso- risk. Miljöövervakning och tillsyn är dock fortsatt vik- tigt. Även forskning om strålningens hälsorisker behövs, liksom att ge information för att ändra människors vanor kopplade till exponering för UV-strålning.
Når vi delmålen?
radioaktiva ämnen delmål, 2010
År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01 mSv per person och år från varje enskild verksamhet.
Delmålet bedöms möjligt att nå om ytterligare insat- ser görs för att lösa hur alla former av radioaktivt avfall ska tas om hand.
Utsläppen av radioaktiva ämnen till miljön är låga. Radioaktiviteten från cesium som spreds vid Tjernobylolyckan minskar stadigt, men åtgärder för att sänka och kontrollera cesiumhalterna i renkött behövs fortfarande.
Under 2008 har olika internationella projekt tagit fram referensvärden för effekter från joniserande strålning* på växter och djur, vilket ger förbättrade möjligheter att utvärdera risken för sådana effekter och vid behov vidta åtgärder.
m i l j ö k v a l i t e t s m å l s e x
säker
strålmiljö
Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar i samverkan med berörda aktörer för att ta fram en nationell plan för att hantera allt radioaktivt avfall, inklusive det icke kärntekniska. När det gäller använt kärnbränsle arbe- tar Svensk kärnbränslehantering AB, SKB, med att utveckla ett slutförvar djupt ned i berggrunden. De pågående platsundersökningarna i Oskarshamns och Östhammars kommuner väntas under 2009 leda till ett ställningstagande från SKB om vilken av platserna som bör väljas. Kärnavfallet måste lagras i minst 100 000 år. För att hantera problemen med den långa förvaringstiden ska SKB ta fram en handlingsplan för hur information om slutförvaret kan säkerställas för framtiden.
hudcancer delmål, 2020
År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än år 2000.
Antalet nya hudcancerfall fortsätter att öka och möjligheterna att nå delmålet bedöms som små. Svårigheterna att komma till rätta med problemet ligger främst i att det tar tid att förändra människors attityder och beteenden. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att det krävs arbete på bred front med många olika aktörer för att öka medvetenheten om riskerna med UV-strålning och skapa ökade förutsätt- ningar för att begränsa exponeringen.
4 2 6 7 5 1 3
koncentration av cesium-137 (Bq/liter)
figur 6.1 Cesium-137 i mjölk 1960–2007
1970
1960 1965 1975 1980 1985
källa: strålsäkerhetsmyndigheten
Strålsäkerhetsmyndigheten följer koncentrationen av cesium i mjölk för att tidigt kunna upptäcka en förändring i miljön till följd av radioaktivt nedfall. De atmosfäriska kärnvapenproven på 1950- och 60-talen samt Tjernobylolyckan 1986 syns tydligt i statistiken. I dag är koncentrationen så låg att stråldosen från cesium i mjölk är obetydlig. 1990 1995 2000 20052007 1 500 500 2 000 2 500 1 000 antal nya fall
figur 6.2 Hudcancerutvecklingen i Sverige 1970–2007
1976 1979 1982 1973
1970 1985 1988 2007
källa: socialstyrelsens statistikdatabaser
Antalet hudcancerfall fortsätter att öka. Att trenden är svår att vända beror främst på att det tar tid att förändra beteenden relaterade till exponering för UV-strålning, till exempel eftersom solbrunhet förknippas med god hälsa.
1991 1994 1997 2000 2003 2006
män, tumör i huden, ej malignt melanom män, malignt melanom
kvinnor, tumör i huden, ej malignt melanom kvinnor, malignt melanom
säker
strålmiljö
Det finns även andra åtgärder för att minska ökning- en av hudcancer. Sedan 2007 utövar till exempel alla kommuner strålskyddstillsyn över solarier. Den för- bättrade kontrollen ökar möjligheterna att upptäcka solarier med otillåtet stark UV-strålning.
elektromagnetiska fält delmål
Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras.
Strålsäkerhetsmyndigheten kartlägger kontinuerligt riskerna med elektromagnetiska fält, EMF, och even- tuella problem åtgärdas. Den snabba utvecklingen med ny trådlös teknik gör dock att exponeringen för
EMF måste följas kontinuerligt. Den nationella mil- jöövervakningen visar att allmänhetens exponering är mycket låg jämfört med gällande referensvärden. Den totala exponeringen har inte heller ökat de senaste åren.
Flera stora europeiska projekt om EMF har avslu- tats under året, bland annat EU-projektet EMF-Net samt ett tyskt forskningsprogram om eventuella hälsoeffekter från olika typer av radiosändare. Inga forskningsresultat visar på att dagens riskbedöm- ningar behöver ändras. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer därmed även fortsättningsvis att viss försik- tighet bör tillämpas för lågfrekventa magnetfält från exempelvis kraftledningar och vid användning av mobiltelefon.
når vi de regionala målen?
Nästan alla län bedömer att målet är möjligt att nå med ytterligare åtgärder. Många län tar i målet även upp radon, som på nationell nivå ingår i God bebyggd miljö. Det påver- kar länens bedömning. Örebro län lyfter fram svårigheten att nå delmålet om hudcancer som orsak till sin bedömning att miljökvalitetsmålet är mycket svårt att nå. Ökningen av hudcancerfall framhålls av de län som anser att tillståndet i miljön utvecklas negativt. Huvuddelen av länen ser ingen utvecklingstrend medan ett län bedömer att utvecklingen är positiv.
ingen
övergödning