kust och skärgård
Västerhavet och Östersjön skall ha en lång-
siktigt hållbar produktionsförmåga och den
biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och
skärgård skall ha en hög grad av biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och
kulturvärden. Näringar, rekreation och annat
nyttjande av hav, kust och skärgård skall
bedrivas så att en hållbar utveckling främjas.
Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot
ingrepp och andra störningar.
Når vi miljö kvalitetsmålet?
Målet är inte möjligt att nå inom tidsramen, även om ytterligare förändringar sker och åtgärder sätts in. Havet är gränsöverskridande och därför är det internationella samarbetet betydelsefullt, bland annat inom EU. Särskilt när det gäller fisket är inter- nationella förhandlingar och beslut viktiga. Vissa fiskbestånd, till exempel torsken i Östersjön, visar tecken på återhämtning och arbetet med att inrätta marina naturreservat och fiskefria områden har inten- sifierats. Sammantaget vidtas många åtgärder både på nationell och internationell nivå för att komma
till rätta med havets miljöproblem, men åtgärderna är inte tillräckligt långtgående för att vända den neu- trala trenden uppåt.
EU:s marina direktiv trädde i kraft i juli 2008, med målet att nå en god havsmiljöstatus i Europa fram till år 2020. Direktivet ger medlemsstaterna i uppdrag att ta fram en nationell marin strategi. Helsingforskommissio- nen, HELCOM*, har kommit överens om en ny aktions- plan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan. Aktionspla- nens övergripande mål är att Östersjön ska vara i god ekologisk status år 2021. På nationell nivå fortsätter läns- styrelsernas arbete med att bilda marina naturreservat.
Inom fisket nyttjar en alltför stor och effektiv fiskeflotta en ändlig resurs och dessutom kvarstår problemen med bifångster. För att uppnå miljömålet krävs både internationellt samarbete och ytterligare nationella åtgärder. Den svenska och danska regering- en kom under 2008 överens om att inrätta ett område med fiskeförbud i Kattegatt. Fortfarande råder ett all- varligt läge för flera kommersiellt nyttjade fiskarter, till exempel ålen.
Båda de delmål som omfattar fisket bedöms omöj- liga att uppnå under perioden, vilket påverkar den sammanlagda bedömningen av miljökvalitetsmålet i negativ riktning. En förutsättning för att nå det är dessutom att miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Giftfri miljö nås. Dessa mål har inte vägts in vid denna bedömning.
m i l j ö k v a l i t e t s m å l t i o
Hav i balans samt
hav i balans samt levande kust och skärgårdNår vi delmålen?
skyddsvärda marina miljöer delmål, 2005/2015
Senast år 2010 skall minst 50 % av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 % av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall ytterligare fem, och senast år 2010 därutöver ytterligare fjorton, marina områden vara skyddade som naturreservat och tillsammans utgöra ett representativt nätverk av marina naturtyper.
Därutöver skall ett område med permanent fiskeförbud inrättas till 2006, för utvärdering till 2010 samt ytterligare tre områden med permanent fiskeförbud (kustnära och utsjöområden) inrättas till 2010 i vardera Östersjön och Västerhavet för utvärdering till 2015.
Arbetet med skydd av marina miljöer har gått framåt och delmålet bedöms möjligt att nå.
Målet om 26 marina naturreservat senast 2010 kommer sannolikt att nås. Det finns nu 21 marina naturreservat i Sverige, varav sex nya har beslutats under 2008. Reservaten är Salen i Västernorrlands län, Nåttarö och Ålö-Rånö i Stockholms län, Gö i Blekinge, Södra Lommabukten i Skåne samt Hav- stenfjorden i Västra Götalands län. Även en betydan- de utvidgning av Kvädöfjärdens naturreservat med Torrö i Östergötland har beslutats. Inget kulturreser- vat som omfattar kust har bildats under 2008.
Regeringen tog i juni beslut om att föreslå ytter- ligare sex utsjöbankar till Natura 2000-nätverket.*
Totalt har nu drygt 6 procent av territorialhavet och 3,5 procent av den ekonomiska zonen ett marint områdesskydd.
Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län fortsätter arbetet med Kosterhavets nationalpark, Sveriges första nationalpark med marint fokus. Parken gränsar till den planerade Hvaler natio- nalpark i Norge och ett samarbete mellan länderna pågår.
För att förbättra kunskapen om skyddsvärda marina miljöer och hur de ska förvaltas genomför
länsstyrelserna inventeringar och karteringar med stöd av Naturvårdsverket. Stora satsningar läggs ned på att förbättra djupinformationen och kunskapen om bottensediment. En andra omgång av inventeringar på utsjöbankar påbörjades under 2008.
I ett regeringsuppdrag har Fiskeriverket i samråd med Naturvårdsverket identifierat och presenterat förslag på sex nya fiskefria områden till 2010. Den svenska och danska regeringen kom efter ett forsk- ningssamarbete överens om att inrätta ett område med fiskeförbud i Kattegatt. Totalt fiskeförbud råder från 2009 i den zon som innehåller torskens vikti- gaste lekområde. FIGUR FyR 3TiNGT 3TiNGT ¯ FkNGAR 5NDER SELEKTIVA 5NDER REDSKAP KiLLA $!.-!2+ 36%2)'% 3VERIGE +ATTEGATT
hav i balans samt levande kust och skärgård hotade arter delmål, 2005Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade marina arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.
Från och med 2006 behandlas åtgärdsprogram och förvaltningsplaner för hotade arter under miljökvali- tetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.
bifångster delmål, 2010
Senast år 2010 skall de årliga bifångsterna av marina däggdjur understiga 1 % av respektive bestånd. Bifångsterna av sjöfåglar och icke-målarter skall inte ha mer än försum- bara negativa effekter på populationerna eller ekosystemet.
Delmålet bedöms inte möjligt att nå i tid. Uppskatt- ningarna är osäkra både av antalet marina dägg- djur, fåglar och fiskar i bifångster och av hur stora populationerna av olika arter är, i synnerhet för valarten tumlare. Under 2006 startades inom EU ett observatörsprogram för bifångster av tumlare på större fiskebåtar som trålar eller fiskar med nät. Under 225 fiskedagar åren 2006–2008 har ingen oav- siktlig fångst av tumlare registrerats. Fiskeriverket och Naturvårdsverket utarbetade under 2008 ett gemensamt åtgärdsprogram för att bevara tumlaren. Regionala arbetsgrupper ska bildas och upprätta handlingsplaner för att minska bifångster av tumlare. Dessutom ska fiskeredskap utvecklas, övergivna så kallade spökgarn samlas in samt olika studier öka kunskapen om tumlarens förekomst och livsmiljö.
Under 2008 testades ett automatiskt videosystem för att dokumentera bifångster på mindre båtar, i positivt samarbete med nätfiskare på Gotland. Sys- temet fungerade väl och är mycket billigare än att ha observatörer ute på båtarna.
En studie av bifångster av fåglar och däggdjur i fritidsfisket gjordes under 2008. Tillgängligt material visar att bifångsterna är ungefär lika stora som för
yrkesfisket, uppskattningsvis under 10 000 fåglar och ett antal hundra sälar per år.
Ökande säl- och skarvpopulationer är ett bety- dande hot mot det småskaliga fisket. Alternativa fiskemetoder som bättre skyddar mot angrepp kan förebygga problemen, och innebär samtidigt att bifångsten av marina däggdjur och fåglar minskar. Arbetet med att utveckla så kallade torskburar, som ger obefintliga bifångster av fåglar och tumlare jäm- fört med nät, har hittills gett positiva resultat.
uttag – återväxt delmål, 2008
Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, skall senast år 2008 inte vara större än att det möjliggör en storlek och sammansättning på fiskbestånden som ger förutsättningar för att ekosystemets grundläggande sammansättning och funktion bibehålls. Bestånden skall ha återuppbyggts till nivåer betydligt över biologiskt säkra gränser.
Bedömningen är att delmålet inte uppnåddes till målåret 2008. Det finns dock en viss ljusning för torskbeståndet i östra Östersjön, som visar tecken på återhämtning. Kraftigt minskat fiske under åren 2006 och 2007 gav bättre överlevnad för nya årsklas- ser. Havsforskningsrådet, ICES*, bedömde därför att torskfisket åter är hållbart, om det totalt inte översti- ger 48 600 ton under 2009. Det är första gången på flera år som ICES nu rekommenderar fiske i östra Östersjön. I slutet av oktober beslutade EU:s fiske- ministrar att öka torskkvoten i området från 38 765 ton till 44 580 ton, vilket ligger i linje med ICES:s råd och den förvaltningsplan som EU antog 2007.
Läget för Kattegattorsken är dock fortsatt kritiskt. ICES rekommenderar därför återigen ett stopp för torskfiske i området. Dessutom efterlyses bättre kontroll, stängda områden och fiske med selektiva redskap. Torskbeståndet i Skagerrak och Nordsjön har också svårigheter. ICES underkänner nuvarande förvaltningsplaner och rekommenderar fiskestopp tills beståndet har återhämtat sig.
hav i balans samt levande kust och skärgårdI slutet av december 2008 beslutade EU:s jordbruks- och fiskeriministrar att kvoterna för torsk i Kattegatt sänks med 25 procent och höjs i Nordsjön med 30 procent. Samtidigt ska flera åtgärder införas för att hindra att fisk kastas tillbaka i havet. Sverige hade svårt att stödja beslutet om ökad torskkvot eftersom den vetenskapliga rådgivningen visar att beståndet inte är i gott skick.
Ålen, som sedan tidigare är rödlistad i Sverige, har under året rödlistats som akut hotad även av Inter- national Union for Conservation of Nature, IUCN.*
Fiskeriverket har under året tagit fram en förvaltnings- plan. Den innebär att inom en femårsperiod ska den sammanlagda dödligheten orsakad av människan för invandrad ål minskas till högst en tiondel. Huvud-
delen ska uppnås genom en stark begränsning av ålfisket, som från referensåret 2006 ska minska med 80 procent. Dessutom ska den nuvarande höga dödlighe- ten i vattenkraftverk minska.
buller och andra störningar delmål, 2010
Buller och andra störningar från båttrafik skall vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år 2010.
Delmålet bedöms möjligt att nå under perioden. Under 2008 bildades fyra hänsynsområden i skärgår- dar, två i Stockholms län och två i Västra Götalands län. Avsaknad av störande buller höjer områdets rekreationsvärde. Hänsynsområdena innebär inga ytterligare föreskrifter, utan bygger på att människor som vistas i områdena visar extra hänsyn och håller en låg bullernivå. Områdena ska utvärderas under 2009. Ytterligare ett antal hänsynsområden planeras längs andra delar av kusten.
utsläpp av olja och kemikalier delmål, 2010
Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen av olja och kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara senast år 2010.
Delmålet bedöms möjligt att nå trots att sjötrafiken över Östersjön och Kattegatt hör till den mest inten- siva i världen. Tankfartyg med 100 000 ton olja pas- serar dagligen områdena. Det instängda läget och låga vattentemperaturer gör Östersjön särskilt sårbar för oljeföroreningar. Risken för kollisioner och grund- stötningar förebyggs bland annat genom säkrare rut- ter samt ökad användning av moderna navigationsin- strument och lots. Flygövervakningen till havs bidrar också väsentligt till att minska antalet illegala utsläpp av olja.
Sjöfåglar är särskilt utsatta, även för små oljespill. Utsjöbankarna i Östersjön är viktiga övervintringsom-
500 400 200 700 800 600 100 300 ton, tusental
figur 10.2 Torsk och torskfiske i Östersjön (östra beståndet) 1966–2007
1971 1976
1966 1981 1986
Torskbeståndet i östra Östersjön är hotat, men visar tecken på återhämtning. För första gången på flera år rekommenderar Havs- forskningsrådet (ICES) fiske i östra Östersjön, där de totala fång- sterna inte bör överstiga 48 600 ton under 2009. Den dramatiska nedgången av torskbeståndet sedan mitten på 1980-talet har tillsammans med klimatologiska förändringar förändrat hela Östersjöns ekosystem.
1991 1996 2001 20062007
källa: fiskeriverket
hav i balans samt levande kust och skärgårdråden för många havslevande fåglar, särskilt alfågel. Utifrån risken att de kan drabbas av oljeutsläpp har FN:s sjöfartsorganisation IMO* därför rekommende- rat att fartyg bör undvika Hoburgs bank och Norra Midsjöbankarna, vilket har minskat trafiken i dessa områden.
Sedan 1996/97 inventeras årligen förekomsten av oljeskadad alfågel längs Gotlands sydkust. Antalet drabbade fåglar är relativt konstant över tid, men varierar kraftigt mellan åren. Eftersom de observera- de utsläppen i Östersjön, Öresund och Kattegatt sta- digt minskar, tyder det på ett mörkertal med många utsläpp som aldrig registreras.
&.S ²SiRSKILT MENDERADE VIKAS FARTYGSTRAFIKEN BANK ETT ViSTGkENDE OMRkDE OSTGkENDE FIGUR JANUARI JANUARI
hav i balans samt levande kust och skärgård når vi de regionala målen? Miljöbelastning och exploateringstryck varierar utmed våra kuster. På nationell nivå bedöms övergödning och miljöföro- reningar under målen Ingen övergödning och Giftfri miljö, men på regional nivå lyfts dessa problem fram av många län. Kustlänen i väst och syd, från Västra Götaland till och med Blekinge, bedömer det mycket svårt att nå målet. Samma sak gäller Gotland, Stockholms och Gävleborgs län. Övriga Östkustlän bedömer målet som möjligt att nå med ytterligare åtgärder. Problem som pekas ut är överfiske, övergödning och miljöfarliga ämnen, liksom anspråk på kustnära boende och turism. Stockholms län bedömer att utvecklingen av tillståndet i miljön är negativ, bland annat beroende på ökad andel exploaterade stränder. Huvuddelen av länen ser dock inte någon trend. Gotland och Uppsala län framhåller en positiv utveckling inom fisket respektive arbe- tet med att bilda marina reservat, bullerrestriktioner och minskade bifångster vid fiske.
myllrande
våtmarker