skogar
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk
produktion skall skyddas samtidigt som den
biologiska mångfalden bevaras samt kultur-
miljövärden och sociala värden värnas.
Når vi miljö kvalitetsmålet?
Miljökvalitetsmålet bedöms inte kunna nås till år 2020. Det brådskar att vidta nödvändiga åtgär- der om målet ska vara möjligt att nå på längre sikt. Mängden död ved, gammal skog och äldre lövrik skog ökar. Samtidigt fortsätter liksom tidigare bio- logiskt och kulturellt värdefulla miljöer att utarmas. Klimatförändringen ökar samhällets behov av förny- bar råvara och uttaget av olika sortiment från skogen som används till bioenergi ökar. Under senare år har avverkningarna varit rekordstora, vilket inneburit ett ökat intresse för att avverka på skogsmark med svår- ersättliga biologiska, kulturella och sociala värden.
Uttag av biobränsle i form av grenar och toppar leder ofta till en långsam försurning och utarmning av marken. Näringsförlusten kan kompenseras genom att återföra askan, i vissa områden i kombination med kvävegödsling. Detta bör ske inom en trädgeneration. Återföringen av aska har ökat, men är fortsatt låg i för- hållande till det kraftigt ökade uttaget. Till detta ska läggas ett ökat intresse för stubbskörd. Det mesta talar för att det kommer att ta tid innan näringskompensa- tionen sker i tillräckliga mängder.
Skogslandskapet har normalt påverkats av storskaliga störningar i form av översvämning och brand. Sedan tidigt 1900-tal har dock denna naturliga påverkan från eld och vatten förändrats kraftigt, vilket lett till minskad variationsrikedom i livsmiljöerna. Ungefär lika stor andel föryngringsavverkad areal når i dag lagens hänsynskrav som när inventeringar startade 1999. Samtidigt finns vissa försämringar, framför allt när det gäller hänsyn till värdefulla kulturmiljöer och hänsynskrävande biotoper. Dessutom återhämtar sig naturmiljön långsamt. Någon påtaglig förbättring för den biologiska mångfalden bedöms inte vara möjlig förrän efter år 2020.
Forn- och kulturlämningar skadas i stor omfattning i samband med skogsbruk. Markberedning orsakar de största skadorna. Heltäckande inventeringar saknas om förekomst av forn- och kulturlämningar. Dess- utom är skadenivån fortsatt hög och ökar. Mängden och kvaliteten på miljöer med biologiskt kulturarv, exempelvis hamlade träd och betade skogar, minskar på grund av utebliven skötsel eller omläggning till annan markanvändning.
Skog kan inverka positivt på rekreation, folkhälsa och barns utveckling. Den bör därför göras tillgäng- lig för människor. Åtgärder för att utveckla och lyfta fram skogens sociala värden pågår och bör kunna ge goda resultat, till exempel när det gäller att anpassa brukandet av tätortsnära skogar för att förbättra dess värde för rekreation.
m i l j ö k v a l i t e t s m å l t o l v
levande
skogar
Når vi delmålen?
långsiktigt skydd av skogsmark delmål, 2010
Ytterligare 900 000 ha skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år 2010.
Målet avser långsiktigt skyddad skogsmark nedanför det fjällnära området. Av denna ska 320 000 hektar utgöras av naturreservat, 30 000 hektar av biotopskydds- områden, 50 000 hektar av naturvårdsavtal och minst 500 000 hektar av skogsägarnas frivilliga avsättningar. Delmålet bedöms inte möjligt att nå fullt ut i tid. Regeringen har en ambition att delmålet om skydd av skog ska nås till år 2010, bland annat genom dialog med stora skogsägare. Om dialogen faller väl ut kom-
mer det att påverka bedömningen. Arealen natur- reservat ökar markant från år 2008 som en följd av Sveaskogs överenskommelse med Naturvårdsverket om att avsätta 60 600 hektar av företagets mark till naturreservat. Denna åtgärd har påtagligt förbättrat möjligheten att nå målarealen för formellt skydd, men ytterligare åtgärder krävs. Det formella skyddet kan med nuvarande resurser och skyddsinstrument sannolikt öka till cirka 300 000 hektar år 2010. Skyd- det bedöms därigenom totalt bli cirka 100 000 hektar lägre än målet.
Skogsstyrelsens senaste uppföljning och analys av skogsägarnas frivilliga avsättningar visar att denna komponent av delmålet kan vara uppnådd, alter- nativt att det är en mindre del kvar innan den nås.
100 300 400
200 ha, tusental
figur 12.1 Ökning av arealen formellt skyddad skogsmark nedan gränsen för fjällnära skog 1998–2008
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
källa: naturvårdsverket och skogsstyrelsen
biotopskyddsområde naturvårdsavtal
målnivå 2010
naturreservat
Arealen skyddad skogsmark har ökat från basåret 1998 med totalt cirka 204 670 hektar naturreservat, 21 560 hektar naturvårdsavtal och 16 400 hektar biotopskyddsområde. Trots att det formella skyddet har ökat markant under det senaste året till följd av ett avtal mellan Sveaskog och Naturvårdsverket, behövs ytterligare insatser om målet ska kunna nås.
DELMkL KONFIDENSINTERVALL UPPSKATTAD .OT VERKLIGA FIGUR 4RENDEN RESERVAT BASkRET STyRRE NkS
levande
skogar
Uppföljnings- och utvärderingsmetoden har tidigare till exempel inte tagit tillräcklig hänsyn till avsätt- ningarnas möjliga skyddsvärde utifrån ett landskaps- perspektiv.* Metoden utvecklas nu vidare, vilket kan påverka bedömningen.
förstärkt biologisk mångfald delmål, 2010
Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt:
•
mängden hård död ved skall öka med minst 40 % i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad,•
arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 %,•
arealen gammal skog skall öka med minst 5 %,•
arealen mark föryngrad med lövskog skall öka.Med nuvarande ökning kommer nivån för mängden hård död ved, äldre lövrik skog och gammal skog att nås med god marginal. Utvecklingen för dessa är kraftigt positiv. Det är dock oklart om ökningen av mängden död ved är större i områden där den bio- logiska mångfalden är särskilt hotad. I vilken grad kvaliteten motsvarar det biologiska behovet är också oklart. Dessutom saknas säkerställda uppgifter om huruvida arealen mark som föryngrats med lövskog ökar eller minskar.
DELMkL KONFIDENSINTERVALL UPPSKATTAD .OT VERKLIGA FIGUR 4RENDEN yKNING STABILT INViXANDE HyJTS SKOGSBRUKARNAS DELMkL KONFIDENSINTERVALL UPPSKATTAD .OT VERKLIGA FIGUR 4RENDEN MkLET TIDIGARE BRUKARNAS
levande
skogar
skydd för kulturmiljövärden delmål, 2010
Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kultur- lämningar är försumbara senast år 2010.
Inventeringar av skador på forn- och kulturlämningar visar tydligt att nuvarande delmål inte kommer att nås. Heltäckande inventeringar av lämningarnas förekomst saknas och skadeinventeringar visar att skogsbruket skadar kulturmiljövärden i mycket stor omfattning. Framför allt orsakar markberedningen stora skador. Skadeinventering av fornlämningar visar att cirka 40 procent av objekten skadats på områden som är föryngringsavverkade men inte markberedda. I områden där markberedning ägt rum har nära 65 procent av objekten skadats och över 80 procent av de skyddsområden som hör till fornlämningarna.
Även för skogens övriga kulturlämningar är skadeni- vån hög och den ser också ut att ha förvärrats jämfört med tidigare år. Under senare år har andelen avver- kad areal med obetydlig hänsyn till värdefulla kultur- miljöer ökat från 7 till 16 procent och full hänsyn tas enbart i 61 procent av fallen. Inventeringsmetoderna skiljer sig åt för forn- och kulturlämningar och siff- rorna kan därför inte jämföras.
Under år 2008 har Skogsstyrelsen fastställt en strategi för kulturmiljövård. Några viktiga åtgärder är fortsatt inventering, bättre lagtillsyn, skydd och skötsel, tydligare information samt metod- och tek- nikutveckling.
SKADADE ANNAN OSKADADE
FIGUR kR Pk Pk &IGUREN AV FRAMGkR ATT iR yVERTiCKNING når vi de regionala målen? De flesta länen bedömer att målet är mycket svårt eller omöjligt att nå. Flera län pekar på att skadorna på forn- lämningar och kulturmiljövärden är oacceptabla. Även vad gäller naturvärden finns stora brister i hänsynen och arbetet med skydd av skog bedöms gå för lång- samt. Kronobergs län bedömer att målet kan nås med ytterligare åtgärder, och pekar på många nybildade naturreservat samt en positiv utveckling för äldre lövrik skog och död ved. Gotland och Blekinge gör samma bedömning, där Blekinge lyfter fram död ved samt ökad lövträdsareal och ökad andel gamla träd. Dessa faktorer framhålls som positiva i många län, som ändå gör den samlade bedömningen att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås. Förutom död ved och äldre lövrik skog bedömer Kalmar län att delmål om areal gammal skog samt föryngrad mark med lövträd kommer att nås. De anser därför, tillsammans med Kronoberg och Västra Götaland, att tillståndet i miljön utvecklas posi- tivt. Gävleborg och Norrbotten redovisar avverkning av skogar med höga naturvärden och bedömer därför att utvecklingen är negativ. Stockholm gör samma bedöm- ning eftersom Länsstyrelsen inte öppnar några nya reservatsärenden. De flesta länen ser ingen tydlig trend i miljötillståndet.
ett
rikt
odlingslandskap