3 Våldtäkt – att tränga in i en annan människa 3.1 Våldtäktsbrottets utveckling i lagen
3.4 Häxjakt eller rättvisa? Vikten av att behålla den rättsliga integriteten
3.4 Häxjakt eller rättvisa? Vikten av att behålla den rättsliga integriteten
Såsom nämnts tidigare kommer ofta diskussionen kring våldtäkt tätt följd av motstående intressen och åsikter. Det har exempelvis blivit allt vanligare att använda ord såsom ”häxjakt” eller liknande uttryck av dem som anser att kriminaliseringen/rättegångsprocessen gått för långt, eller anser sig vara oskyldigt anklagade och att samhället, och därmed rätten, medvetet tagit ställning emot dem.110
Vad som dock är intressant är hur detta begrepp kan användas åt båda hållen, det vill säga något kan vara en häxjakt, eller riskera att bli en häxjakt, därför att det underlättar (eller kanske till och med uppmuntrar) kvinnor att ha sex med män för att sedan åtala dem när de ångrar sig dagen efter och inser vad de har gjort.111 Eller, något som ofta tycks glömmas bort i den svenska debatten om våldtäkt, den tidigare nedvärderande behandlingen av våldtäktsoffer bestående av försvarets uppgift att i så stor utsträckning som möjligt försöka misskreditera målsäganden.
Ett exempel på ett sådant, väl uppmärksammat, fall gällde de så kallade Stureplansprofilerna.112 Under rättegångens fortskridande i tingsrätten läste exempelvis försvaret upp en lista med namn där målsäganden skulle svara om hon haft sex med personerna på listan eller ej, för att, enligt försvaret, ge
110 Lindkvist, Kulturprofilens överklagande till HD: ”Har framställts som ett veritabelt monster”, www.dn.se
111 Se exempelvis den tilltalades berättelse i B 768-18.
domstolen ”en helhetsbild av vilka personerna är som man ska bedöma. För att förstå hela situationen.”113
När den nya samtyckeslagen utformades var regeringen medveten om den risk många remissinstanser, och tidigare utredningar, tagit upp, det vill säga risken att fokus återigen skulle flyttas över på målsäganden under rättegångsprocessen. De kom dock fram till att införandet av en samtyckeslag istället borde föra över mer fokus på gärningspersonen, då denna måste framföra varför han/hon trodde att målsäganden deltog frivilligt i den sexuella handlingen.114
I Sverige finns principer gällande bevisvärdering i brottmål,115 som för det
mesta efterföljs,116 vilka är otroligt viktiga eftersom domstolen endast ska döma en person om det är ställt utom rimligt tvivel att det gått till på det sätt åklagaren beskrivit. I USA tycks dock viljan att visa att man tror på brottsoffret nästintill ha gått för långt, i alla fall om man ser till de så kallade Title IX processerna Laura Kipnis beskriver i sin bok Unwanted Advances.
Title IX kom till 1972 för att motverka sexuell diskriminering på campus.117
Tidigare tycks fokus ha varit på sport, men Title IX har numera utvecklats från skola till skola till den ”rättsprocess” som ska användas för studenter som utsatts för sexuella trakasserier eller övergrepp på campus.118 Några av problemen med Title IX processen är dock att den inte utförs av jurister utan av fakultetsmedlemmar, samt den låga gränsen gällande principen för bevisvärdering. Vad som används under processerna är något som kallas ”preponderance of evidence”, vilket innebär att om de som utreder fallet anser att bevisstyrkan ligger på 50.01 % (eller ”50 procent och en fjäder” som
113 Axelsson, Åklagare: Jag borde ha protesterat, www.aftonbladet.se
114 Prop. 2017/18:177, s. 22.
115 Se NJA 2017 s. 316 gällande bevisvärdering i sexualbrottsmål.
116 Se t.ex. Hovrätten för västra Sverige, 2018-12-12 B 3847-18, där tingsrätten ignorerade principerna i NJA 2017 s. 316 och istället valde att direkt på gå den tilltalades linje.
117 US Department of Education, Title IX and Sex Discriminaion, www2.ed.gov
118 Joyce, The Takedown of Title IX – Inside the fight over federal rules on campus sexual assault, www.nytimes.com
Kipnis’ Title IX-ansvarige uttryckte det), så är detta tillräckligt för att fallet ska anses styrkt och den anklagade skyldig.119
Problemen slutar dock inte där. Ofta verkar den anklagade inte få tillräcklig information (eller någon information över huvud taget) angående vad fallet gäller, vad processen innebär eller ens hur den går till, vilken bevisning den anklagade själv får ta fram, samt vilken bevisning som tagits fram gentemot den anklagade.120 I ett fall anklagades en skola för att under en Title IX process mot en manlig elev med språksvårigheter ha struntat i att erbjuda honom hjälp under processens gång, samt inte gett honom möjligheten att lägga fram egen bevisning om kvällen i fråga.121
Om detta inte är problematiskt nog står många skolor istället inför helt andra problem, nämligen pressen att visa för omvärlden att de tar offer på
allvar och slår tillbaka mot den så kallade våldtäktskulturen122 på campus. Om
de inte tar upp/fäller i tillräckligt många fall riskerar de att ställas inför en väldigt kostsam utredning gällande deras hantering av sexualbrottsmål, eller stämmas av personen i fråga som anser att deras fall inte togs på tillräckligt stort allvar. Och om de anser en person skyldig enligt 50.01 principen kan de istället stämmas av den anklagade eleven som, på grund av Title IX utredningen, blivit stämplad som sexbrottsling och med största sannolikhet blivit avstängd från skolan.123
När man läser regelverket på U.S Department of Education’s hemsida kan man utläsa att dessa regler, i alla fall inte från början, inte var utformade för denna typ av process. Personligen anser jag att bland det värsta med Title IX processen är att det är förbjudet för en ”mottagare” att vidta åtgärder mot den person som anklagat denne, något som från början måste varit utformat med tanken på de skolor som diskriminerat kvinnliga vs manliga atleter och därmed
119 Kipnis, a. a. s. 37.
120 A. a. s. 37–40, 61.
121 Joyce, not 101.
122 Definition av våldtäktskultur (rape culture): ”A society or environment whose prevailing social attitudes have the effect of normalizing or trivializing sexual assault and abuse.”Oxford Living Dictionaries – English, Definition of rape culture in English,https://en.oxforddictionaries.com
kunde anklagas för sexuell diskriminering.124 Enligt själva regelverket är det med andra ord förbjudet för en person som anklagats enligt Title IX att föra målet vidare till domstol/åtala den person som fört fram anklagelserna. Men den som redan ansetts skyldig för sexuella övergrepp kanske inte har så mycket att förlora på att bryta mot ett skolregelverk.
Stureplansfallet kan tyckas vara långt bort i tiden, Sverige tycks ändå i stora delar ha lyckats ta sig bort från området kring victim-blaming125 (eller som i USA:s campusprocesser, nästintill total ”victim-believing”126) för att istället använda bevisvärderingsprinciper från fall som NJA 2017 s. 316 eller liknande. Men det är tyvärr inte så långt bort som man kan tro. Tidigare under 2018 i Irland använde försvaret, under sin slutplädering i ett våldtäktsmål, målsägandens spetsstringtrosor som ett argument för att hon samtyckt till att ha sex med den tilltalade:
Does the evidence out-rule the possibility that she was attracted to the defendant and was open to meeting someone and being with someone? You have to look at the way she was dressed. She was wearing a thong with a lace front.127
Må så vara att detta var i det konservativa Irland, ett land som inte förrän våren 2018 gav kvinnor rätt till abort,128 och att USA redan innan Title IX var ett särfall när det kom till kriminaliseringar och rättsprocesser, men det illustrerar fortfarande min tidigare poäng – vad är egentligen samtycke?
124 Joyce, a. a.
125 Att hålla ett offer helt eller delvis skyldig för att denne blivit utsatt för det aktuella brottet. US Legal, Victim blaming law and legal definition, https://definitions.uslegal.com
126 Detta är ingen vedertagen term utan en term jag själv konstruerat baserad på de berättelser Kipnis samt NY-times tagit upp.
127 Safronova, Valeriya, Lawyer in Rape Trial Links Thong With Consent, and Ireland Erupts, www.nytimes.com
3.5 Slutsats
I avsnittet har visats att brottet våldtäkt genomgått flertalet förändringar under de senaste åren, alla dessa riktade gentemot en mer inkluderande paragraf med syfte att fler typer av sexuella situationer och övergrepp ska innefattas i paragrafens tillämpningsområde. Den senaste ändringen trädde i kraft 1 juli 2018 och införde då ett krav på ett frivilligt deltagande från offrets sida gällande flertalet paragrafer i brottsbalkens sjätte kapitel.
Definitionen av samtycke och frivillighet och vad de egentligen innebär är något som har diskuterats, och tillämpningen av den nya paragrafen illustrerats med ett par utvalda rättsfall. Vad vi kan se är att den senaste förändringen öppnat upp våldtäktsparagrafens tillämpningsområde då det inte längre finns något krav på ett tvingande, hot eller utnyttjande av offrets särskilt utsatta situation för att ansvar för våldtäkt ska kunna komma i fråga. Något krav har inte heller ställts från lagstiftarens sida gällande hur målsäganden bör eller inte bör visa att denne inte deltar frivilligt. Denna kan med andra ord protestera både med ord eller handling, eller förhålla sig helt passiv under händelsen.
I övrigt har även vikten av att behålla den rättsliga integriteten samt hålla fast vid etablerade bevisvärderingsprinciper diskuterats, vilket belysts dels genom ett äldre svenskt fall, men även genom en utblick mot Irland och USA:s Title IX hanteringar av sexualbrottsmål.