Hantering av insamlade data

I följande avsnitt av det praktiska metodkapitlet ska tillvägagångssättet för hanterade data presenteras. Här diskuteras vikten av transkribering samt den tematiska analysprocessen vilken är uppdelad i sex steg.

4.4.1 Transkribering av intervjuer

Transkribering syftar till att en inspelad intervju blir nedskriven ordagrant för att återspegla vad som sagts av både intervjuaren och respondenten (Saunders et al., 2016, s.

730). Detta är en viktig del att göra för att ingen data ska gå förlorad (Saunders et al., 2016, s. 572). Det är även rekommenderat att göra transkriberingen så snart som möjligt efter intervjun eftersom det är mycket tidskrävande att transkribera. Utifrån denna rekommendation valde vi att göra transkriberingarna samma dag som intervjun hållits. Vi upplevde att transkriberingen då blev mer utförligt gjord, eftersom intervjun låg nära i minnet och anteckningar kring respondentens agerande vid särskilda frågor även kunde dokumenteras.

4.4.2 Analysmetod

Tematisk analys beskrivs som en analysmetod vilken syftar till att identifiera, analysera och urskilja mönster i den data som är insamlad (Braun & Clarke, 2006, s. 6). I denna studie är datamaterialet insamlad genom intervjuer. Under en tematisk analys bör forskaren se efter potentiella mönster redan under datainsamlingen (Braun & Clarke, 2006, s. 15). Detta skiljer sig från en kvantitativ studie där all data analyseras först efter att data är insamlad. Braun & Clarke (2006, s. 25) uppger också diverse svagheter med en tematisk analys som är viktiga att ta hänsyn till när denna typ av analys görs. Den första fallgropen är att välja samma tema som författarna redan har använt sig av i intervjuguiden. Detta är något författarna till denna studie noggrant reflekterade över genomgående i sin analys för att kunna besvara studiens frågeställning och inte enbart bekräfta den teori som redan finns inom området. Vidare beskriver Braun & Clarke (2006, s. 25) att det är viktigt att det inte är glapp mellan teman och att de är sammanhängande.

Även detta är något som författarna till denna studie tog hänsyn till genom att noggrant gå igenom den tematiska analysprocessen. Den tematiska analysprocessen kan delas upp i följande sex steg vilka författarna följde:

I första steget av att göra en tematisk analys är det viktigt att göra sig bekant med all insamlade data (Saunders et al., 2016, s. 580), det vill säga läsa igenom intervjuer i dess helhet för att sedan söka efter mönster och specifika meningar (Braun & Clarke, 2006, s.

16). Detta steg är tidskrävande eftersom det ofta handlar om att läsa långa intervjuer. Här bör författaren redan börja anteckna och reflektera över potentiella teman (Braun &

Clarke, 2006, s. 17). Detta är något som kan ske redan under transkriberingen. I denna studie lämnade därför författarna anteckningar i dokumentet vid transkriberingen, för att i ett tidigt stadie dokumentera reflektioner samtidigt som de var färska i minnet. Saunders et al. (2016, s. 580) menar även att det är fördelaktigt att göra någon form av sammanfattning i första steget. En sådan sammanfattning syftar till att sammanställa intervjuns guldkorn (Saunders et al., 2016, s. 576). Detta gjorde författarna till denna studie, dels som ett steg i att bearbeta texten men också för att sedan kunna skicka ut dessa sammanställningar till respondenterna. Sammanställningarna syftade också till att

ge respondenterna möjlighet till att vidareutveckla resonemang om de kände att det blev syftningsfel. Det visade sig att endast en respondent valde att utveckla vissa av de resonemang som förekom under intervjun. Dessa kom inte att inverka på resultatet mer än en förfinad förklaring.

Andra steget syftar på att koda data (Braun & Clarke, 2006, s. 18–19). Antingen kan detta göras i ett datorprogram där forskaren väljer koder datorn ska urskilja eller så kan detta göras manuellt, vilket gjordes i denna studie. När det görs manuellt är det rekommenderat att stryka under med olika färger för att kunna se mönster. Här är det viktigt att alla koder också sammanställs tillsammans. Saunders et al. (2016, s. 582) beskriver att koder kan identifieras på tre olika vis. Antingen kan koderna vara teoridrivna vilket innebär att koderna kan identifieras utifrån den teori som intervjuguiden baserades på. De två andra sätten att urskilja koder är datadrivna, vilka är koder som syftar på sådana som identifierats under empiriinsamlingen. De kan antingen identifieras utifrån respondentens eller intervjuarens deltagande. I denna studie valde författarna att dela upp koderna i vilka som var teoridrivna samt datadrivna för att få en översikt kring potentiella aspekter som är viktiga till att besvara studiens syfte (se appendix 4).

I tredje steget behöver de olika koder som identifierats sorteras och analyseras. I denna sortering identifieras teman, koderna sorteras alltså sedan efter dess tilldelade tema (Braun & Clarke, 2006, s. 19). Dessa teman kan sorteras med mindmaps, tabeller eller namn för att göra processen logisk och lättare att överse. Här bör man också börja reflektera över temans relation och om det kan finnas “subteman” (Braun & Clarke, 2006, s. 20). I detta steg valde vi att jämföra våra empiriska fynd i en tabell (se appendix 5) med de kritiska förmågorna och relaterade aktiviteter som Achtenhagen et al. (2013) presenterat för att uppnå affärsmodellinnovationer. Exempelvis kunde koder som ledning, personal, arbetsmiljö och arbetsplats relateras till förmågan att uppnå en överensstämmelse mellan ett aktivt ledarskap, kultur samt anställdas engagemang.

Arbetet och identifieringen av förmågor samt dess relaterade aktiviteter fortlöpte på detta vis. Vi identifierade att det fanns många likheter och kunde sortera in våra fynd utefter de kritiska förmågorna och dess relaterade aktiviteter. Vi fann också olikheter vilket gjorde att vi utvecklade tabellen och skapade nya kritiska förmågor och relaterade aktiviteter.

Eftersom dessa kritiska förmågor och dess relaterade aktiviteter har långa meningar, valde vi att förkorta dem genom att skriva “om…”. Dessa blev våra slutgiltiga teman.

Våra teman baseras därmed på de utvecklade kritiska förmågorna och dess relaterade aktiviteter, där hållbara aspekter inkluderas.

Steg fyra börjar med att granska de tidigare valda teman för att sedan kunna förnya och uppdatera dessa, det kan exempelvis visa sig att vissa teman bör tas bort eller delas upp i flera. Det finns två faser i detta steg. Först bör forskaren börja med att granska de teman hen gjort sedan tidigare och förbättra dem tills det finns ett sammanhängande mönster (Braun & Clarke, 2006, s. 20). Fas två blir att granska validiteten av varje tema i relationen till dess data. Här läser man om all insamlade data för att se den röda tråden. I slutet av denna fas bör forskaren ha en förståelse kring valda teman och hur de passar ihop, samt vad de säger om insamlade data i dess helhet (Braun & Clarke, 2006, s. 21). I detta steg påbörjades sammanställningar av aktiviteterna samt viss korrigering av vilka utdrag från transkriberingen som kom att passa de olika aktiviteterna. Här kom även författarna att förstå att tabell 2 från teorikapitlet behövde korrigeras för att matcha studiens syfte. Detta gjorde författarna genom att slå ihop vissa aktiviteter eller döpa om dem (se appendix 5). Dessa aktiviteter kom sedan att klassas som teman.

I femte steget går forskaren tillbaka till all data som är samlad i varje tema för att säkerställa att de är sammanhängande. Det är viktigt att förstå om de är intressanta och varför. Sedan är det dags för att analysera varje tema. Forskaren behöver både se alla teman i sin ensamhet men även i förhållande till varandra. Det är viktigt att i slutet av denna fas kunna definiera vad ett tema är och vad det inte är. Här namnges också varje tema (Braun & Clarke, 2006, s. 22). Detta steg genomfördes under analysprocessen i denna studie. För att kunna göra en analys behövdes nämligen alla aktiviteter (som fungerade som teman) läsas igenom och vissa korrigeringar gjordes återigen i rubriksättningar och placering av utdrag. För att säkerställa att bidraget med denna studie verkligen uppnår dess syfte gällande hållbara affärsmodellinnovationer lades mycket tid på att urskilja skillnader från att skapa enbart affärsmodellinnovationer.

I sjätte steget har forskaren färdigställda teman. I detta steg ska en sista analys ske och studien ska sammanställas. Det är viktigt att denna analys är koncis, sammanhängande, logisk, icke-upprepande och har en intressant presentation av data genom dess teman.

Genom att göra på detta vis visar forskaren på god kvalitet genom studien. Data ska inte enbart visas upp, utan den bör argumenteras för hur den bidrar till studiens frågeställning (Braun & Clarke, 2006, s. 23). Detta steg genomfördes i kapitel sju, studiens slutsats, genom att se tillbaka till hur frågeställningen och syftet besvarats under studiens gång.