Har införandet av en egen reglering gjort någon skillnad i praktiken?

I början av arbetet med den här uppsatsen ägnades mycket tid åt att både leta efter och analysera praxis. När jag sökte efter rättsfall relaterade till hämndpornografi sökte jag främst efter rättsfall relaterade till förtal, olaga integritetsintrång, våldtäkt samt sexuellt ofredande. Anledningen till att jag även sökte igenom fall som hänförde sig till de senare kategorierna, var för att finna de fall som gällt så kallade virtuella våldtäkter där den tilltalade förmått målsägandena att utföra sexuella handlingar på sig själva, ofta under hot om spridande av sexuellt material med dem på internet. Även om flera av dessa fall inte innefattat ett faktiskt spridande, illustrerar de min poäng: spridande eller hotet om spridande av sexuellt material kan ha större påverkan på målsäganden än vad lagen/praxis idag har utrymme att visa. Därmed behövs ett mer ingripande och specialiserat skydd i dessa typer av fall.

När det kommer till praxis gällande förtal har jag funnit 18 rättsfall som på något sätt relaterar till sex eller sexualitet. Av dessa 18 har två fall gällt annat än spridande av sexuellt material.¹⁶⁷ Av de resterande 16 rättsfallen har 14 lett till fällande dom och två ogillats. Båda dessa fall ogillades med hänvisning till att målsägandena inte var identifierbara samt att det var tydligt att filmerna inspelats i smyg och därmed inte kunde anses utsätta målsägandena för andras

missaktning.168 Av de 14 fall som resulterade i en fällande dom gällde åtta av

dessa fall enbart hämndpornografi. Påföljderna för dessa brott blev en villkorlig dom med 100 timmar samhällstjänst (grovt förtal, vid fängelse hade straffvärdet bestämts till tre månader), en villkorlig dom förenad med dagsböter (grovt brott, här hade straffvärdet återigen legat på tre månaders fängelse om den påföljden valts), tre fall av enbart dagsböter, fyra fall av ungdomstjänst (varav det i ett av fallen nämns att om den tilltalade varit vuxen hade påföljden bestämts till två månaders fängelse) samt för en av de tilltalade, ungdomsvård. I alla dessa fall hade den tilltalade ännu inte fyllt 30 år vid tiden för domen, och i flertalet fall var den tilltalade mellan 15 och 18 år när gärningen begicks, vilket syns i påföljdsvalet då de tilltalade i drygt hälften av fallen antingen dömts till ungdomstjänst/-vård eller ett mildare bötesstraff.

Som nämndes tidigare hade det vid starten av arbetet på den här uppsatsen avgjorts 16 fall där åtminstone en av åtalspunkterna behandlat olaga integritetsintrång.¹⁶⁹ En stor del av dessa har behandlats i hovrätterna, men än så länge har inget fall tagits upp i Högsta domstolen. Två av de 16 rättsfallen behandlade annat än spridande av sexuellt material, nämligen spridande av film där någon utsatts för misshandel.¹⁷⁰ I sex av fallen ogillades åtalet, fem av dessa ogillades med hänvisning till själva spridningen, antingen för att denna

167 Södertörns tingsrätt, 2018-02-20 B 17160-17 där den tilltalade dömdes för förtal då hon under Me-too rörelsen skrev ett Facebook-inlägg där hon pekade ut en specifik person som sin våldtäktsman. I Malmö tingsrätt, 2018-11-19 B 8090-18 dömdes den tilltalade för förtal efter att ha utnämnt målsäganden till ”årets fuckgirl” på en gymnasieskolans avslutningsbal.

168 Hovrätten för nedre Norrland, 2018-03-01 B 83-18.B 5241-17.

169 Genom snabb huvudräkning framkommer att 18 fall om förtal och 16 fall om olaga integritets– intrång inte utgör knappt 50 rättsfall. Differensen utgörs främst av fall där hot om, men inget faktiskt, spridande skett, d.v.s. genom s.k. virtuella våldtäkter, barnpornografibrott eller sexuella ofredanden.

inte varit stor nog att orsaka allvarlig skada,171 att ett spridande inte skulle ha medfört en allvarlig skada,¹⁷² eller att ett spridande helt enkelt inte bevisats.¹⁷³ I de resterande åtta fallen behandlade fem av dessa enbart spridande av sexuellt material,¹⁷⁴ och påföljderna blev i ett fall villkorlig dom förenad med dagsböter (grovt olaga integritetsintrång), fängelse i nio månader (grovt), två fall av ungdomstjänst samt ett fall av endast dagsböter. Anledningen till att påföljden satts så pass lågt, har i de flesta fall varit på grund av den tilltalades låga ålder. Ett av syftena med att införa en reglering om olaga integritetsintrång var att ta ställning emot dessa företeelser, och bland annat med hjälp av den strängare straffskalan markera att spridning av dessa uppgifter aldrig är accepterat.¹⁷⁵ Det här har dock inte återspeglas i praxis, då många av de som dömts för spridande av sexuellt material varit unga och därmed fått så kallad straffrabatt. Vad som även slog mig vid genomgången av rättsfallen är den relativt höga andelen av de tilltalade som, i alla fall vad de påstår, inte kände till att gärningen de utfört var straffbar. Detta gäller händelser som inträffat såväl innan som efter ikraftträdandet av 4 kap 6 c, d §§ BrB.

Det är tydligt att det inte räcker att endast införa en ny reglering och hoppas att den ska verka i avskräckande syfte. Vi måste även diskutera problematiken kring hämndpornografi och spridande av sexuellt material med de som finns i riskgruppen att sprida material, samt med de som har en hög risk att bli utsatta. Det finns många olika situationer och personer bakom varje rättsfall, många av de som utsatts har berättat om de negativa konsekvenser spridandet haft för dem i deras vardag: alltifrån negativa kommentarer och rykten, till depression och konstant oro och panikkänslor över vem som skulle kunna se materialet. De som utsatts måste med andra ord få veta att de inte är ensamma om att utsättas samt att det finns hjälp att få. Med detta sagt bör utbildning inte enbart ske bland de som finns i riskgruppen att skicka och sprida material, utan

171 Hovrätten över Skåne och Blekinge, 2019-02-28 B 2921-18. Attunda tingsrätt, 2018-09-11 B 5499-18. Hovrätten över Skåne och Blekinge, 2019-04-15 B 3638-5499-18.

172 Frågan gällde huruvida den tilltalande hade använt hot om brottslig gärning för att få målsäganden att ha samlag med honom, B 808-18.

173 Kalmar tingsrätt, 2018-12-14 B 2023-18.

174 Resterande tre gällde grov fridskränkning, våldtäkt mot barn och sexuellt utnyttjande av barn.

utbildning om konsekvenserna av dessa brott bör även tillgängliggöras för de som har i uppgift att förändra och skapa lagen, nämligen lagstiftarna och domstolarna.¹⁷⁶

Om kontinuerlig utbildning om sexuella beteenden och dess konsekvenser för de som utsatts inte når fram till de som formar samhället vi lever i, finns det risk för att utsatta bemöts av oförstående för den påverkan hämndpornografi eller en sexuell handling kan ha för den som utsatts. Idag finns det exempelvis enheter inom alla polisområden i Sverige som specialiserats på brott inom nära relationer, men inte alla områden har enheter med utredare som specialiserats på sexualbrott, och för brott som begås via internet används främst utredare från den specialiserade enheten.¹⁷⁷ Detta kan resultera i bristande resurser och bemötande från polisens sida, vilket i sin tur kan leda till uttalanden liknande det vi såg från Göta hovrätt i NJA 2015 s. 86. Hovrättens uttalande rättades senare till genom överklagandet till Högsta domstolen, men alla målsäganden kommer inte att ha samma möjlighet till överklagande. Frågan om en moderniserad sexualundervisning må vara politisk snarare än juridisk, men det är en fråga som är värd att fundera över.

Som jag har visat råder nu osäkerhet och inkonsekvens i praxis gällande tillämpningen av den nya lagen. Jag är rädd för att fall som B 808-18 där den tilltalade frikändes från våldtäkt på grund av att hot om en brottslig gärning i form av olaga integritetsintrång eller förtal inte kunde anses visat, kommer att få en ställning som vägledande avgörande och därmed ytterligare förminska den utsattes skydd för sin personliga och sexuella integritet.